Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Banverkets myndighetsuppgifter m.m., Dir. 1995:31
Departement: Kommunikationsdepartementet
Beslut: 1995-02-23
Dir. 1995:31
Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 1995
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillsätts med uppdrag att föreslå utformning,
finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och
förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som en konsekvens av
kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken.
Vidare skall utredaren redovisa en analys av Banverkets
myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå
eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets
roll som sektorsorgan för järnvägstransportsektorn bör förstärkas och
bli mer väldefinierad. Utredaren skall samordna sina förslag med
Banverkets förslag till ny organisation för verket samt analysera
förslagens konsekvenser för banhållningen.
Beslutade åtgärder
Regeringen gav den 9 juni 1994 Banverket och Statens järnvägar (SJ) i
uppdrag att utreda de praktiska möjligheterna och ekonomiska
konsekvenserna av att överföra marken under infrastrukturspår m.m. från
SJ till Banverket. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1995.
Regeringen beslöt den 23 juni 1994 (dir. 1994:70) mot bakgrund av
riksdagens beslut att avreglera järnvägstrafiken den 1 januari 1995
(prop. 1993/94:166, bet. 1993/94:TU28, rskr. 1993/94:309) att tillkalla
en kommitté med två huvuduppgifter. Den ena uppgiften var att skapa en
tillsynsmyndighet för järnvägstrafik som tills vidare skulle vara
administrativt inordnad i Banverket. Den andra uppgiften var att på en
avreglerad järnvägsmarknad föreslå organisationsförändringar i syfte att
effektivisera och renodla Banverkets myndighets-, beställar- och
utförarroller.
Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (prop. 1994/95:72, bet.
1994/95:TU9, rskr. 1994/95:138) att skjuta upp beslutet att avreglera
järnvägstrafiken och därmed sammanhängande frågor för att regeringen
skall få tillfälle att ompröva frågan.
Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7 s.
93) föreslagit att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av
persontrafik på järnväg m.m., fr.o.m. den 1 januari 1996 skall inordnas
i Banverket.
Nuvarande organisation
Tillkomsten av Banverket, som bildades år 1988, bygger på 1988 års
trafikpolitiska beslut då SJ delades i ett affärsverk med ansvar för
tågtrafiken och en myndighet, Banverket, med ansvar för infrastrukturen.
Vägtrafikmodellen infördes vilken bl.a. innebär att staten på
samhällsekonomiska grunder tar huvudansvaret för drift, underhåll och
nyinvesteringar i infrastrukturen.
Banverket är enligt sin instruktion (SFS 1988:707) central förvaltnings-
myndighet för frågor som rör järnvägar. Verkets huvuduppgifter
är att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta statens
spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor för spårtrafik samt främja
en miljöanpassad järnvägstrafik. I syfte att uppfylla de övergripande
trafikpolitiska målen har Banverket ett ansvar för att åstadkomma ett
effektivt järnvägstransportsystem som uppfyller högt ställda krav på
trafiksäkerhet, med hänsyn tagen till miljö och regional balans. Vidare
är Banverket enligt beredskapsförordningen (1993:242) be redskapsmyndighet
inom totalförsvaret och ansvarar för banhållning inom
funktionen Transporter.
Den verksamhetsidé som Banverket har formulerat är "att möjliggöra för
järnvägstrafiken att bli en konkurrenskraftig, miljövänlig och
trafiksäker del av transportsystemet". Banverket har en hög teknisk
kompetens med verksamhet inom ban- och brobyggnad, spårteknik,
geoteknik, elteknik, signal- och telesystem.
Regeringens överväganden
Banverkets verksamhet kan delas upp i olika roller. Som förvaltare
ansvarar Banverket för de statliga järnvägsanläggningarna. Som
sektorsmyndighet under regeringen skall Banverket bl.a. fatta beslut som
berör järnvägsnätets vidmakthållande och utveckling, utföra
samhällsekonomiska analyser och delta i tillämpning och utveckling av
regler inom järnvägssektorn. Inom miljöområdet innefattar
sektorsansvaret bl.a. att den fysiska miljön används så att en
långsiktigt god hushållning främjas ur ekologisk och samhällsekonomisk
synvinkel. Vidare är Banverket producent av banhållningstjänster samt
har särskilda beredskapsuppgifter.
Ett väl fungerande samspel mellan den nationella planeringen för
trafikens infrastruktur och bl.a. den kommunala planeringen för
markanvändning, är av stor betydelse för att uppnå ett miljöanpassat
transportsystem som är långsiktigt hållbart och förenligt med god
livsmiljö. En förutsättning för detta samspel är ett utvecklat och brett
samarbete i samhällsplaneringen.
Regeringen anser att Banverkets roll som central förvaltningsmyndighet
för frågor som rör järnvägar bör förstärkas och bli mer väldefinierad.
I Banverkets sektorsroll bör bl.a. ingå att på kort och lång sikt
initiera och aktivt driva frågor som rör järnvägstrafikens ekonomiska,
tekniska och övriga villkor på transportmarknaden. Banverket bör också
inom ramen för den övergripande trafikpolitiken mera aktivt verka för en
samhällsekonomiskt optimal trafik på det nationella järnvägsnätet samt
ta ett större ansvar för samordningen av den lokala, regionala och
interregionala trafiken. Med det nationella järnvägsnätet avses här i
huvudsak alla järnvägar utom de som kan sägas tillhöra lokala isolerade
transportsystem, ex. tunnelbanan i Stockholm.
Regeringen anser vidare att formerna för hur den framtida
järnvägstrafiken kan garanteras vid beslut om större infrastruktur-
investeringar, ytterligare bör förtydligas.
Frågan om förändring av de regler som styr järnvägstrafiken och därmed
sammanhängande frågor kommer att beredas vidare och avsikten är att
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag under år 1995.
Konsekvenserna av detta förslag kan innebära förändringar av bl.a.
Banverkets nuvarande myndighets- och förvaltningsuppgifter samt för SJ:s
verksamhet. Förslag till utformning, finansiering och lokalisering av
förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn,
bör utarbetas av en särskild utredare.
Det är regeringens uppfattning att Banverket bör utarbeta
förslag till ny inre organisation i syfte att få en mer effektiv och
rationell banhållning. Banverket har påbörjat en sådan utredning där
också samspel och ansvarsförhållande mellan Banverkets olika funktioner
och övriga aktörer inom järnvägssektorn skall belysas. Banverket
planerar att presentera sina förslag senast den 30 juni 1995.
Genomförandet av organisationsförändringar bör samordnas med eventuella
förändringar av Banverkets myndighetsuppgifter.
Uppdraget
Den särskilda utredarens uppdrag skall vara att föreslå utformning,
finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och
förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som en konsekvens av
kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken.
Vidare skall utredaren redovisa en analys av Banverkets
myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå
eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets
roll som sektorsorgan för järnvägstransportsektorn bör förstärkas och
bli mer väldefinierad samt en mer långtgående helhetssyn vad gäller
infrastruktur och trafik. Utredaren skall samordna sina förslag med
Banverkets förslag till ny inre organisation samt analysera förslagens
konsekvenser för banhållningen. Vidare skall utredaren i sina förslag
beakta det pågående arbetet inom kommittén med uppdrag att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01) samt arbetet
inom Kommunikationsdepartementet med ny lagstiftning för
planeringsförfarandet vid byggande av järnvägar.
I uppdraget ingår vidare att analysera formerna för hur det vid större
infrastrukturinvesteringar går att garantera en viss omfattning av den
framtida järnvägstrafiken, samt föreslå hur dessa garantier kan
förtydligas och förstärkas.
Utredaren skall i sina förslag precisera och tydligt avgränsa Banverkets
olika roller som myndighet, förvaltare och producent av
järnvägstjänster. Vidare skall en redovisning lämnas om hur Banverkets
totalförsvarsuppgifter fullgörs och vilken del av organisationen som bör
ansvara för dessa.
I alla förslag till förändringar skall även redovisas hur de
författningsmässigt skall regleras.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1995.
Övrigt
Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och
särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.
1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare
att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).