Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1995:124 Beslut vid regeringssammanträde 1995-09-28 Sammanfattning av uppdraget En kommitté skall se över vissa former av statliga företagsstöd m.m. inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken som riktar sig till främst små och medelstora företag. Översynen skall leda till - ökad kunskap om stödens effekter, - förslag till sådana förändringar av nuvarande stöd som behövs för att statens åtgärder bättre skall bidra till ökad hållbar tillväxt i näringslivet, - förslag till möjliga alternativ till finansiella stöd, - förslag till effektivare handläggning och en förenkling för de företag som berörs av stöden, - förslag till förbättrad samordning och samverkan mellan de organ som handlägger frågor om stöd. Bakgrund Näringspolitiken skall bidra till att ge företagen godaförutsättningar att expandera och utvecklas genom att bl.a. undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi och kompetens m.m. På så sätt skapas uthållig tillväxt i den svenska ekonomin, vilket även kan bidra till bestående arbetstillfällen. Av särskild vikt är att underlätta nyetableringar och främja tillväxt i små och medelstora företag. Företags- och branschspecifika stödinsatser främst inom näringspolitiken har under senare år avvecklats till förmån för s.k. horisontella stöd, som är mer generellt inriktade och kan sökas av olika typer av företag. Även arbetsmarknadspolitiken är en integrerad del av den ekonomiska politiken. Den har till uppgift att bl.a. förmedla platser och främja anpassning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Den skall utformas så att den främjar sysselsättningen på i första hand den reguljära arbets- marknaden, bl.a. genom effektiv förmedling och höjd kompetens i arbetslivet. Den kan också i samverkan med andra politikområden medverka till att utjämna konjunkturerna. Flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder har betydelse för t.ex. ny- och småföretagandet. Kommittén om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning (A 1994:01) har i uppgift bl.a. att analysera hur man aktivt kan stödja och underlätta ett omfattande ny- och småföretagande samt hur arbetsmarknadspolitiken kan samverka med närings- och regionalpolitiska organ på central och regional nivå (dir. 1995:33). Kommittén skall föreslå hur en samordning bör göras. Den skall slutföra sitt uppdrag före utgången av år 1995. Regionalpolitikens viktigaste uppgift är att bidra till sammanhållningen mellan olika delar av Sverige och till att alla regioner kan medverka i landets utveckling. De övergripande målen är uthållig ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Medel för att uppnå dessa mål är bl.a. företagsutvecklande åtgärder. Ett gott näringslivsklimat behövs för att nå en god ekonomisk tillväxt, som dessutom är ekologiskt hållbar. Viktiga förutsättningar för att starta och driva företag är bl.a. en god infrastruktur, överskådliga skatteregler, god kompetens- och kapitalförsörjning samt långsiktiga, lättbegripliga och stabila spelregler för företagarna och företagen. Vidare underlättas företagandet av en låg ränta och en låg inflation. Näringslivet i olika regioner kan dock i vissa situationer utvecklas bättre med hjälp av statliga insatser, t.ex. i form av bidrag, lån m.m. som kompletterar den privata kapitalmarknaden. Det är då viktigt - att det statliga finansieringssystemet fungerar effektivt och så långt möjligt är fritt från överlappningar, - att företagen är väl informerade om de möjligheter som står till buds, - att de som hanterar statens stöd samverkar med varandra, - att antalet stödformer begränsas samt - att stöden inte snedvrider konkurrensen eller hindrar en önskvärd strukturomvandling. De åtgärder på finansieringsområdet som vidtas inom de skilda politikområdena kan på olika sätt bidra till utveckling av företagen och till etablering av nya företag. Betydande belopp anslås för utvecklings- insatser riktade till små och medelstora företag. Inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken består insatserna till stor del av olika former av bidrag. En betydande del av åtgärderna inom främst det näringspolitiska området har formen av lån på marknadsmässiga villkor, som skall betalas tillbaka till staten. Såväl på riksplanet som ute i länen finns ett flertal olika myndigheter och andra organ som arbetar med att ge stöd till små och nya företag. Några av de viktigaste är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Industrifonden, Norrlandsfonden,Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),läns- styrelserna, länsarbetsnämnderna och ALMI Företagspartner AB med sina 23 regionala dotterbolag. Dessa organ samarbetar i dag i varierande grad. Små och medelstora företag kan söka ett flertal olika typer av lån, bidrag eller annan finansiering från dessa statliga organ. NUTEK tar löpande fram uppgifter om villkoren för olika finansieringsformer och om nettokostnaderna för statligt stöd till industrin. NUTEK svarar också för uppföljning av det statliga stödet till näringslivet inom ramen för Romfördraget och World Trade Organisation, WTO. Enligt NUTEK uppgick nettokostnaderna för stödet till industrin under budgetåret 1993/94 till ca 1 miljard kronor inom regionalpolitiken och till ca 2,3 miljarder kronor inom arbetsmarknadspolitiken. För samma period uppgick nettokostnaden för småföretagsstödet till ca 0,4 miljarder kronor och för stödet till industrins forskning och utveckling till ca 0,6 miljarder kronor. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har nyligen låtit göra en studie av kostnaderna för stödet till företagen. I rapporten hävdas att effekterna av nuvarande former av företagsstöd är begränsade samt att flera stöd är av defensiv och konserverande natur och inte främjar förnyelse. Huvuddelen av stöden som behandlas i rapporten ligger dock utanför närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Stora belopp har lämnats i form av bankstöd, jordbruksstöd och stöd till bostadsbyggande. En rad förslag till nya eller förändrade stödformer har förts fram i debatten under senare år, till exempel Centerpartiets förslag om företagsgarantier och förslag från Industriförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen m.fl. om bl.a. tillfälliga lånegarantisystem. I de förslag till utnyttjande av EG:s strukturfonder som regeringen överlämnat till Europeiska kommissionen redovisas olika åtgärder som riktar sig till bl.a. små och medelstora företag. NUTEK, Konkurrensverket och Kommerskollegium har inlett ett arbete för att gemensamt bl.a. ta fram underlag som belyser statliga åtgärder av betydelse för näringslivet, exempelvis statliga stöd, regelverk och arbetsrätt. Utredningsbehov Statsmakterna har senast våren 1995 pekat på behovet av att se över företagsstöden för att bl.a. åstadkomma effektivisering, samordning och förenkling av stödgivningen. En försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika regionala stödorgan har också aviserats (se prop. 1994/95:161 Regionalpolitik och prop. 1994/95:150 bil. 12). Riksdagen har nyligen uttalat sitt stöd för en bred översyn av de regionalpolitiska företagsstöden och framhållit att översynen bör omfatta frågan om effektiva former för att åstadkomma ekonomisk tillväxt och regional balans. Det bör bl.a. övervägas om det behövs förändringar i det grundläggande synsättet. Det gäller enligt Arbetsmarknadsutskottet (bet. 1994/95:AU13) bl.a. relationen mellan regionalpolitiska insatser som bekostas från anslag på Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel (den s.k. lilla regionalpolitiken) och andra insatser av regionalpolitisk betydelse (den s.k. stora regionalpolitiken). Utskottet anser bl.a. att företagstöd bör avvägas mot investeringar i infrastruktur, kommunikationer, utbildning, riskkapital etc. En annan aspekt som är direkt förknippad med de regionalpolitiska företagsstöden och som enligt riksdagen närmare bör utredas är mångfalden av stödområden, vilka bl.a. genom tillkomsten av EG:s strukturfonders olika målområden blivit svåröverskådliga. Sammantaget motiverar det anförda att en kommitté tillkallas för att göra en översyn av vissa former av statliga företagsstöd m.m. inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Uppdraget Huvudinriktningen för kommitténs arbete skall vara att belysa statliga företagsstöds effekter på näringslivets tillväxt, nödvändig förnyelse och omstrukturering samt att ge förslag till förändringar av befintliga stöd. Statlig finansiering skall också vägas mot andra åtgärder som kan främja företagens utveckling. Översynen bör bl.a. kunna leda till bättre förutsättningar för att målen för respektive politikområde uppnås på ett effektivt sätt. Stöden bör vara så utformade att de inte påverkar konkurrensen på ett skadligt sätt, vilket kan hämma tillväxten och leda till en samhälls- ekonomiskt olämplig fördelning av resurserna samt dessutom strida mot EU:s statsstödsregler. Dessa regler förbjuder i princip allt offentligt stöd som kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlems- länderna. Stöden bör heller inte ge negativa miljöeffekter. Överlappningar mellan olika stödformer bör så långt som möjligt undvikas. Utredningen skall koncentreras på de finansieringsformer inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken som riktar sig främst till små och medelstora företag. Dessutom skall kommittén se över möjligheterna till samordning och förenkling av de statliga stöden och till samverkan mellan de organ som handhar stöden. En begränsning av antalet stödorgan bör eftersträvas. Syftet bör vara att skapa ökad effektivitet och underlätta för enskilda företag. Beträffande de arbetsmarknadspolitiska stöden skall kommittén beakta de förslag som kommer att lämnas av den arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). Kartläggning Som grund för analys och förslag skall kommittén kartlägga företagsstödet och därvid - redovisa en beräkning av kostnaderna för de sammanlagda företagsinriktade finansieringsinsatserna i form av lån och bidrag m.m inom de tre politikområdena, - bedöma i vad mån olika stödformer m.m. är ändamålsenligt utformade för att uppfylla målen om tillväxt och övrigamål inom respektive politikområde, - belysa hur finansieringssystemet som helhet fungerar och uppfattas av de företag som skall kunna utnyttja det samt bedöma i vilken utsträckning information om olika stöd m.m. når ut till enskilda företag. I samband med kartläggningen skall kommittén göra en översiktlig genomgång av liknande stödformer i ett eller flera andra länder i Europa och redovisa en jämförelse med det svenska systemet, bl.a. med avseende på subventionsgrad. Analys och förslag När det gäller analys och förslag skall kommittén inledningsvis separat behandla de speciella frågeställningar som är förknippade med de regionalpolitiska företagsstöden. De skall belysas i enlighet med följande riktlinjer. Inte minst de regionalpolitiska företagsstöden måste utformas med hänsyn till den omvandling av näringslivet som medför att sysselsättningen minskar inom de varuproducerande näringsgrenarna medan olika tjänste- näringar expanderar. Viktig är också t.ex. den tekniska utvecklingen, bl.a. den nya informationstekniken som påverkar alla sektorer i samhället. Kommittén skall överväga behovet av förändringar av företagsstöden mot bakgrund av informationsteknikens betydelse. En annan avgörande förändring är Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Återflödet av medel från EG:s strukturfondsprogram innebär en betydande finansiell förstärkning av närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken. En stor del av dessa medel kommer att användas för olika företagsinriktade åtgärder. En annan ny finansieringskälla är Europeiska investeringsbanken, som har både regional- och närings politiska målsättningar. Medlemskapet innebär också förändrade förutsättningar genom att de svenska företagstöden måste anpassas till statsstödsreglerna inom EG:s konkurrenspolitik. Det är i ännu inte helt klart vilka förändringar som detta kommer att medföra. Till den 1 januari 1997 skall de regionalpolitiska företagsstöden vara helt anpassade till statsstödsreglerna. Hänsyn skall tas även till det internationella WTO-avtalet om bl.a. subventioner till företag. Kommittén skall överväga i vilka former företagsinriktade åtgärder skall sättas in i framtiden för att de på ett effektivt sätt skall bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans. Fördelningen mellan olika former av företagsstöd skall avvägas, såväl mellan tillväxtinriktade stöd och annat löpande stöd som mellan finansiella stöd och andra företagsfrämjande åtgärder. En fråga som är starkt förknippad med det regionalpolitiska företagsstödet är de nationella stödområdenas omfattning. Det övergripande målet i detta sammanhang är att stödet skall koncentreras till de mest utsatta regionerna. Genom de svenska programmen inom ramen för EG:s strukturfonder och deras olika geografiska målområden har stödområdes- indelningen blivit svåröverskådlig. Systemet med tillfälliga stödområden bör ses över med hänsyn till de regler som Europeiska- kommissionen tillämpar i detta avseende. Kommittén skall lämna förslag till förändringar i stödområdenas omfattning och deras varaktighet som leder till en förenkling av indelningen. Vad avser de näringspolitiska finansieringsformerna skall kommittén bl.a. redovisa avvägningar mellan finansiella stödinsatser i enskilda företag och mer generella åtgärder. Vidare skall avvägningar göras mellan stöd för olika syften, t.ex. produkt- eller marknadsutveckling, och mellan olika former av finansiering, såsom lån, garantier m.m. Med utgångspunkt i bl.a. den arbetsmarknadspolitiska kommitténs förslag, den nämnda översynen av det regionalpolitiska företagsstödet, översynen av de näringspolitiska finansieringsformerna och sin övriga kartläggning och översyn skall kommittén göra en samlad analys av företagsstödet och dess effekter på det svenska näringslivet. Även miljöaspekter på stöden bör beaktas. Med den samlade analysen som grund skall kommittén överväga lämpliga förändringar när det gäller de finansieringsformer som tillämpas inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken och belysa alternativ till finansiella stöd, såsom kompetensutvecklande insatser, skattelättnader m.m. Arbetet skall koncentreras på sådana statliga insatser som gynnar tillväxt inom näringslivet i olika delar av landet. Även om kommittén bedriver sitt arbete så att kartläggningar och överväganden görs på de tre politikområdena var för sig - med beaktande av givna mål inom de olika områdena - är det väsentligt att slutsatserna och förslagen bygger på en sammanvägd analys och att de speglar en helhetssyn på företagsstödet och företagens situation. Det är viktigt att beakta behovet av förenklingar för att undvika att systemet blir onödigt komplicerat för företagen. Det gäller inte minst stöd som riktar sig till nystartade företag. Om kommittén finner att någon stödform inte fyller sina syften, skall förslag lämnas till förändringar, t.ex. så att stödformen slopas. Även kompletteringar av befintliga stödsystem kan övervägas, inom ramen för nuvarande kostnader på statsbudgeten. Kommittén skall också ge förslag om vilka krav som bör ställas på företag i samband med att stöd beviljas. Kommittén skall även överväga behovet av särskilt stöd till företag som drivs av kvinnor och invandrare. Kommittén skall ta till vara möjligheterna att samordna stödhantering och undanröja dubbelarbete och överlappning mellan olika stödsystem. Vidare skall kommittén lämna förslag till hur de operativa organen på främst länsplanet kan samverka mer effektivt. Kommittén skall lämna förslag till en försöksverksamhet med samordnad hantering av olika statliga företagsstöd för mindre företag inom ett eller flera län. Bl.a. har olika myndigheter i Östergötlands och Jämtlands län anmält intresse för att delta i en sådan försöksverksamhet. Kommittén skall också belysa hur privata organ - exempelvis banker, nyföretagarcentra och lokala kooperativa utvecklingscentra -kan medverka som rådgivare inför beslut om lån och annan finansiering. Slutligen skall kommittén överväga om de direkta stödinsatserna kan begränsas och statens resurser i stället omfördelas till andra ändamål som främjar företagens investeringar och näringslivets långsiktiga utveckling. Det kan gälla t.ex. utbildning för utveckling av företagens och arbetskraftens kompetens, ökad teknikspridning eller sänkta skatter och avgifter. I detta sammanhang måste beaktas eventuella förslags påverkan på Sveriges möjligheter att uppfylla de s.k. additionalitets- villkoren för de områden som omfattas av EG:s strukturfonder, dvs. att de svenska insatserna inom vissa program måste uppgå till lägst samma belopp som de medel som tillförs från EU. Uppläggningen av arbetet Kommittén skall i sitt arbete samråda med de närmast berörda organen, främst AMS, NUTEK och ALMI Företagspartner AB, samt uppmärksamma de förslag till förändringar i stödsystemet som har lämnats av olika myndigheter, organisationer och enskilda. Kommittén skall i möjligaste mån utnyttja det underlagsmaterial rörande statliga stöd m.m.som tas fram av NUTEK och andra myndigheter. Dessa myndigheter förutsätts skyndsamt ta fram relevant underlag och förslag på området som kan utnyttjas av kommittén. I möjligaste mån skall kommittén också utnyttja material som har tagits fram i samband med den tidigare nämnda rapporten från ESO. Kommittén skall redovisa sin analys och sina förslag senast den 30 april 1996. Kommittén får, om den finner det lämpligt, redovisa förslag i ett delbetänkande. För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regional- politiska konsekvenser (dir. 1992:50), prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt om jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). I arbetet med konsekvensanalyser av skilda stödsystem skall kommittén beakta regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för en systematisk genomgång av företagsregler.