Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1994:63 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1994 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utreda frågan om inriktning och organisation av statens insatser för konst i offentlig miljö m.m. Utredaren skall utvärdera nuvarande statliga insatser för konst i offentlig miljö. Om motiv för fortsatta statliga insatser för konst i offentlig miljö anses föreligga skall utredaren * formulera övergripande mål för insatserna och visa hur en utvärdering av dem kan genomföras, * precisera statens ansvar för konst i olika offentliga miljöer, * analysera förutsättningarna för samverkan mellan konstnärer och andra berörda yrkesgrupper vid utformning av offentliga miljöer, * lämna förslag till organisation och finansiering för statens framtida insatser för konst i offentlig miljö. Bakgrund Genom samhällets utveckling förändras ständigt det offentliga rummet och därmed de miljöer som kan utgöra mötesplats mellan konstnärer och publik. Ett exempel på detta är den satsning på infrastruktur i form av vägar, järnvägar m.m. som nu genomförs. Ett annat exempel är överförandet i enskild ägo av ett stort antal statliga byggnader, vilket påverkar förutsättningarna för att med statliga medel bidra till utsmyckningen av den yttre miljön. Regeringen har bl.a. i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 12 s. 59*60) uttalat att staten som ett övergripande kulturpolitiskt mål skall skapa en offentlig miljö där konst är ett naturligt och framträdande inslag. Detta kräver att konstnärliga aspekter beaktas vid utformningen av den yttre miljön och att konst- närliga insatser integreras i planering och vid genomförande av byggprojekt i offentlig regi. Ett initiativ med detta syfte är den ut- bildning för samverkan mellan konstnärer, arkitekter, landskapsarki- tekter och ingenjörer som tagits av Konstakademien i samarbete med Vägverket och Konsthögskolan. Staten har en lång tradition vad gäller satsning på konst i offentliga miljöer. De olika uppgifter och former för ansvar som finns i samband med dessa satsningar vilar främst på följande myndigheter och institutioner. Statens konstråd Statens konstråd, som inrättades år 1937, har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön. Rådet skall vidare lämna statliga myndigheter, kommunala och landstingskommunala förvaltningar samt enskilda personer och företag information om förvärv av konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om konsten i denna miljö. Den kvantitativa målsättningen för statens insatser vid nybyggnad av statliga fastigheter har varit att en procent av byggkostnaden skulle avse konstnärlig utsmyckning. Principen för enprocentmålet har blivit vägledande även för många kommuner och landsting. Konstrådets verksamhet avser såväl fast som lös konst. Med fast konst menas sådan konst som är en del av en byggnad. Detta slags konst har även benämnts monumentalkonst. Även lös konst kan ha en stark anknytning till en byggnad (byggnadsanknuten konst) eller vara s.k. stafflikonst. Förutsättningarna för Konstrådets verksamhet har avsevärt förändrats i och med Byggnadsstyrelsens avveckling. Flertalet av de fastigheter som rådets verksamhet omfattat har numera övergått i privaträttslig ägandeform. Denna utveckling och dess ekonomiska konsekvenser har beskrivits i 1994 års budgetproposition. I propositionen framhålls att dessa ändrade förhållanden har medfört att enprocentmålet inte kan tillämpas på det sätt som hittills skett. Intresset från myndigheternas sida för att beställa lös konst i äldre, ej nybyggda lokaler är stort och Konstrådet har haft svårt att tillgodo- se önskemålen. Myndigheternas väntetid för behandling av direkt- ansökningar är för närvarande ca 2,5 år. Årligen behandlas ca 75 an- sökningar. När det gäller lös konst har Statens konstråd och Statens konstmuseer delvis närbesläktade uppgifter i samband med placering, dokumentation och lagring. Konstrådet skall svara för att information finns tillgänglig i anslut- ning till de av rådet placerade konstverken. Informationscentrum för offentlig konst utgör basen för Konstrådets konstbildande och in- formerande funktion. Statens konstråds styrelse består av nio ledamöter inkl. ordförande. För ledamöterna utom för ordföranden finns ersättare. Fem av ledamöterna jämte ersättare är aktiva konstnärer. De fungerar även som projektledare och arvoderas särskilt för detta. Statens konstråds organisation utreddes under år 1990. År 1991 förstärktes ledningsfunktionen genom att uppdraget att vara ordförande i rådet förenades med uppgiften att vara chef för Konstrådets kansli. I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 12 s. 58) redogjordes för denna organisationsförändring. Statens konstmuseer Statens konstmuseer skall enligt sin instruktion (SFS 1988:677) bl.a. driva utlånings- och depositionsverksamhet. Genom denna verksamhet finns konstverk deponerade hos olika statliga myndigheter m.m. Statens konstmuseer har tillsyn över de statliga myndigheternas vård av konst som tillhör staten och som inte står under tillsyn av annan myndighet. Konstrådet och Statens konstmuseer samverkar när det gäller dokumentation av konst och i skyddsfrågor som rör fast konst som tidigare varit i statlig ägo. Statens konstmuseer har hösten 1993 lämnat in en inventering till Kulturdepartementet av sådana föremål som enligt Statens konstmuseers uppfattning bör skyddas. Boverket Statliga insatser kan enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden komma i fråga för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning vid nybyggnad, ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus. Bidrag för dessa ändamål fördelas av Boverket. Bidragsramen är innevarande budgetår 15 miljoner kronor. Bidrag söks av fastighetsägaren, som har att lämna in ansökan till länsstyrelsen. Statens konstråd har till uppgift att informera om denna bidragsmöjlighet och rådet har vid behandlingen av ansökningarna en kvalitetsgranskande roll. Främst till följd av ett lågt bostadsbyggande har antalet ansökningar under innevarande budgetår varit litet. Bostadsutskottet uttalade i samband med budgetberedningen att en vidgning av ändamålet med bidragsgivningen temporärt borde medges. Enligt utskottet borde bidrag sålunda kunna utgå även om åtgärden inte vidtas i samband med ny- eller ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus (bet. 1993/94:BoU8) Kulturstöd vid ombyggnad m.m. Riksdagen anslöt sig till förslaget (rskr. 1993/94:259). Regeringen har därefter beslutat (förordning 1994:461) om tillfälligt ändrade bestämmelser för bidrag enligt förordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Ändringen syftar till att öka möjligheterna att genom statliga insatser höja den konstnärliga kvaliteten i bostadsområden. Övriga statliga medel Särskilda statliga medel kan utgå som bidrag för konstinköp till folk- parker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. Medlen anvisas under anslaget B 19. Förvärv av konst för statens byggnader m.m. och de uppgår innevarande budgetår till 3,9 miljoner kronor. Statens kulturråd har ansvar för dessa medel när det gäller att ange behov samt lämna redovisning till Kulturdepartementet. Kulturrådet har också egna möjligheter att stödja projekt och erfarenhetsutbyte inom bildkonsten och har även ansvar för de konstbildande organisationernas statsbidrag. Konkurrensbegränsning vid upphandling av konst Konkurrensverket har i ett beslut från den 4 januari 1994 prövat frågan om konkurrensbegränsning vid upphandling av bild- och formkonst. Prövningen var påkallad av en skrivelse från Svenska konstnärsförbundet där förbundet var kritiskt över det sätt på vilket myndigheter fördelar uppdrag avseende konstnärlig utsmyckning. Konkurrensverket konstaterade i beslutet att konkurrenslagen (1993:20) inte är tillämplig på flertalet av de konstupphandlingar som anmälan avser. Konkurrensverket ansåg emellertid, liksom dåvarande Näringsfri- hetsombudsmannen, att det från konkurrenssynpunkt är olämpligt att representanter för viss konstnärsorganisation deltar i beslutande organ. Vidare ansåg Konkurrensverket att det vid upphandling av konst är väsentligt att möjligheten till anbudstävlan tillvaratas, i vart fall vid större utsmyckningsprojekt, samt att konstnärer, oavsett organisationstillhörighet, får information om aktuella och kommande utsmyckningsprojekt. Uppdraget Som framgår av redogörelsen har förutsättningarna för de statliga insatserna för konst i offentlig miljö genom olika myndigheter och organisationer förändrats. En särskild utredare bör därför tillkallas med uppgift att göra en analys av statens nuvarande insatser för konst i offentlig miljö, bl.a. vad beträffar berörda myndigheter, samverkan dem emellan och den nuvarande organisationsstrukturen med avseende på uppnådda resultat. Om motiv för fortsatta statliga insatser anses föreligga skall utredaren formulera övergripande mål och uppgifter för dem samt lämna förslag till organisation och finansiering. Utredaren skall vidare ange metoder för utvärdering av insatserna. Det står utredaren fritt att pröva olika alternativ till framtida organisation. Utredaren skall överväga vilka slags offentliga miljöer som kan komma att utgöra mötesplatser mellan konstnärer och publik, samt ge förslag till former för statliga insatser för att öka de konstnärliga kvaliteterna i dessa miljöer. Därvid skall utredaren belysa, hur de konstnärliga insatserna skall kunna integreras vid planering och genomförande av olika slags byggnadsverksamhet. Utredaren skall precisera hur statens långsiktiga ekonomiska ansvar skall utformas när det gäller konst i olika slags byggnader och miljöer för statlig verksamhet med hänsyn till byggnadernas karaktär och beställarnas ekonomiska situation m.m. Om utredaren finner att nuvarande organisationsstruktur i princip kan bibehållas, skall en analys ske av Statens konstråds framtida roll inom konstbildningen och möjligheter till samverkan i dess informa- tionsverksamhet med andra institutioner eller organisationer som har liknande uppgifter. Vidare skall utredaren belysa vilka möjligheter det finns till ett utvidgat samarbete mellan Statens konstråd och Statens konstmuseer när det gäller placering, depositioner, dokumentation, vård, bevarande och skydd av konst med syfte att effektivare utnyttja de gemensamma resurserna. När det gäller konst i miljöer som staten inte svarar för, skall utre- daren ange under vilka villkor statliga insatser kan komma i fråga. Utredaren skall analysera organisation, informationsarbete, bidrags- villkor m.m. för anslaget för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden samt föreslå framtida mål och inriktning. Därvid bör former för boendes medverkan och dialog med bostadsföretag resp. konstnärer särskilt beaktas. Självklart bör det inom den statliga organisationen finnas tillgång till god kompetens inom skilda konstnärliga uttrycksformer för konst i offentlig miljö. Organisationen bör kunna arbeta öppet och rörligt i förhållande till konstnärer och andra berörda yrkesgrupper, institu- tioner och organisationer. De konstnärliga kvalitetsbedömningarna måste kunna göras obundet. De aspekter på konkurrensbegränsning vid upphandling av konst som Konkurrensverket pekat på måste även beaktas. Erfarenheter av forsknings- och utvecklingsarbete liksom den internationella utvecklingen måste beaktas i såväl det konstnärliga arbetet som i informationsverksamheten. Utredaren skall samråda med utredningen om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24) samt i förekommande fall med berörda personalorganisationer. Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05), om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23). Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av december 1994.