Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (Ju 1994:13) , Dir. 1995:14
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 1995-02-02
Dir. 1995:14 Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 1995 Sammanfattning av uppdraget Kommittén om nya medier och grundlagarna m.m. (Ju 1994:13) skall inte längre ha till uppgift att överväga någon ändring i yttrandefrihets- grundlagen (YGL) som avser frågor kring etableringsrätten för trådlösa radio- och TV-sändningar. Kommitténs nuvarande uppdrag Den 8 september 1994 beslutade regeringen direktiv till en utredning om nya medier och grundlagarna m.m. (dir. 1994:104). Kommittén håller nu på att tillsättas. Kommittén har bl.a. i uppgift att analysera hur tryckfrihetsförordningen (TF) och YGL skall tillämpas på nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten. Mot bakgrund av den analysen skall kommittén undersöka frågan om ett grundlagsskydd för moderna medier som nu inte har ett sådant skydd. Kommittén skall också överväga en ändring i YGL som, enligt formuleringen i direktiven, bättre än den nuvarande lydelsen av 3 kap. 2 § YGL ger uttryck för den i praktiken allt friare etableringsrätten för trådlösa radio- och TV-sändningar. Etableringsfriheten Etableringsfriheten är grundlagsfäst, eftersom YGL tillförsäkrar varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd. Däremot ger YGL utrymme för lagstiftning om krav på tillstånd och villkor i fråga om användningen av radiofrekvenser för trådlösa sändningar av radioprogram. Skälet tillkravet är behovet av att fördela de tillgängliga radiofrekvenserna så att störningar undviks och radiofrekvensspektrum kan nyttjas fullt ut. 3 kap. 2 § andra stycket YGL innehåller dock en bestämmelse som anger att det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. I den juridiska litteraturen har detta kommenterats med att "det torde kunna sägas att den rättspraxis som utvecklats av domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg vid tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna här har fått en viss återspegling på konstitutionell nivå i Sverige..." (Wennberg m.fl., Yttrandefrihetsgrundlagen, 1995, s. 43). Som beskrivits i kommitténs direktiv har Radiolagsutredningen i sitt slutbetänkande Ny lagstiftning om radio och TV (SOU 1994:105) i fråga om utformningen av 3 kap. 2 § YGL funnit att denna bestämmelse inte behöver ändras och att inte heller grunderna för den prövning som regeringen gör i ärenden om tillstånd till att sända radio- eller TV-program behöver anges i lag (betänkandet s. 264 f.). Den nuvarande ordningen bör enligt den särskilde utredaren bestå oförändrad, i varje fall till dess att en förändrad rättslig, teknisk eller massmediepolitisk verklighet tydligt kan skönjas. Betänkandet har nyligen varit ute på remiss och ingen remissinstans har motsatt sig förslaget om att inte ändra 3 kap. 2 § YGL. Förändringen av uppdraget Kommittén skall inte längre ha till uppgift att överväga en ändring i YGL i syfte att förändra reglerna för etableringsfriheten för etermedier. Frågan om förändringar av reglerna om etableringsfrihet i YGL har helt nyligen analyserats av Radiolagsutredningen, varvid den särskilde utredaren fann att någon förändring i detta avseende inte borde ske. Regeringens uppfattning är att det inte finns något behov av att nu ytterligare låta denna fråga utredas. Kommitténs uppdrag i övrigt skall vara oförändrat.