Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), behovet av ökad
areal skyddad skogsmark för bevarande av biologisk mångfald
, Dir 1995:167
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Beslut: 1995-12-21
Dir. 1995:167
Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995
Sammanfattning av uppdraget
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) får genom tilläggsdirektiv i uppdrag
att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv
skogsmark behöver utökas och former för att åstadkomma detta. Uppdraget
skall utföras utifrån den av riksdagen antagna strategin för biologisk
mångfald och den nya skogspolitiken. Miljövårdsberedningen skall senast
den 1 juli 1997 redovisa resultatet av uppdraget.
Bakgrund
Skogsbruket har stor påverkan på naturen och därmed på förutsättningarna
för den biologiska mångfalden. I 1993 års skogspolitik fastslås
sektorsansvaret för miljön. Genom 1993 års beslut infördes också ett
miljömål som är jämställt med produktionsmålet. Miljömålet innebär att
skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk
mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall
brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges
förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i
livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens
kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas
(prop. 1992/93:226 s.27). Detta miljömål kommer till uttryck bl.a. genom
ändringar i skogsvårdslagen (1979:429, omtryckt 1993:553).
Det råder en bred enighet om att det behövs en större andel skyddad
produktiv skogsmark nedanför det fjällnära området. än den som finns i
dag (ca 0,5 %). Trots att skogsbruket förändras i en miljövänlig
riktning är det nödvändigt att åstadkomma reservat i högre takt än
tidigare. Detta gäller särskilt nedanför det fjällnära området. I dag
ökar den skyddade produktiva skogsmarksarealen med en takt av ca 10 000
hektar per år. Med skyddad skogsmark avses här sådant skydd som beslutas
med stöd av naturvårdslagen (1964:822). Med oförändrad takt skulle om
tio år, år 2005, ca 1 % av den produktiva skogsmarksarealen nedanför det
fjällnära området vara skyddad med stöd av naturvårdslagen.
Behovet av skyddad skogsmark påverkas bland annat av vilka effekter som
1993 års skogspolitik får, och i vilken grad som skogsbruket utvecklas
och tar hänsyn till biologisk mångfald och kulturvärden. I enlighet med
den skogspolitiska propositionen har regeringen gett Skogsstyrelsen och
Naturvårdsverket i uppgift att fortlöpande utvärdera den nya
skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. Vidare har
Skogsstyrelsen i uppdrag att i samband med sin anslagsframställan i
januari 1998 redovisa en utvärdering av skogspolitikens effekter.
Regeringen anser det angeläget att utöka den skyddade arealen produktiv
skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden och skogens
kulturvärden. Regeringen kommer i annat sammanhang att uppdra åt
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att tidigarelägga utvärderingen när
det gäller återväxternas kvalitet och skyddet av skogsmark.
I avvaktan på myndigheternas utvärdering av skogspolitiken och bedömning
av reservatsbehovet behöver olika möjligheter utredas för att skydda
skogsmark.
Uppdraget
Miljövårdsberedningen får i uppdrag att med de tidigarelagda
redovisningarna som grund yttra sig över i vilken omfattning arealen
skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter
och former för att åstadkomma detta. Miljövårdsberedningens uppdrag och
förslag skall utgå från riksdagens beslut som fattades i anslutning till
dels propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30,
bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87) dels propositionen En ny
skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352).
En huvudprincip är att skydd av skogsmark med stöd av naturvårdslagen
finansieras över statsbudgeten.
Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete ta hänsyn till och inrikta sig
på de förutsättningar och ägarstrukturer som råder i de områden där
behovet av skyddad areal är mest påtalat, t.ex. i södra Sverige.
Miljövårdsberedningen skall redovisa de ekonomiska, administrativa och
miljömässiga förutsättningarna för sina förslag samt konsekvenserna av
dem. Om förslag lämnas som innebär ökade ekonomiska åtaganden för staten
skall förslag till finansiering lämnas. Åtgärder på skattesidan lämnas
utanför uppdraget.
Tidsplan och arbetsformer
Miljövårdsberedningen skall utföra uppdraget inom sin ordinarie
verksamhet (dir.1995:22). Miljövårdsberedningen skall i sitt arbete
samråda med bl.a. Statens naturvårdsverk, Skogsstyrelsen,
Riksantikvarieämbetet, skogsnäringen, ideella naturvårdsorganisationer
och berörda departement.
Miljövårdsberedningen skall senast den 1 juli 1997 redovisa resultatet
av uppdraget.