Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Lokal- och närradio, Dir. 1995:123
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 1995-09-28
Dir. 1995:123
Beslut vid regeringssammanträde den 28 september 1995
Sammanfattning av uppdraget
En kommitté skall lägga fram förslag om ändrade regler för lokala
ljudradiosändningar. De nya reglerna skall förbättra möjligheterna att
förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions
mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas
till en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk
förankring.
Reglerna för privat lokalradio inte tillfredsställande
Lagstiftningen om privat lokalradio trädde i kraft den 1 april 1993
(prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168). Reglerna
innebar att en ny reklamfinansierad lokalradio infördes. För att få
sända lokalradio krävs tillstånd av Radio- och TV-verket. Tillstånds-
perioden är åtta år och löper ut den 31 december 2000. Möjlighet att få
tillstånd för ytterligare en period finns. Tillstånden ges vid en
auktion som anger storleken av de koncessionsavgifter som skall betalas
till staten.
Hittills har 81 sändningstillstånd meddelats och de är fördelade på 35
olika sändningsområden. Sammanlagt betalar de nuvarande till-
ståndshavarna ca 100 miljoner kronor årligen i avgifter.
Varje tillståndshavares sändningar skall ha en särskild beteckning som
skiljer dem från andra tillståndshavares sändningar. Därutöver skall
minst en tredjedel av programmaterialet bestå av program som framställts
särskilt för den egna verksamheten.
Reglerna i lokalradiolagstiftningen avser att främja lokal produktion
och motverka kedjebildningar och lokal dominans av redan existerande
medieföretag. Reglernas effektivitet har dock ifrågasatts eftersom den
privata lokalradion i dag till övervägande del kontrolleras av ett fåtal
företagsgrupper med i flera fall anknytning till andra existerande mass-
medieföretag.
Granskningsnämnden för radio och TV har i ett avgörande den 12 oktober
1994 funnit att en tillståndshavare kan uppfylla kravet om eget
programinnehåll genom att nattetid sända från en automatisk CD-växlare
(SB 104/94).
Riksdagen önskar utredning om lokalradion
Konstitutionsutskottet begagnade i november 1994 sin initiativrätt och
lade fram förslag till en lag som skulle innebära att det till utgången
av år 1995 inte skulle beviljas nya tillstånd att sända lokalradio.
Enligt utskottet var det viktigt att fortsatt ägarkoncentration kunde
hejdas och att de ursprungliga intentionerna i fråga om mångfald och
lokal förankring bättre kunde tas till vara. Utskottet föreslog vidare
att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande om att en utredning
skulle tillsättas med uppgift att se över lokalradiofrågorna. I
utskottets betänkande ges exempel på tänkbara åtgärder för att den
målsättning som anges i propositionen om privat lokalradio skall kunna
förverkligas. Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till
känna vad konstitutionsutskottet anfört om en utredning om lokalradion
(bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26). Lagförslaget förklarades vilande
med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen. Det kan tas upp till förnyad
behandling tidigast i november 1995.
Närradio skall vara föreningsradio * inte reklamradio
Försöksverksamhet med närradio startade år 1979 och verksamheten
permanentades den 1 januari 1986. Lagstiftarens intentioner för när-
radion var att den skulle fungera som ett språkrör för de lokala ideella
föreningarna. En sändningsmöjlighet skall finnas i varje kommun om
föreningslivet önskar detta. I samband med att reglerna om lokalradio
trädde i kraft förändrades reglerna för närradio. Sammanslutningar med
tillstånd att sända närradio fick rätt att sända reklam och sponsrade
program på i stort sett samma villkor som tillståndshavarna för
lokalradion har. Närradioföreningar, dvs. sammanslutningar av flera
tillståndshavare för gemensamma närradioändamål, fick emellertid inte
rätt att sända reklam.
Den dåvarande regeringen uppdrog den 24 augusti 1994 åt Radio- och TV-
verket att kartlägga närradions kommersialisering. Enligt den promemoria
som fogades till regeringsbeslutet var bakgrunden att närradion användes
för kommersiella sändningar och att föreningsradion hade trängts
tillbaka på många håll.
Radio- och TV-verket redovisade uppdraget den 13 januari 1995. Verkets
slutsats var att något mer än hälften av sändningsmöjligheterna för
närradio användes för föreningsradio, cirka 30 procent för en kombinerad
underhållnings-, lokal- och föreningsradio och drygt 15 procent
huvudsakligen för sändningar som inriktas på enskilt vinstintresse.
Verket påtalade att hanteringen av ärenden om sändningstider och
avgiftsbefrielse är mycket resurskrävande. Verket föreslog att reglerna
för närradion reformeras genom att sändningsrätten skall kunna ges till
en sammanslutning som bildats just för att bedriva lokala
radiosändningar. Verket föreslog vidare att reklam inte skall få
förekomma i närradion och att några avgifter för att sända närradio inte
skall tas ut.
Uppdraget
Bl.a. mot bakgrund av riksdagens beslut (bet. 1994/95:KU25, rskr.
1994/95:26) tillkallar regeringen en kommitté med uppgift att föreslå
ändrade regler för lokala ljudradiosändningar.
I fråga om lokalradion skall ändringarna bidra till att de ursprungliga
intentionerna avseende mångfald och lokal förankring har större
förutsättningar att förverkligas.
Kommittén skall inleda sitt arbete med att göra den av konstitu-
tionsutskottet förordade kartläggningen av förhållandena. Kommittén
skall således först utvärdera erfarenheterna av den privata lokalradion
inklusive tillståndsgivningen genom auktionsförfarande.
Omfattningen av den lokalt förankrade självständiga programverksamheten
skall undersökas, liksom förekomsten av sändningar där det lokala
innehållet är obetydligt eller helt saknas.
Kopplingarna mellan nätverksföretag och lokala tillståndsgivare skall
också kartläggas, varvid synpunkter från tillståndshavare och andra
berörda bör hämtas in. Radio- och TV-verket har gjort en undersökning i
detta avseende, vilken kommittén bör kunna använda som utgångspunkt för
sitt arbete.
Kommittén skall också inhämta erfarenheter från andra länder och
analysera dessa.
Med resultatet av kartläggningen som utgångspunkt skall kommittén lägga
fram förslag om ändrade regler för lokalradion.
Kommittén skall undersöka om auktionssystemet kan ersättas med ett annat
urvalssystem i de fall det finns flera sökande till ett
sändningstillstånd.
En möjlighet skulle kunna vara att göra urvalet efter sökandens
ambitioner i fråga om lokalt förankrade program och förmåga att uppfylla
ambitionerna såväl ekonomiskt som i övrigt. Kommittén skall * mot
bakgrund av de utländska erfarenheterna i detta avseende * se om det går
att finna ett system som uppfyller svenska krav på öppenhet,
likabehandling och redaktionell frihet. Frågan om valet mellan
likvärdiga sökande och kontroll av att åtaganden uppfyllts kräver
särskilda överväganden.
Även andra möjligheter att fördela sändningstillstånd skall övervägas.
Kommittén skall också se över reglerna om ägarsamband och föreslå regler
som på ett effektivt sätt förhindrar bulvaner från att skaffa flera
tillstånd med syfte att bilda nätverk. Samtidigt måste givetvis
eftersträvas att regelsystemet inte blir alltför krångligt eller
svårkontrollerat.
Kommittén skall också överväga om reglerna om programinnehållet kan
förändras. En möjlighet kan vara att ställa högre krav på eget
programinnehåll. I dag gäller att under minst en tredjedel av
sändningstiden varje dygn sådana program skall sändas som framställts
särskilt för den egna programverksamheten. En förändring som kommittén
skall överväga är om denna andel kan höjas. Den skall också föreslå
kriterier för att ett program skall anses framställt för den egna
verksamheten.
En annan möjlighet är att det skall krävas att lokala nyheter eller
andra program som har anknytning till det egna sändningsområdet skall
sändas. Även sådana regler kräver särskilda överväganden vad gäller
tillsynen.
En fråga som också bör diskuteras är om det skall vara möjligt för
staten att aktivt stödja ambitiös programverksamhet genom direkta bidrag
eller sänkta koncessionsavgifter. Det är i så fall nödvändigt att skapa
ett regelsystem som inte ger utrymme för godtycke och subjektivitet. Om
kommittén i detta avseende lägger förslag som medför ökade kostnader
måste den givetvis beakta vad som generellt gäller i fråga om nya
statliga åtaganden.
I fråga om närradion skall kommittén lägga fram förslag som innebär att
närradion på ett bättre sätt än hittills kan bli en livskraftig radio
med lokal anknytning och demokratisk förankring. Föreningslivets
intressen skall tas till vara men i en sådan form att verksamheten har
möjlighet att fortleva i konkurrens med andra radioformer. Det är
angeläget att finna ett enkelt och effektivt administrativt förfarande
för att fastställa närradions sändningstider och för att behandla
avgiftsärenden.
Som ett underlag för övervägandena i denna del skall kommittén beakta
Radio- och TV-verkets rapport om närradions kommersialisering och
remissyttrandena över rapporten.
Kommittén skall särskilt behandla frågan om i vilken omfattning ändrade
regler kan tillämpas på redan befintliga lokal- och närradiotillstånd.
Om regler föreslås som kan påverka nuvarande tillstånd måste en analys
göras av vilka konsekvenser dessa medför för de nuvarande
tillståndshavarna. Nödvändiga övergångsregler skall föreslås.
Redovisning av uppdraget
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regional-
politiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden
(dir. 1994:23) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir.
1994:124). Förslag som lämnas av kommittén skall belysas även ur ett
samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder
till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas
av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.
Kommitténs uppdrag skall redovisas senast den 1 oktober 1996.