Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
En ny högskola i Malmö, Dir. 1995:135
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1995-11-09
Dir. 1995:135 Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995 Sammanfattning av uppdraget En kommitté skall utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras samt lämna förslag till den nya högskolans inriktning och organisation. Bakgrund Regeringen har i propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25) förklarat att en kommitté bör tillkallas för att utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras. Bakgrunden härtill är att Malmö trots sin storlek och strategiska betydelse i Sydsverige saknar en egen högskola. Den högre utbildning som i dag bedrivs i Malmö är vid sidan av vårdhögskolan huvudsakligen sådan som tillhör Lunds universitet. Dessa utbildningar är huvudsakligen yrkesinriktade och riktade mot den offentliga sektorn. Utbildningarna är lokaliserade till olika delar av staden och det finns inget naturligt centrum för den akademiska verksamheten och inte heller för studenternas sociala verksamhet. Malmö har som landets tredje stad samt genom sitt geografiska läge och sin ställning i regionen stor betydelse för utvecklingen både i regionen och i landet. Den högre utbildningen och forskningen i denna region finns främst vid Lunds universitet med drygt 30 000 studenter och forskning/forskarutbildning inom alla fakultetsområden utom det farmaceutiska. Av universitetets studenter studerar ca 5 500 i Malmö och ca 250 i Helsingborg. Vidare finns i regionen högskolan i Kristianstad med ca 3 000 studenter samt vårdhögskolorna i Lund/Helsing- borg och i Malmö med tillsammans ca 2 300 studenter. Trots närheten till Lunds universitet är andelen långtids- utbildade i Malmö lägre än vad som gäller för landet i genomsnitt och andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning förhållandevis låg. En utbyggnad av högre utbildning i Malmö kan öka intresset för högre utbildning i regionen, eftersom tillgängligheten ökar. Detta är också en viktig förut- sättning för att den sociala snedrekryteringen skall kunna motverkas. Malmö stad har till Utbildningsdepartementet kommit in med en skrivelse, där staden hemställer att regeringen tillsätter en kommitté för att utreda former och förutsättningar för en kraftig utbyggnad av den högre utbildningen i Malmö. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis att * Malmö har upplevt en drastisk strukturomvandling inom industrin sedan slutet av 1950-talet och att antalet anställda inom industrin har halverats från 35 000 år 1960 till 18 000 för närvarande, * förvärvsfrekvensen är låg och arbetslösheten hög, andelen medborgare med utländsk härkomst är hög, * endast en fjärdedel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning jämfört med en tredjedel i Stockholm och Göteborg, * en utbyggnad av högskoleverksamhet i Malmö kommer att vara en avgörande faktor för Malmö och utvecklingen av Sydsverige. Uppdraget Kommitténs huvuduppgift skall vara att utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö med forskningsanknytning - på sätt som gäller för högskolor - skall kunna genomföras. Kommittén skall därvid utarbeta det planerings- och beslutsunderlag - vad gäller inriktning och omfattning av verksamheten samt ekonomiska konsekvenser - som krävs för att kunna ta ställning till en sådan etablering. Kommittén skall samråda med Lunds universitet i detta arbete. Kommittén skall vidare utarbeta förslag till inriktning av de nya utbildningar som bör finnas vid högskolan. I detta arbete skall kommittén beakta högskolans roll i den sydsvenska regionen och vilka utbildningar som kan ha särskild betydelse för regionens framtida utveckling. Bland annat bör de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarnas betydelse för industrins utveckling beaktas. Kommittén skall också - inom ramen för gällande principer - lämna förslag om forskningsresurser till den nya högskolan. I kommitténs arbete avseende utbildningens och forskningens inriktning och omfattning skall Malmö stads skrivelse utgöra ett underlag. Där föreslås bland annat vissa tänkbara profilområden som exempelvis utbildning med inriktning på invandrings- och segregationsfrågor samt utveckling och förnyelse av utbildning utifrån det livslånga lärandets nödvändigheter och principer. Med utgångspunkt i bland annat ovanstående inriktning skall kommittén överväga hur tvärvetenskaplig forskning skall kunna bedrivas vid den nya högskolan. Kommittén skall upprätta en tidsplan för etableringen av en ny högskola i Malmö samt en budget som innefattar en organisationskommitté och kostnader för förberedelser och etablering av högskolan. Grundutbildningen skall planeras så att den utan särskilda tillskott kan finansieras av ersättningar för helårsstudenter och helårsprestationer enligt gällande resurs- tilldelningssystem för universitet och högskolor, eventuella ersättningar från landsting för vårdhögskoleutbildningar samt de andra externa inkomster som högskolan i Malmö kan erhålla. Kommittén skall lämna förslag till lokalisering av den nya högskolan. Vidare skall kommittén analysera lokalbehovet inklusive inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och närmare precisera kostnaderna för detta. I detta arbete skall kommittén redovisa olika dimensioneringsalternativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför. Kommittén skall senast den 1 mars 1996 redovisa sina ställningstaganden till hur en etablering av en ny högskola i Malmö med forskningsanknytning - på sätt som gäller för högskolor - skall kunna genomföras. Kommitténs arbete skall slutredovisas till regeringen den 1 augusti 1996. Övriga direktiv att beakta Kommittén skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).