Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvars- ändamål , Dir. 1994:61
Departement: Försvarsdepartementet
Beslut: 1994-06-30
Dir. 1994:61 Beslut vid regeringssammanträde 30 juni 1994 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. Utredningsarbetet skall bedrivas i etapper. I en första etapp skall utredaren utvärdera erfarenheterna av det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för försvarsändamål. Därvid skall dels belysas de eventuella tillämpningsproblem som gällande regler på området ger upphov till, dels lämna förslag till hur problemen kan lösas inom ramen för de principer som gällande regler bygger på. Den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för civila sjuktransporter skall lösas. I en andra etapp skall utredaren pröva förutsättningarna för ett fortsatt fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Resultatet av den första etappen skall redovisas senast den 1 mars 1995. Uppdraget i dess helhet skall vara avslutat senast den 15 september 1995. Bakgrund Riksdagen (mot. 1991/92:Fö315 och Fö317, bet. 1991/92:FöU12 mom. 129, rskr. 1991/92:337) gav i maj 1992 som sin mening regeringen till känna vad försvarsutskottet hade anfört om utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål. Utskottet hade konstaterat att det på lokal nivå sedan några år pågått ett direkt samarbete militärt-civilt inom ramen för det s.k. sambruksprojektet, men att ett mera omfattande sambruk mött vissa hinder på grund av bl.a. gällande konkurrensbestämmelser. Det hade vidare varit oklart hur totalförsvarets kapitalkostnader skulle vägas in vid ett sådant samutnyttjande. Utskottet hade också sett andra skäl för att sammanhållet inhämta erfarenheter av detta samutnyttjande som grund för förslag om en fortsatt inriktning av det militära-civila samarbetet. Riksdagen har även i samband med behandlingen av frågor om offentlig upphandling (prop. 1993/94:227, bet. 1993/94:FiU18, rskr. 1993/94:339) uttalat sig om konkurrensneutralitet i offentlig verksamhet i samband med utnyttjande av militära transportmedel för civila ändamål. I förordningen (1986:1111) om militär medverkan i civil verksamhet finns bestämmelser för medverkan i räddningstjänst m.m. och för utförande av annat arbete samt gemensamma bestämmelser om konkurrens. Frågor rörande samverkan mellan försvarets verksamhet och det civila samhället har under senare tid aktualiserats i skilda sammanhang. Hot- och riskutredningen (Fö 1992:03) har som uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del. Utredningen skall bl.a. pröva möjligheterna att inom olika områden i ökad utsträckning vidta åtgärder för att möta påfrestningar och risker i det fredstida samhället och beredskapsåtgärder mot säkerhetspolitiska kriser och krig i ett sammanhang. Luftfartsverket har i en skrivelse till Kommunikationsdepartementet i augusti 1993 föreslagit att regeringen uppdrar åt verket att efter samråd med berörda militära myndigheter reglera luftfart med militära luftfartyg för civila uppdragsgivare. Trafikflygföretagens Riksförbund har i en framställning till regeringen i mars 1993 hemställt att Trafikflygarhögskolan inte tillåts fortsätta med vad förbundet kallar Trafikflygarhögskolans konkurrensbegränsande verksamhet. Regeringen beslutade i januari 1994, med hänvisning till den kommande, nu förevarande utredningens arbete, att inte vidta någon åtgärd med anledning av framställningen. Riksrevisionsverket har i en skrivelse till Försvarsdepartementet i februari 1994 föreslagit att frågan om vilka principer för avgiftssättning som bör tilllämpas för försvarets ambulanshelikoptrar bör behandlas i den kommande utredningen. Svenska Busstrafikförbundet (numera Svenska Bussbranschens Riksförbund) har i en skrivelse till regeringen i september 1993 anfört att försvaret bedriver beställningstrafik med buss på den öppna marknaden utan att behöva följa de krav i olika hänseenden som gäller för den privata busstrafiknäringen. Regeringen beslutade i mars 1994, med hänvisning till att den aktualiserade frågan ligger inom ramen för den kommande utredningens arbete, att inte vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av skrivelsen. Regeringen har i december 1993 beslutat om direktiv (dir. 1993:136) till en kommitté med uppgift att utreda en ytterligare samordning och effektivisering av statens maritima verksamhet, i första hand den verksamhet som bedrivs av marinen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och sjöpolisen. Likaledes i december 1993 har regeringen beslutat om anvisningar till myndigheterna om fortsatta förberedelser för nästa försvarsbeslut. I anvisningarna har lämnats ett studieuppdrag till Militärhögskolan och Försvarets forskningsanstalt om totalförsvarets uppgifter i fred. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5 s. 81) uttalat att den hjälp som den nya myndigheten Försvarsmakten kan lämna vid miljökatastrofer är mycket värdefull och att Försvarsmakten och de ansvariga civila myndigheterna aktivt bör söka former för att möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor. I proposition 1993/94:167 om en effektivare fordonskontroll har regeringen anmält att det, särskilt i glesbygd, är angeläget att man får till stånd en bättre samordning mellan den militära och den civila besiktningsorganisationen, och att den kommande utredningen bör studera samordningsmöjligheterna. Försvarets materielverk och Rikspolisstyrelsen har kommit överens om att prova en modifierad stridsbåt 90 i sjöpolisverksamheten. Uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om det fredstida utnyttjandet för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål. Utredaren skall hålla kontakt med de kommittéer och myndigheter i övrigt som på regeringens uppdrag arbetar med hithörande frågor. Utredningsarbetet skall bedrivas etappvis. I en första etapp skall utredaren kartlägga erfarenheterna av det hittillsvarande fredstida utnyttjandet för civil verksamhet av resurser avsedda för försvarsändamål. Underlaget bör inte bara ta sikte på Sverige utan också förhållandena i några jämförbara länder. Utredaren skall redovisa de regler som finns på området eller som eljest kan ha betydelse i sammanhanget; i den här delen skall också EU:s regelverk uppmärksammas. Redovisningen skall också omfatta en beskrivning av de tilllämpningsproblem som gällande regler kan ha gett upphov till. Särskilt skall uppmärksammas problem som har att göra med påverkan på konkurrensförhållanden och konsekvenser för konkurrerande civil verksamhet, inte minst i glesbygd. Probleminventeringen skall åtföljas av förslag till hur man kan lösa problemen inom ramen för de principer som berörda regler grundas på. I den första etappen skall också behandlas frågan om den fredstida användningen av försvarets helikoptrar för civila sjuktransporter. Uppdraget är här att lägga fram förslag till en lösning som innebär att intentionerna i 1987 års försvarsbeslut kan förverkligas. I en andra etapp skall utredaren samlat pröva förutsättningarna för ett fortsatt, utvidgat fredstida utnyttjande för civila ändamål av resurser avsedda för försvarsändamål, och lämna förslag om erforderliga riktlinjer och bestämmelser härför. Därvid skall beaktas de beslut som då fattats om ett svenskt EU-medlemskap. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Resultatet av den första etappen skall redovisas senast den 1 mars 1995. Därvid skall eventuellt behov av tilläggsdirektiv inför en andra etapp anmälas. Uppdraget skall i sin helhet vara avslutat senast den 15 september 1995.