Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04), Dir. 1995:165
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1995-12-21
Dir. 1995:165
Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 1995
Sammanfattning av uppdraget
Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) skall, utöver vad som omfattas av
redan givna direktiv, kartlägga de brister och problem som finns vid
den punktskattekontroll som gäller införsel av EG-interna varor och
lämna de förslag som behövs för att förbättra effektiviteten i
kontrollen. Kommitténs huvuduppgifter är att
- utreda hur myndigheternas befogenheter skall vara utformade för att
möjliggöra en effektiv punktskattekontroll,
- undersöka vilka sanktioner som behövs för det fall föreskrivna
ledsagardokument och säkerheter saknas vid transport av skattepliktiga
varor,
- lämna förslag till hur skattekontrollen av privatinförsel skall
utformas.
Bakgrund
Skatteflyktskommitténs tidigare direktiv
Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) tillsattes under våren 1995.
Kommittén skall enligt sina direktiv (dir. 1995:11) utforma en ny
lagstiftning mot skatteflykt mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits
vid tillämpningen av lagen (1980:865) mot skatteflykt. Vidare skall
kommittén ompröva reglerna om skatterevision i syfte att stärka och
effektivisera skattekontrollen. Kommittén har genom ett särskilt
regeringsbeslut också fått i uppdrag att utreda hur kontrollen av
skatte- och avgiftsredovisningen vid tillfällig handel skall förbättras.
Kommittén skall enligt direktiven ha slutfört sitt arbete före utgången
av år 1995.
Skattemyndighetens kontrollbefogenheter på punktskatteområdet
Kontrollen av punktskatter sker liksom annan skattekontroll genom
deklarationsgranskning, punktskattebesök och skatterevisioner.
Deklarationerna innehåller endast ett fåtal uppgifter. En djupare
kontroll förutsätter därför normalt revision.
Liksom på skatteområdet i övrigt ändrades revisionsreglerna genom
lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994. Revision får ske hos
den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos annan juridisk person än
dödsbo för att kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt
och fullständigt. En skillnad i förhållande till revisionsreglerna på
skatteområdet i övrigt är att revisorn får ta prov på varor som används,
säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Han får också
granska fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och
tillverkningsprocesser. Revisioner sker normalt i samverkan med den
reviderade. Skattemyndigheten har dock genom vitesbestämmelser och lagen
(1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
tvångsmedel till sitt förfogande.
Skattemyndigheten i Kopparbergs län är beskattningsmyndighet för
punktskatter. Myndigheten får dock uppdra åt skattemyndigheterna i
Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län att besluta om
skatterevision.
Beskattningsförfarandet inom EU
Kommersiell införsel
EG har beslutat om gemensamma förfaranderegler för punktskatterna på
alkohol, tobak och mineraloljor. Reglerna innebär i princip att de
skattepliktiga varorna skall kunna cirkulera fritt, dvs. utan
gränskontroller och beskattningskonsekvenser, mellan medlemsländerna
ända tills de når den slutliga konsumenten, och att beskattningen skall
ske i konsumtionslandet. Den svenska lagstiftningen har EG-anpassats.
Varorna är visserligen skattepliktiga i och med att de har framställts
inom EG eller i och med att de importerats till EG. Men syftet med de
nya reglerna är att varorna skall kunna bearbetas, lagras och förflyttas
mellan medlemsländerna i tidigare led än detaljistledet utan att detta
medför några beskattningskonsekvenser. Under den tid som skattepliktiga
varor omsätts, bearbetas, lagras etc. inom suspensionsordningen
förfaller skatten inte till betalning, vilket i princip innebär att man
skjuter beskattningskonsekvenserna framför sig.
För skattepliktiga varor som inte omfattas av suspensionsordningen
gäller att skatten förfaller till betalning i samband med att varan
framställs eller importeras från tredje land.
En upplagshavare skall i samband med att skattepliktiga varor levereras
till ett annat skatteupplag ställa säkerhet för skattens betalning.
Skattemyndigheterna i det land där upplaget är beläget fastställer på
vilket sätt detta skall ske. Myndigheterna har, om det av något skäl
bedöms nödvändigt, rätt att av upplagshavaren kräva säkerhet för
skattens betalning även innan varorna lämnar upplagshavarens besittning.
Är mottagaren registrerad eller oregistrerad varumottagare i annat EG-land
skall varumottagaren alltid ställa säkerhet för skattens betalning,
och detta skall ske innan leveransen påbörjas.
Om varorna har lämnat suspensionsordningen och också beskattats i ett
annat EG-land skall under vissa förutsättningar skatt betalas även i
konsumtionslandet. Om varor förs in i Sverige från ett annat EG-land för
att användas för annat än privat ändamål, är den som för in eller tar
emot leveransen av varorna skyldig att betala skatt i Sverige. Om en
utländsk säljare ansvarar för leverensen är han dock skyldig att betala
skatten (distansförsäljning). Återbetalning sker av den skatt som har
betalats i det första EG-landet. Den som är skattskyldig skall, innan
transporten av varorna påbörjas, hos beskattningsmyndigheten ställa
säkerhet för betalning av skatten. Den skattskyldige skall lämna
deklaration när varorna förs in i Sverige. Deklarationen skall - i andra
fall än vid distansförsäljning - ha kommit in till
beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag då varorna fördes
in i Sverige.
Vid omsättning mellan medlemsländer av varor som omfattas av
suspensionsordningen skall varorna åtföljas av ett ledsagardokument som
upprättas av avsändaren. Syftet med dokumentet är att underlätta
skattekontrollen och det för en effektiv skattekontroll nödvändiga
samarbetet mellan medlemsländerna. Vid omsättning av varor som redan
beskattats i ett annat EG-land gäller att den som ansvarar för
transporten skall upprätta ett förenklat ledsagardokument som skall
följa varorna under transporten. Detta gäller dock inte vid
distansförsäljning.
Privat införsel
Det nu beskrivna beskattningssystemet för handeln inom EG avser den
kommersiella handeln med alkohol, tobak och mineraloljor. För
skattepliktiga varor som privatpersoner medför för eget bruk från det
ena medlemslandet till det andra gäller att skatten enligt huvudregeln
förfaller till betalning i det land där varorna har anskaffats.
EG-bestämmelserna innebär att mängden varor som förs in kan utgöra en
indikation på att införseln inte är för privat bruk. Varor som är
beskattade i ett EG-land kan, om de är avsedda för privat bruk, fritt
föras till andra medlemsländer. Sverige får dock även i fortsättningen
tillämpa särskilda restriktioner vid privatpersoners inresa till Sverige
så att Sverige vid privatinförsel från annat EG-land får ta ut svensk
punktskatt på de kvantiteter av alkohol och tobak som överstiger vissa
kvantiteter i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen.
Den privatperson som för in en vara för vilken skatt skall betalas skall
vid införseln anmäla detta till Skattemyndigheten i Kopparbergs län, som
är beskattningsmyndighet. Tullverket får för beskattningsmyndighetens
räkning ta emot anmälan och besluta om skatten vad gäller alkohol- och
tobaksvaror. Avsikten är att beskattning och kontroll i dessa fall i
huvudsak skall kunna ske i samband med gränspasseringen. Vid privat
införsel från annat EG-land av alkohol- och tobaksvaror som skall
beskattas, skall enligt övergångsbestämmelserna till den nya tullagen
(1994:1550) anmälan alltid göras till tullmyndighet.
Den som för privat ändamål för in bränsle i Sverige från ett annat EG-land
är skyldig att betala svensk skatt när det är fråga om bränsle som
förs in på ett för bränsletransporter otypiskt sätt. Detsamma gäller den
för vars räkning en sådan införsel äger rum.
Uppdraget
Före EU-medlemskapet hade Tullverket rätt att i samband med varuimport
göra långtgående kontroller vid gränsen.Tullverket hade dessutom rätt
att tillgripa tvångsåtgärder. Dessa befogenheter gäller fortfarande för
varuimport från tredje land. Medlemskapet i EU har emellertid inneburit
en radikal förändring av förutsättningarna för kontroll av de varor som
förs in i landet från ett annat EG-land. De EG-interna varorna
förutsätts inte längre kontrolleras vid införseln. Samtidigt har
skattekontrollen och skattemyndigheternas befogenheter inte byggts ut i
den omfattningen att de har kompenserat bortfallet av tullens kontroll.
Kontrollen av varor som förs in i landet från andra medlemsländer är
därför otillräcklig från skattesynpunkt.
Kommittén skall kartlägga de kontrollproblem som uppstod genom EU-
medlemskapet och lägga fram förslag till åtgärder för att komma till
rätta med de uppmärksammade problemen.
Ett exempel på problem som uppkommit är den finländska rödmärkta oljan,
som är belagd med betydligt lägre skatt i Finland än den lågbeskattade
gröna oljan i Sverige. Omfattande gränshandel förekommer med rödmärkt
olja, särskilt i de norra delarna av Sverige. Endast undantagsvis har
svensk skatt betalats för inköpen i enlighet med de gällande svenska
skattebestämmelserna.
Skattemyndigheten har inte möjlighet att stoppa ett fordon för att
kontrollera om föreskrivna dokument finns eller om säkerhet för
betalning av skatten har ställts. Även om möjligheten funnes saknas
sanktioner i de fall dokumenten saknas eller det visar sig att säkerhet
inte har ställts.
Det kan ifrågasättas om inte skattemyndigheten bör ha möjlighet att
stoppa fordon för att kontrollera att nödvändiga dokument finns, vilka
varor som transporteras, vem som är transportör etc. Kommittén skall
därför undersöka om skattemyndighetens kontrollbefogenheter behöver
utökas för att fylla det tomrum som uppstått genom att tullens roll
förändrats samt lämna de förslag till förändringar av regelsystemet som
behövs för att möjliggöra en effektiv skattekontroll vid införsel av EG-
interna varor.
Det finns också anledning att undersöka om det bör införas andra regler
för att underlätta kontrollen, t.ex. ett krav på att bevis om ställd
säkerhet alltid skall medfölja varutransporter.
Det är inte enbart den kommersiella införseln som har skapat problem.
Kommittén skall utreda hur man kan komma till rätta med de
kontrollproblem som hänför sig till privat införsel.
Kommittén skall vidare analysera behovet av sanktioner för det fall
lagenliga dokument och säkerheter saknas vid transport av skattepliktiga
varor och utforma de förslag som föranleds av analysen.
I det här sammanhanget skall också övervägas hur kontrollen skall ske i
praktiken och om skatteförvaltningen i större utsträckning än för
närvarande kan samverka med Tullverket. En möjlighet kan vara att
Tullverket utför vissa uppgifter på uppdrag av skatteförvaltningen.
Kommittén skall vidare lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av
proviantering för försäljning av skattefria alkohol- och tobaksvaror
ombord på färjor mellan länder inom gemenskapen.
Kommittén skall i utredningsarbetet beakta hur andra länder inom EU löst
motsvarande kontrollproblem och utforma förslagen så att de inte kommer
i konflikt med regelverket inom EG.
Kommittén är oförhindrad att ta upp även andra frågor för att stärka
skattekontrollen än de som nu berörts.
Redovisning av uppdraget
Uppdraget skall enligt de ursprungliga direktiven slutföras före
utgången av år 1995. De ytterligare uppgifter som kommittén nu fått
innebär att tiden innan redovisning av uppdraget skall ske måste
förlängas. Kommittén skall arbeta skyndsamt och om möjligt slutföra sitt
arbete före utgången av juni 1996.