Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1994:36 Beslut vid regeringssammanträde den 21 april 1994. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utreda frågor om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Utredaren skall - beskriva och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå, - pröva vilka olika insatser som behövs för att stimulera tillväxten av den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen, - bedöma behovet av avgränsningar mellan den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen och andra utbildningssektorer och, om sådana bedöms behövliga, lämna förslag till sådana avgränsningar, - beakta möjligheterna att inom ett system för kvalificerad yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för anställda i mindre och medelstora företag, - behandla tillträdesfrågor för påbyggnadsutbildningar inom komvux med anledning av att antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen beror på om hemkommunen vill betala, - pröva olika finansieringsmöjligheter och - överväga hur statliga stödinsatser kan utformas och administreras. Utredaren skall också administrera de statliga insatserna i fråga om trainee-utbildning. Bakgrund Det svenska välståndet är i utomordentligt hög grad beroende av Sveriges internationella konkurrensförmåga. Många svenska företag intar en internationell tätposition och en stor del av vår tillverkningsindustri är högteknologisk. Den tekniska utvecklingen, den informationsteknologiska utvecklingen och utvecklingen av nya branscher och affärsmetoder påverkar, på grund av vårt utlandsberoende, Sverige i större utsträckning än de flesta andra länder. Därmed är också behoven av kompetens i den svenska arbetskraften av särskild betydelse. I propositionen om utbildning och forskning Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177) föreslog regeringen att den eftergymnasiala utbildningen borde öka med minst 20 000 helårsstuderande på eftergymnasial nivå fram till sekelskiftet. Förstärkningen skulle främst inriktas mot kvalificerad yrkesutbildning. I propositionen påvisades att andelen av arbetskraften med såväl korta som långa eftergymnasiala utbildningar är relativt låg i Sverige jämfört med andra länder. I många andra länder pågår en utveckling av den kvalificerade yrkesutbildningen. Tysktalande länder har sin tradition av Fackhögskolor (Fachhochschulen) och en liknande utveckling har satts i gång i Finland. Många andra OECD-länder har sådan verksamhet i mer eller mindre hög utsträckning och åtskilliga överväger olika insatser för att främja den kvalificerade yrkesutbildningen, bl.a. som ett alternativ till högre utbildning i traditionell mening. I det svenska utbildningsväsendet finns inte något egentligt begrepp som täcker in och hanterar den kvalificerade yrkesutbildningen på eftergymnasial nivå. En del sådan utbildning erbjuds inom ramen för universitet och högskolor, en del som påbyggnadsutbildning inom komvux och ytterligare en del vid fristående kompletterande skolor. Därutöver pågår utbildning på denna nivå i näringsliv och organisationer. Uppdraget En särskild utredare skall tillsättas för att ge underlag till fortsatta ställningstaganden i fråga om strukturen för den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. Den kvalificerade yrkesutbildningen skall vara eftergymnasial. Det betyder att den kräver en genomgången godkänd gymnasieutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. Den bygger i hög grad på kunskapstillämpning och är därmed praktiskt inriktad. Organisatoriskt kan många olika typer av utbildningsanordnare tas i anspråk, både befintliga och nya. Det bör även kunna innefatta företag eller företag i samverkan med olika utbildningsanordnare. I sådana fall kan de teoretiska delarna upphandlas från befintliga utbildningsanordnare eller även de bedrivas i egen regi. I vårt nuvarande utbildningssystem finns bl.a. hantverksutbildningar och konstnärliga utbildningar på en nivå som svarar mot den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen. I en utbildningsstruktur på eftergymnasial men icke akademisk nivå kan också inrymmas utbildning som inte är direkt företagsinriktad. Utredarens uppdrag bör innefatta även organisatoriska former som inte ansluter direkt till någon arbetsplats och utbildningar vars innehåll visserligen har en prägel av tillämpning men därför inte är direkt yrkesförberedande eller färdigutbildande för ett visst yrke. Utredaren bör pröva vilka olika insatser som kan behövas för att stimulera tillväxten av den kvalificerade yrkesutbildningen. Utredaren bör bedöma vilka avgränsningar som kan vara ändamålsenliga mellan den akademiska högre utbildningen, gymnasieskolan och komvux å ena sidan och den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen å den andra. Det står därvid utredaren fritt att föreslå förändringar i tillhörigheten för befintliga utbildningar. En annan viktig avgränsning som bör göras är den mot sådan yrkesutbildning och fortbildning som rimligen bör vara ett ansvar för företag och arbetsgivare och således utgör personalutbildning. En kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning får inte utformas så att den på något sätt reducerar arbetsgivarens ansvar och incitament för personalutbildning. För att framväxten av en kvalificerad yrkesutbildning skall främjas är med stor säkerhet tydligheten viktig. Det gäller både från den utbildningssökandes utgångspunkt och från anordnarens. En huvudsaklig infallsvinkel på gränsdragningsfrågorna bör därför vara behovet av en tydlig identitet hos den delvis nya utbildningsformen. Självfallet har en identitet också betydelse från administrativ synpunkt. Utredaren skall pröva vilka finansieringsmöjligheter som kan stå till buds för den kvalificerade yrkesutbildningen. Utredaren skall pröva om delar av nuvarande finansieringssystem på utbildningsområdet skulle kunna organiseras om i syfte att åstadkomma ett mer enhetligt och överblickbart system. Syftet med en ny struktur för den kvalificerade yrkesutbildningen är att höja arbetskraftens kompetens. Det sker genom innehållsmässiga förstärkningar och större utbildningskapacitet. I prop. 1993/94:177 har regeringen satt upp målet att öka den eftergymnasiala utbildningen med 20 000 studerande per år. Det är i fråga om den kvalificerade yrkesutbildningen viktigt att pröva andra finansieringskällor än offentliga. Ett skäl är givetvis att denna utbildningssatsning i hög grad tar direkt sikte på nä*ringslivets omedelbara behov. Ett annat att en kvalificerad yrkesutbildning oundvikligen bidrar till att arbetskraften blir mer omedelbart användbar, vilket minskar inskolningskostnaderna. Ett tredje skäl är att den som betalar också engagerar sig. För att den kvalificerade yrkesutbildningen skall bli ändamålsenlig krävs ett starkt engagemang från arbetslivets sida. För små och medelstora företag kan kompetensuppbyggnaden innebära särskilda problem. Dels kan det vara fråga om bristande ekonomiska möjligheter att låta personalen utbilda sig på arbetstid, dels kan företagen ha svårt att helt avvara arbetskraften i fråga, dels kan såväl den anställde som arbetsgivaren ha svårt att orientera sig i utbildningsvärlden och att hitta en utbildning som tillgodoser deras behov. Dessa praktiska hinder kan vara en bidragande orsak till att de små och medelstora företagen har svårt att genomföra sin kompetensuppbyggnad. Utredaren bör mot denna bakgrund också beakta möjligheterna att inom ett system för kvalificerad yrkesutbildning tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för anställda i mindre och medelstora företag. Behovet av kvalificerad yrkesutbildning kommer att expandera i olika riktningar, varav många inte låter sig förutses med någon säkerhet. En struktur på området måste därför i hög grad vara flexibel och anpassningsbar till mångskiftande behov i fråga om korta såväl som långa utbildningsbehov. Inriktningen bör vara att skapa förhållanden som gynnar uppkomsten av kvalificerad yrkesutbildning och som ger goda möjligheter för en mångfald producenter att åstadkomma utbildningen. En dynamisk och vital struktur för kvalificerad yrkesutbildning kan också innebära att existerande utbildningar försvinner eller förvandlas i takt med omvärldens krav och efterfrågan. För dagens påbyggnadsutbildningar inom komvux är tillträdesfrågorna ett särskilt problem, eftersom antagning till en utbildning i en annan kommun än hemkommunen ofta beror på om hemkommunen vill betala. Utredaren bör behandla även denna fråga. Utredaren bör överväga åtgärder för att främja den kvalificerade yrkesutbildningen och hur statliga insatser på området skall kunna administreras. De uppgifter det främst kan bli fråga om är kvalitetsgranskning och bedömning av nyttan som underlag för ställningstaganden till statligt stöd och studiestöd. Utredaren bör belysa vilka konsekvenser studiestödssystemet får för eventuell ny utbildningsform. I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9) aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om bl.a. en trainee-utbildning inom ramen för de utbildningsinsatser som föranleds av läget på arbetsmarknaden. Erfarenheter från denna trainee-utbildning bör kunna tillgodoföras arbetet med den kvalificerade yrkesutbildningen. Utredaren skall därför också administrera denna trainee-utbildning i enlighet med de bestämmelser regeringen avser att utfärda när riksdagen fattat beslut med anledning av kompletteringspropositionen. Ramar för utredningens arbete Utredaren skall senast den 1 september 1994 redovisa uppdraget om trainee-utbildning. Förslag i fråga om den kvalificerade yrkesutbildningen skall lämnas före den 1 november 1994. Kostnader för utredningen skall belasta åttonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Utredaren skall före den 15 juni 1994 inkomma med en budgetplan över beräknade kostnader för utredningen. Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir. 1994:23) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Utredaren skall även i tillämpliga delar följa rege*ringens direktiv (dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten, samt (dir. 1992:50) om regionalpolitiska konsekvenser. Utredaren skall analysera konsekvenserna av förslaget från ett jämställdhetsperspektiv samt samverka med andra kommittéer i frågor som kan beröra uppdraget.