Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Forskning om ekonomisk brottslighet, Dir. 1995:143
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 1995-11-16
Dir. 1995:143 Beslut vid regeringssammanträde den 16 november 1995 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att se över behovet av forskning om ekonomisk brottslighet. Målet med översynen är att få till stånd forskning som kan bidra till att effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet. Utredarens arbete skall vara slutfört före utgången av april 1996. Bakgrund Regeringen har den 20 april 1995 beslutat om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot ekonomisk brottslighet (skr. 1994/95:217). Strategin har redovisats för riksdagen, som inte hade något att erinra mot vad regeringen anfört (bet. 1994/95:JuU25, rskr. 1994/95:412). Strategin innehåller ett brett åtgärdsprogram för att kraftigt förstärka samhällets samlade åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Syftet med åtgärderna är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten. I strategin anförs bl.a. att en utveckling skall ske när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Ett ökat ansvar måste läggas på näringslivet särskilt när det gäller det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. En av huvudfrågorna i strategin gäller ökad forskning om ekonomisk brottslighet. I denna del anförs bl.a. att samhällets kunskapsnivå när det gäller den ekonomiska brottsligheten måste höjas. I dag är kunskaperna otillräckliga om exempelvis den ekonomiska brottslighetens former, konsekvenser och internationella förgreningar. Inte heller vet vi så mycket som vi skulle önska om effekten av olika slag av kontroller och andra åtgärder från samhällets sida. För framtiden behövs det ett betydligt bättre underlag för att samhället fortlöpande skall kunna följa utvecklingen av ekonomisk brottslighet och efter hand sätta in lämpliga och effektiva motåtgärder. Det är inte bara statsmakterna som behöver ett bättre underlag för sina åtgärder. För att näringslivet skall kunna spela en aktiv roll i fråga om att förebygga ekonomisk brottslighet krävs givetvis också tillgång till ett kvalificerat kunskapsunderlag. Också allmänheten ställer krav på en aktuell och säker information om hur den ekonomiska brottsligheten förändras och utvecklas. Regeringens strategi innebär att forskningen om den ekonomiska brottsligheten skall öka. En ordning måste skapas för att varaktigt tillgodose behovet av forskning inom detta område. I strategin anförs att regeringen avser att tillkalla en särskild utredare för att se över behovet av forskning om ekonomisk brottslighet. Uppdraget Målet med översynen skall vara att få fram förslag om omfattning, inriktning och organisation av forskning, som varaktigt tillgodoser samhällets behov av kunskaper när det gäller att effektivisera insatserna mot den ekonomiska brottsligheten. Forskningen skall således kunna bidra till det underlag som statsmakterna, myndigheterna och näringslivet behöver för att kunna vidta lämpliga och effektiva åtgärder för att minska möjligheterna att begå sådan brottslighet. Konsekvenserna av näringslivets ökade internationalisering och Sveriges medlemskap i EU skall beaktas. Forskningen skall även kunna inriktas mot utvärdering av de insatser som redan gjorts eller som görs mot ekonomisk brottslighet. Forskningen skall ge en långsiktig kunskapsuppbyggnad kring området ekonomisk brottslighet. Den skall vara av hög vetenskaplig kvalitet och samhällsrelevans. Utredaren skall lägga fram ett konkret förslag till hur den framtida forskningen om ekonomisk brottslighet bör organiseras i stort för att på ett effektivt sätt kunna tillgodose forskningsbehoven. Det är angeläget att forskningen får en sådan utformning att detta forskningsfält kan försörjas med högt kvalificerade forskare. Härvid skall övervägas om forskningen lämpligen bör koncentreras till en eller flera institutioner i syfte att skapa en optimal forskningsmiljö. Behovet av tvärvetenskaplig forskning skall beaktas. Övriga frågor Utredaren bör samråda med de forskningsråd, sektorsorgan, universitet och högskolor som närmast berörs när det gäller forskning om ekonomisk brottslighet. Samråd bör också ske med de närmast berörda myndigheterna, såsom Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Riksskatteverket, Finansinspektionen, Generaltullstyrelsen och Konkurrens- verket. Utredaren bör vidare samråda med den arbetsgrupp inom Justitiedepartementet som har till uppgift att se över rekrytering och utbildning av poliser (Ju95/3005). Härutöver bör utredaren samråda med företrädare för näringslivet. Redovisning av uppdraget m.m. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare rörande prövningen av offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt redovisningen av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och av jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Översynen skall redovisas före utgången av april 1996.