Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Kommission för att främja en bred användning av informationsteknik, Dir. 1995:1
Departement: Statsrådsberedningen
Beslut: 1995-01-19
Dir. 1995:1 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 1995 Sammanfattning av uppdraget Kommissionen för att främja en bred användning av informationsteknik skall vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom informationsteknikens område. Kommissionen skall vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen. Kommissionen skall lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av informationsteknik med särskild inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. Kommissionen skall följa nätverksutbyggnaden, vara pådrivande när det gäller användning av informationsteknik i offentlig sektor samt bidra till att de rättsliga frågor som är av betydelse för att få till stånd en ökad användning av informationstekniken skyndsamt kan lösas. Kommissionen skall belysa vilka följder utnyttjandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening samt till följd av kommissionens förslag och överväganden. Kommissionen skall särskilt belysa utvecklingen inom kultur- och mediasektorn till följd av en ökad användning av informationsteknik inom denna sektor. Bakgrund Informationsteknik (IT) används för att snabbt insamla, lagra, bearbeta, presentera och distribuera ljud, text och bild i stora mängder oberoende av geografiska avstånd. Utvecklingen av bl.a. mikroprocessorer, nya tekniker för databashantering, tal- och bildkodning samt lagring av information öppnar väg för nya användningsmöjligheter. Datorerna blir mindre, kraftfullare och mer tillgängliga. Nya tekniska lösningar leder till att telekommunikation, data, medier och hemelektronik integreras och länkas samman över nationsgränserna. Detta innebär att industristruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället är på väg att förändras i grunden. En allt större del av samhället baseras på kunskap och informationshantering. Därigenom har informationssamhället kommit att bli ett begrepp. Informationssamhället innebär att det för många arbetsuppgifter krävs förmåga att hantera stora mängder information. Den internationella ekonomiska integrationen medför att ett snabbt utbyte av information blir en viktig konkurrensfaktor. Detta innebär att en bred användning av informationsteknik i samhället är en väsentlig faktor för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Informationssamhället förändrar också levnadsmönster i vid mening genom att tekniken gör det möjligt att i ökad utsträckning lokalisera arbetstillfällen till geografiskt avlägsna platser och genom att den enskilde medborgaren erbjuds ett ökat utbud av mer eller mindre avancerade elektroniska tjänster i hemmet. Detta innebär att informationstekniken på ett påtagligt sätt kan förändra sociala och kulturella mönster. Som en följd av de nya förutsättningar för samhällsutvecklingen som ges av informationstekniken har flera industrinationer tagit upp användningen och utvecklingen av informationsteknik i samhället på den politiska dagordningen. Inom Europeiska Unionen (EU) samt i USA, Japan och andra länder utvecklas långsiktiga politiska strategier för att främja en ökad användning av informationsteknik. Gemensamt för de initiativ som tagits är att det politiska ledarskapet markerar informationsteknikens betydelse som en positiv kraft i samhällsutvecklingen samt behovet av vissa strategiska initiativ från statsmakternas sida för att informationstekniken skall få ett så brett genomslag som möjligt. En huvudlinje inom EU är att det är den privata sektorn som skall stå för merparten av investeringarna och att gemensamma EU-medel främst skall användas till forsknings-och utbildnings program, till pilotprojekt samt i en kraftig satsning på ökad användning av informationsteknik inom EU:s offentliga organ. Behovet av standardisering och konkurrensfrämjande regelverk, som omfattar samtliga medlemsländer, lyfts också fram. EU har bl.a. avsatt särskilda medel för forskning rörande informationsteknik i det s.k. fjärde ramprogrammet för forskning och utveckling. Svenska företag och forskningsinstitutioner har möjlighet att i samverkan med andra europeiska företag delta i forskningsprojekt som syftar till att bl.a. sprida användningen av informationsteknik. Den förra regeringen initierade en satsning på ökad användning av informationsteknik genom att bl.a. inrätta en IT-kommission med uppdraget att bl.a. analysera behovet av och föreslå åtgärder i syfte att "till år 2010 få Sverige att tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin". Denna kommission pekade ut utbildning och forskning, lagstiftning och den offentliga förvaltningen som särskilt betydelsefulla för möjligheterna att få till stånd en ökad användning. I ett betänkande från kommissionen, "Vingar åt människans förmåga" (SOU 1994:118), redovisas ytterligare områden där samhälleliga insatser är motiverade. Riksdagen beslutade den 3 juni 1994 att anslå en viss andel av de återstående löntagarfonderna, sammantaget drygt en miljard kronor, till stöd för sådana åtgärder som IT-kommissionen kunde komma att aktualisera (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Genom riksdagsbeslutet inrättades Stiftelsen för kunskaps-och kompetensutveckling, som gavs uppdraget att förvalta de anslagna medlen. Genom skrivelser från dåvarande statsministern (den 18 augusti 1994), kulturminstern (den 15 september 1994) och utbildningsministern (den 30 september 1994) har IT-kommissionen lämnat förslag till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling om hur en del av stiftelsens medel skulle kunna användas för främjandet av ökad IT-användning. Inom regeringskansliet pågår en rad utredningar, översyner och projekt inom informationsteknikområdet. Företrädare för statliga myndigheter samt för kommun- och landstingsförbunden har bildat en samverkansgrupp med namnet Toppledarforum i syfte att bl.a. främja tillkomsten av en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning i offentlig förvaltning. Frågor rörande informationsteknik behandlas även av delegationen för transportinformatik (dir. 1994:41) samt i utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:03). Vissa lagstift- ningsfrågor behandlas i utredningen om rättsliga överväganden kring informationsteknologi (dir. 1994:42) och i utredningen om nya medier och grundlagarna (dir. 1994:104). Utgångspunkter för att främja användningen av informationsteknik Användningen av informationsteknik styrs i hög grad av priserna på persondatorer och kringsutrustning samt av kommunikationskostnaderna. Priserna förändras mycket snabbt med allt lägre priser till följd av nya tekniska lösningar. Den fysiska infrastrukturen är av strategisk betydelse för vilket genomslag olika tillämpningar av informationsteknik kan få i samhället som helhet. Infrastrukturen för informationsteknik är i huvudsak väl utbyggd i Sverige. De grundläggande förutsättningarna för att nu få en ökad och bredare användning av informationsteknik i landet får sammantaget anses som mycket goda. Sverige har också goda förutsättningar att ligga i täten av den internationella utvecklingen när det gäller användning av informationsteknik och teknikutveckling. Staten, kommunerna, näringslivet och arbetsmarknadens parter kan alla, på olika sätt, bidra till att informationstekniken får ett brett genomslag och blir en nyttig och positiv kraft i den ekonomiska utvecklingen och i samhällsutvecklingen i vid mening. Det är viktigt att få till stånd en nationell samling och en bred förankring av åtgärderna. Det är angeläget att alla inblandade är medvetna om att det också finns risker med den snabba utvecklingen inom informationsteknikens område i form av t.ex. ökad sårbarhet och utanförskap och finner former för att motverka dessa risker. Regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informationsteknikens område tas till vara som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred användning av informationsteknik hög prioritet. Det är angeläget att användningen av informationsteknik och teknikutvecklingen bidrar till att människors vilja till arbete och skapande tas tillvara, att kompetensen hos både kvinnor och män samt i företag utvecklas och utnyttjas. Rätt använd kan informationstekniken bidra till att stärka Sveriges produktionsförmåga och den svenska ekonomins konkurrenskraft samt medverka till att skapa nya arbetstillfällen. Med detta synsätt betonas informationsteknikens betydelse för dels företagens och arbetslivets utveckling, dels utbildning och kompetensutveckling som en förutsättning för att möta företagens och arbetslivets krav på ny kunskap och kompetens. Ambitionen måste vara att göra den nya tekniken tillgänglig för alla och inom samtliga samhällssektorer. Funktionshindrades tillgång till tekniken bör uppmärksammas. Det är mycket viktigt att uppmärksamma tendenser till ökande klyftor i samhället till följd av att vissa grupper inte har kunskap om eller tillgång till den nya tekniken. Skolan spelar en avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång till informationsteknik. Könsskillnader i användning av informationstekniken måste motverkas. Tillverkare och användare kan ha delvis olika utgångspunkter för sitt engagemang i ny informationteknik vilket bör uppmärksammas inom ramen för strävan att åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. Nätutbyggnaden sker nu snabbt och av olika företag i det som brukar kallas det elektroniska motorvägsbygget. Regeringen avser att följa utvecklingen inom detta område och vid behov vidta åtgärder för att säkerställa likvärdiga villkor över hela landet när det gäller tillgången till modern data-,och telekommunikation. Beredskap bör hållas för att, i takt med den tekniska utvecklingen, se till att investeringar i infrastrukturen kommer till stånd i den omfattning som behövs för att så många som möjligt skall få tillgång till den nya tekniken på likvärdiga villkor. Ambitionerna när det gäller att öka den offentliga förvaltningens användning av informationsteknik skall vara fortsatt höga. En ökad IT-användning i offentlig förvaltning är angelägen från effektivitets- och servicesynpunkt. Medborgarnas tillgång till information om den verksamhet som bedrivs i offentlig regi är betydelsefull för utvecklingen av demokratin. Inom många delar av den offentliga sektorn kan en ökad användning av informationsteknik ge samhällsekonomiska vinster. Tillskapande av offentliga databaser när det gäller t.ex. geografisk information och landskapsinformation kan stärka förutsättningarna för att få till stånd en ökad användning av informationstekniken. Ny teknik kan också ge ökade möjligheter att förbättra trafik- och transportsystemet ur effektivitets-, miljö- och säkerhetssynpunkt. Ökad uppmärksamhet bör ges åt hur en ökad IT-användning kan förnya och effektivisera dessa områden. Arbetet med att se över relevant lagstiftning skall påskyndas. Det gäller bl.a. lagstiftningen om upphovsrätt, sekretess, integritetsskydd, arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetstid. Hänsyn måste i detta sammanhang tas till den rättsliga utvecklingen inom EU samt till annat internationellt arbete inom dessa områden. Produktionen av elektroniska system och tjänster i multimedieform för kultur, nöje och medier är en av de snabbast växande branscherna idag. Denna utveckling väcker frågor om ekonomisk och kulturell obalans och dominans från företag och länder som först skaffar sig inflytande över den nya tekniken. Det finns påtagliga risker för att ett fåtal företag kommer att dominera marknaden. Dessa frågor måste ägnas särskild uppmärksamhet. Kommissionens uppdrag Kommissionen skall vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom informationsteknikens område. Kommissionen skall vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen. Kommissionen skall hålla sig orienterad om utvecklingen internationellt och särskilt inom EU. Kommissionen skall vara framåtblickande, aktualisera nya frågeställningar samt ta initiativ som uppmuntrar en ökad användning av informationsteknik. Kommissionen skall belysa vilka följder utnyttjandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening samt till följd av kommissionens förslag och överväganden. Kommissionen skall inrikta sitt arbete på att ta fram förslag till konkreta åtgärder inom framför allt följande områden. Utvecklingen av företagandet och företagandets villkor En fråga som bör aktualiseras och analyseras är hur små och medelstora företag kan stimuleras att i ökad omfattning utnyttja den nya tekniken. Kommissionen bör överväga hur företagen kan få ökad tillgång till offentliga organs databaser samt hur information om nya tekniska lösningar kan komma företagen till del. Hur kan samarbete mellan företag främjas och underleverantörer stärkas i sin roll? Hur kan fler företag uppmuntras att etablera ny verksamhet inom program - och utrustningsindustrierna? Kommissionen bör analysera behovet av tillämpad forskning och utveckling kring olika typer av IT-användning såsom distansarbete, industriell design, nya samverkansformer mellan företag samt programvaruteknik. Utvecklingen av arbetslivet och arbetsorganisationen Kunskapen om konsekvenserna för arbetslivet och för den nuvarande arbetsorganisationen till följd av en ökad användning av informationsteknik behöver fördjupas. Kommissionen bör bl.a. belysa konsekvenserna för arbetstagarna till följd av ett ökat inslag av distansarbete. Vilka förändringar av t.ex. arbets- miljö- och arbetstidslagstiftningen kan behöva aktualiseras? Kommer sammanträden och och informationsinsamling på distans att påverka resmönster och minska behovet av fysiska transporter? Hur kan funktionshindrades möjligheter i arbetslivet stärkas genom den nya tekniken? En annan fråga är hur vidareutbildning kan bedrivas integrerat i arbetslivet med stöd av informationsteknik. Kommissionen bör även belysa hur informationsteknik kan medverka till en bättre fungerande arbetsmarknad genom t.ex. nya former för förmedling av arbete. Kunskap och utbildning Insatser inom det reguljära utbildningsväsendet, i den utbildning som genomförs inom ramen för arbetsmarknadspolitiken samt i vidareutbildning och kompetensutveckling i företagen är nödvändiga för att informationstekniken skall få ett brett genomslag och för att kunskap om den nya tekniken skall komma så många som möjligt till del. Kommissionen bör lämna förslag till konkreta insatser i skolväsendet, i vuxenutbildningen och i den högre utbildningen samt i den utbildning som erbjuds dem som står utanför arbetsmarknaden. Hur kan t.ex. kunskap om den nya tekniken och dess möjligheter integreras i lärarutbildningen? Hur kan informationsteknik användas som pedagogiskt hjälpmedel? Hur kan kunskap om tekniken och om dess användningsmöjligheter spridas i fortbildning och kompetensutveckling av människor i arbete? Kommissionen bör föreslå åtgärder som motverkar att den nya tekniken leder till ökande klyftor i samhället till följd av att vissa grupper inte är delaktiga i utvecklingen inom informationsteknikens område. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till stora könsskillnader när det gäller IT-användning. Kommissionen bör även uppmärksamma behov av åtgärder för att funktionshindrade skall få en likvärdig tillgång till nya IT-tjänster. Kommunikationsnätverken och rättsordningen Kommissionen bör följa nätutbyggnaden och föreslå lämpliga åtgärder när det gäller såväl den fysiska infrastrukturen som tillskapande av likvärdiga villkor för tillgång till modern data- och telekommunikation i hela landet. En annan fråga är vilka nationella åtgärder som behöver vidtas för att trygga en säker och väl fungerande elektronisk marknad. Det kan t.ex. gälla åtgärder rörande standardisering, debitering samt adress - och kataloguppgifter. Kommissionen bör belysa rättsliga frågor som berörs i detta sammanhang, bl.a. upphovsrätt, sekretess, integritetsskydd och datasäkerhet. Det bör vara en uppgift för kommissionen att vara pådrivande i dessa frågor och verka för att rättsliga problem får sin lösning i den mån dessa inte redan är föremål för utredning. Informationsteknikens möjligheter att göra information om rättsnormer överblickbar och tillgänglig kan behöva uppmärksammas i dett sammanhang. Den offentliga sektorn Kommissionen skall följa arbetet inom olika delar av offentlig sektor och aktualisera åtgärder som kan påskynda en ökad användning av informationsteknik. Samverkan bör i denna del ske med bl.a. det arbete som bedrivs inom ramen för Toppledarforum. Kultur och medier Kommissionen bör överväga åtgärder för att motverka risken för ekonomisk och kulturell obalans och dominans från företag och länder som skaffar sig inflytande över den nya tekniken avseende produktion och distribution av multimedia för kultur, nöjen och medier. Hur skapas förutsättningar för en ökad nationell produktion av multimedia för kultur och nöje? Hur kan motkrafter till det kommersiella utbudet skapas? En ökad tillgänglighet till databaser och datanät är väsentlig inom folkbiblioteken. Kommissionen bör föreslå åtgärder som främjar en sådan tillgänglighet. Tillverkare och användare Tillverkare av utrustning, programvara m.m. har i stor utsträckning varit styrande när det gäller framtagadet av nya tjänster och tillämpningsområden inom informationsteknikens område Tillverkare och användare kan dock ha delvis olika utgångspunkter. Effekter av dessa olika utgångspunkter bör analyseras och värderas. Kommissionen bör även lämna förslag till hur användarnas intressen kan tas tillvara inom ramen för strävan att åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. Konsekvensanalys Kommissionen skall belysa vilka följder utnyttjandet av informationsteknik kan få i samhällslivet i vid mening samt till följd av kommissionens förslag och överväganden. Kommissionen skall särskilt belysa potentiella risker med den snabba utvecklingen inom informationsteknikens område i form av t.ex. ökad sårbarhet och utanförskap och föreslå åtgärder för att motverka dessa risker. Arbetsformer, tidplan m.m Kommissionen kan indela arbetet i arbets- och referensgrupper. Kommissionen kan värdera och vid behov utveckla förslag som presenteras i betänkandet "Vingar åt människans förmåga" (SOU 1994:118). Kommissionen kan föreslå pilotprojekt, med eller utan statlig finansieringsmedverkan, som anses vara av betydelse för att få till stånd en ökad användning av informationsteknik eller ger andra viktiga erfarenheter av användning av tekniken. Kommissionen kan lämna nya förslag till hur de medel som förvaltas av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kan användas till stöd för en ökad användning av informationsteknik. Kommissionen kan föreslå åtgärder som kan genomföras av olika departement och myndigheter och skall i övrigt bedriva arbetet i nära samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Kommissionen skall samordna sitt arbete med det arbete som pågår inom respektive fackdepartements ansvarsområde. Kommissionens arbete bör vidare ske i kontakt med det arbete som kommer att bedrivas med att ta fram program inom ramen för EU:s strukturfonder. Kommissionen skall beakta regeringens direktiv angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Regeringen avser att senare denna dag tillkalla ett råd för att främja barn och ungdomars användning av informationsteknik, Junior IT-rådet. Kommissionen skall hålla sig underrättad om det arbete som kommer att bedrivas av rådet. Kommissionen skall lämna en första rapport senast den 1 juni 1995. Kommissionen skall därefter årligen den 1 oktober redovisa resultatet av arbetet. Kommissionens uppdrag gäller till utgången av år 1996.