Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 1995 Sammanfattning av uppdraget Kommittén om den fria nomineringsrätten och vissa andra valfrågor (Ju 1994:06) får i särskilt uppdrag att följa upp den försöksverksamhet som ägde rum i sju kommuner vid 1994 års val till kommunfullmäktige, där väljarna har kunnat avge särskild personröst. Kommitténs nuvarande uppdrag Den 9 juni 1994 beslutade regeringen direktiv (dir. 1994:49) till en parlamentariskt sammansatt kommitté som skall se över vissa frågor med anknytning till valsystemet. Kommittén skall i första hand se över och lämna förslag till ytterligare åtgärder för att komma till rätta med missbruk av den fria nomineringsrätten, överväga möjligheterna att införa symboler på valsedlar och undersöka förutsättningarna för en eventuell delning av vissa större riksdagsvalkretsar. I direktiven anges vidare att utredningens övergripande syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för goda kontakter mellan väljare och valda samt att det är angeläget att kommittén söker nå sådana lösningar på de olika frågorna att de samlar en bred majoritet. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara avslutat före 1995 års utgång. Personval Inslaget av personröstning har tidigare varit obetydligt i vårt land. Det hittillsvarande valsystemet brukar karaktäriseras som ett renodlat partival. Som beskrivits i direktiven har emellertid Personvalskommittén i sitt betänkande Ökat personval (SOU 1993:21) redogjort för olika modeller med inslag av personval. Personvalskommittén föreslog att en reform skulle genomföras med sikte på att kunna tillämpas först efter 1994 års allmänna val, eftersom det enligt kommittén vore en fördel om reformen kunde föregås av viss försöksverksamhet. Betänkandet har remissbehandlats och remissutfallet är överlag positivt. De flesta remissinstanserna tillstyrker en reform av innebörd att personvalsmomentet förstärks. Vid överläggningar mellan riksdagspartierna under år 1993 kom man överens om att personröstning enligt den modifierade danska modell med preferensröstning som Personvalskommittén presenterat skall tillämpas första gången vid 1998 års val. Man kom också överens om att en sådan personvalsreform borde föregås av försök på så sätt att det vid val till kommunfullmäktige i minst tre representativa kommuner år 1994 skulle vara möjligt för väljarna att personrösta. Mot bakgrund av överläggningarna lade regeringen i propositionen 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor fram förslag om grundlagsändringar bl.a. av följande innebörd. I 3 kap. 1 § regeringsformen införs det en bestämmelse om att val till riksdagen sker genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst. Riksdagen har därefter beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 1993/94:KU44, rskr. 1993/94:315 samt bet. 1994/95:KU1, rskr. 1994/95:3). Ändringen trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:1469). Riksdagen beslutade vidare (prop. 1993/94:129, bet. 1993/94:KU23, rskr. 1993/94:232) lagen (1994:285) om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en särskild personröst vid de allmänna valen år 1994. Härigenom fick väljarna i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd, Vänersborg, Östersund och Övertorneå möjlighet att vid 1994 års val till kommunfullmäktige avge särskild personröst. I propositionen (s. 12) angav regeringen att det var viktigt att försöksverksamheten följdes upp, inte minst mot bakgrund av att verksamheten är tänkt att bli permanent i samtliga allmänna val redan år 1998. Utvärderingen borde enligt regeringen närmast ta sikte på de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska aspekterna. Ett viktigt moment i utvärderingen sades vara vilka effekter det nya systemet får - i förhållande till vad som annars skulle ha blivit fallet - i fråga om vilka personer som kommer att besätta de mandat som partierna tilldelats. Det särskilda uppdraget Kommittén får i uppdrag att utföra den uppföljning av försöksverksamheten med personröstning som en parlamentariskt tillsatt referensgrupp hittills haft i uppdrag att göra. Efter det att de allmänna valen genomfördes i höstas har Riksskatteverket påbörjat en utvärdering av försöket med personröstning som ägde rum i de sju kommunerna. Vidare pågår ett uppföljningsarbete inom Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Vid sidan av dessa studier är det emellertid också angeläget att försöksverksamheten följs upp i en form där det finns parlamentarisk representation. För det ändamålet bildades före valet en referensgrupp, bestående av riksdagsledamöter och andra representanter från de dåvarande riksdagspartierna, utom från Ny demokrati. Uppföljningen bör tas över av kommittén om den fria nomineringsrätten och vissa andra valfrågor, eftersom den har i uppdrag att se över olika frågor med anknytning till valsystemet, bl.a. frågor som behandlats av Personvalskommittén och eftersom de politiska partierna - med ett enda undantag - utsett samma personer att företräda dem såväl i kommittén som i referensgruppen. Det särskilda uppdrag som kommittén härmed får är inte mera omfattande än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga tidsramen för kommitténs arbete.