Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald, Dir. 1994:51
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Beslut: 1994-06-02
Dir. 1994:51
Beslut vid regeringssammanträde 1994-06-02
Sammanfattning av uppdraget
En vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald skall tillkallas.
Kommittén skall ha till uppgift att förbereda Sveriges deltagande i
konventionen om biologisk mångfald, särskilt i det underorgan till
partskonferensen som upprättats för vetenskaplig, teknisk och
teknologisk rådgivning samt att vara rådgivande organ åt regeringen i
vetenskapliga frågor rörande biologisk mångfald. Kommittén skall i denna
roll följa såväl den nationella som den internationella utvecklingen
inom de forsknings-områden som är relevanta för biologisk mångfald.
Kommittén bör ha vissa utredande och rapporterande uppgifter.
Bakgrund
Konventionen om biologisk mångfald förhandlades fram inom ramen för FN:s
miljöprogram, UNEP, och antogs vid FN:s konferens om miljö och
utveckling i Rio de Janeiro 1992. Riksdagen har godkänt konventionen
(prop. 1992/93:227, bet. 1993/94:JoU4, rskr. 1993/94:27). Konventionen
trädde i kraft för Sveriges del den 6 mars 1994. Konventionens mål är
att bevara den biologiska mångfalden, att hållbart nyttja dess
beståndsdelar samt att rättvist fördela den nytta som uppstår vid
utnyttjande av genetiska resurser. Målen skall uppnås genom nationellt
handlande av konventions-parterna inom ramen för internationellt
samarbete. I konventionen finns bestämmelser som anger riktlinjer för
det nationella handlandet och det internationella samarbetet.
Konventionen innehåller också bestämmelser vars syfte är att främja
forskning kring bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
Genom konventionen har ett särskilt organ för vetenskaplig, teknisk och
teknologisk rådgivning upprättats för att bistå konventionens parts-
konferens. Organet skall ha en sammansättning som representerar olika
fackinriktningar och vara öppet för deltagande från alla parter till
konventionen.
I regeringens proposition (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr.
1993/94:87) Strategi för biologisk mångfald aviseras att en särskild
nationell (=svensk) vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald skall
inrättas. Enligt propositionen skall kommittén förbereda Sveriges
agerande och utgöra ett stöd för den svenska representationen i
konventionens vetenskapliga kommitté. Den svenska kommittén skall kunna
ta initiativ till egna utredningar och lägga fram förslag till angelägna
forskningsinsatser vad gäller internationellt forskningssamarbete.
Vidare sägs att kommittén inledningsvis bör ges ett treårigt mandat och
därefter utvärderas mot bakgrund av hur konventionen utvecklas.
Forskning kring biologisk mångfald berör stora delar av samhället. I
stort sett all mänsklig verksamhet påverkar och samverkar med, direkt
eller indirekt, de ekologiska systemen med dess djur- och växtarter. De
forskningsinsatser som bedöms särskilt angelägna berör såväl
grundforskning kring de ekologiska systemens funktioner och enskilda
arters levnadskrav som forskning och utveckling av metoder för att på
ett hållbart sätt utnyttja ekosystemen och dess beståndsdelar.
Miljöekonomisk forskning intar en central position i arbetet med
bevarande av den biologiska mångfalden. Den grundläggande betydelse som
den biologiska mångfalden och de ekologiska systemen har för samhället
innebär att tvärvetenskapliga insatser ofta är påkallade för att belysa
problemen.
I Sverige bedrivs forskning med relevans för biologisk mångfald både
inom universitet och högskolor och genom särskilda insatser av bl.a.
Naturvårdsverket. Sveriges lantbruksuniversitet ägnar sig åt forskning
kring hållbart nyttjande av biologiska resurser inom jord- och
skogsbruket. Ett särskilt centrum för forskning om biologisk mångfald är
under uppbyggnad vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala i samarbete med
Uppsala universitet. Syftet med centrumbildningen är att bilda ett
nätverk öppet för alla berörda institutioner i Sverige. Man skall bl.a.
bedriva forskning, samordna och planera forskning och underlätta
kunskapsutbyte. Genom interdisciplinär samverkan avses övergripande
handlingsprogram och problemlösningar i ett samhällsperspektiv kunna
presenteras.
Uppdraget
Mot bakgrund av ovanstående skall en nationell vetenskaplig kommitté för
biologisk mångfald tillkallas. Kommittén skall fungera som rådgivande
organ åt regeringen och förbereda Sveriges agerande i det vetenskapliga,
tekniska och teknologiska underorgan som upprättats under konventionen
om biologisk mångfald.
Kommittén skall i sin roll som rådgivande organ till regeringen följa
såväl den nationella som den internationella utvecklingen inom de
forskningsområden som är relevanta för biologisk mångfald.
Kommittén skall också svara för den tekniska och vetenskapliga
granskningen av det material som tas fram inom ramen för konventionen om
biologisk mångfald. Kommittén bör, vid behov, också göra egna
utredningar och sammanställningar av kunskapsläget inom området
biologisk mångfald.
För arbetet skall gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer
och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utrednings-
verksamheten (dir. 1988:43), angående redovisning av regionalpolitiska
konsekvenser (dir. 1992:50) samt angående att pröva offentliga åtaganden
(dir. 1994:23).
Genomförande, samråd m.m.
Kommittén bör följa forskningen kring biologisk mångfald vid svenska
universitet, högskolor och andra forskningsorgan, och vid behov samråda
med dessa i aktuella frågor. Nära kontakter med Centrum för biologisk
mångfald förutsätts.
Kommittén bör administrativt knytas till Naturhistoriska riksmuséet.
Kommittén skall senast den 15 september varje år lämna en redogörelse
till regeringen för sin verksamhet under det föregående budgetåret.
Kommitténs mandat skall gälla tills vidare, dock längst till 30 juni
1997. Kommitténs verksamhet kommer därefter utvärderas mot bakgrund av
hur arbetet i konventionen utvecklas.