Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1994:32 Beslut vid regeringssammanträde den 28 april 1994 Sammanfattning av uppdraget En kommission tillkallas för att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism och verka för bättre etniska relationer. Kommissionen skall - utforma en övergripande strategi för arbetet mot främlingsfientlighet, antisemitism och rasism, - samla, öka och sprida kunskaperna på området, - stimulera och initiera samt aktivt delta i aktiviteter som syftar till att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism, - uppmärksamma eventuella problem i tillämpningen av lagstiftningen och ta de initiativ som därvid bedöms lämpliga, - ha nära kontakt med andra nationella och internationella kampanjer och organ som verkar inom området. Bakgrund Flera uttryck för främlingsfientlighet och rasism har under de senaste åren förekommit i Sverige. Detta är allvarligt. Det har t.ex. varit fråga om attacker mot och skadegörelse på flyktingförläggningar och lokaler där invandrare samlas, såsom kyrkor och moskéer. Attentat riktade direkt mot invandrare har också förekommit. Dessa handlingar är trots allt begränsade till sitt antal. Exempel på främlingsfientliga åsikter och uttryck i den allmänna debatten och i människors vardagsliv är emellertid i dag talrika. Även uttryck för antisemitism förekommer. Bl.a. har program med antisemitiskt innehåll spritts genom Radio Islam. I andra europeiska länder har också en oroande främlingsfientlighet, rasism och antisemitism uppträtt bl.a. i form av attacker mot invandrare, några med dödlig utgång. Invandrares bostäder har bränts, trakasserier och hot har riktats mot invandrare, antisemitiska skrifter har spritts. Främlingsfientlighet finns i alla delar av världen. Dock är det i vårt eget land och närområde som vi har störst möjlighet att påverka situationen till det bättre. Extremistiska rörelser med rasistiska inslag förekommer både i Sverige och i andra länder och har fått en ökad uppmärksamhet.t Dessa grupper är visserligen små och svagt organiserade, men de kan fungera som en inspiration för andra. En undersökning av förhållningssätt mot invandrare och invandring har på regeringens uppdrag utförts vid Centrum för invandringsforskning vid Stockholms universitet (CEIFO) under år 1993. Liknande undersökningar har gjorts åren 1969, 1981 och 1987 och jämfört med dessa har främlingsfientligheten inte ökat i Sverige. De äldre åldersgrupperna är i allmänhet mer negativa mot invandrare än de yngre. De yngsta åldersgrupperna är dock nu mindre positiva än vad motsvarande grupper var i de två föregående undersökningarna. I alla åldersgrupper var inställningen till invandring nu mer kritisk än tidigare. Främlingsfientlighet, rasism och antisemitism är ett hot mot respekten för alla människors lika värde och det demokratiska samhället. Kampen mot dessa företeelser är en viktig del i försvaret av vår demokrati med grundsynen att alla människor skall behandlas med samma hänsyn och respekt. Detta synsätt kommer till uttryck i regeringsformens grundläggande bestämmelser om förbud mot etnisk diskriminering. I brottsbalken finns ett flertal straffbestämmelser som direkt eller indirekt tar sikte på handlingar eller yttranden som är rasistiska eller diskriminerande på annat sätt. Här bör särskilt nämnas bestämmelserna om hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § brottsbalken) och olaga diskriminering (16 kap. 9 § brottsbalken). Europakonventionen om mänskliga rättigheter innehåller även en bestämmelse som förbjuder diskriminering (art. 14). Tidigare och pågående insatser Under budgetåren 1992/93 och 1993/94 har riksdagen anvisat 10 miljoner kronor till regeringens disposition under vartdera året för åtgärder mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Medlen har huvudsakligen använts av Statens invandrarverk, Statens skolverk, Statens ungdomsråd och Statens kulturråd för att på regeringens uppdrag vidta särskilda åtgärder för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Insatserna utvärderas för närvarande av pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Statens invandrarverk, andra myndigheter, kommuner och organisationer arbetar också på annat sätt för att främja goda etniska relationer och motverka främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Regeringen överlämnade i december 1993 en proposition (prop. 1993/94:101) till riksdagen med förslag till lagstiftningsåtgärder som skall motverka dels brottslighet med rasistiska eller liknande motiv, dels etnisk diskriminering i arbetslivet. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har enligt lagen (1986:442) mot etnisk diskriminering till uppgift att motverka etnisk diskriminering. I uppgiften ligger att driva informations- och utbildningsarbete mot rasism och främlingsfientlighet. Internationella initiativ Europarådets stats- och regeringschefer antog i oktober 1993 en deklaration och en handlingsplan för bekämpande av rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. En del av handlingsplanen utgörs av en ungdomskampanj, som skall drivas i samarbete med ungdomsorganisationerna och äga rum på såväl central europeisk nivå som nationell och lokal nivå. En annan del utgörs av en expertkommitté med uppgift att bl.a. granska medlemsstaternas åtgärder för att bekämpa främlingsfientlighet och rasism och föreslå vidare åtgärder. Nordiska ministerrådet beslutade i november 1993 att genomföra en nordisk kampanj under temat "Norden mot främlingsfientlighet". Den skall bygga på och förstärka det arbete som pågår eller planeras i de enskilda nordiska länderna och vara en del av den europoeiska handlingsplanen. Kommissionens uppdrag En kommission tillsätts för att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. Den skall aktivt, på olika sätt och på skilda områden, motverka främlingsfientlighet, rasism och antisemitism och verka för att främja goda etniska relationer i Sverige. Dess inriktning skall vara både att påverka och förändra existerande negativa attityder och förhållningssätt och att finna former att förhindra och reagera mot främlingsfientliga, rasistiska och antisemitiska handlingar Kommissionen skall arbeta med utgångspunkt i de kunskaper och erfarenheter som tidigare samlats på området såväl i Sverige som i andra länder. Samtidigt bör kommissionen bygga upp nya kunskaper, pröva nya vägar och försöka nå nya målgrupper. I sitt arbete bör kommissionen samverka och hålla kontakt med myndigheter, kyrkor, samfund och organisationer som arbetar på området. Kommissionen bör själv välja formerna för sådan samverkan och sådant samråd. Särskild vikt bör läggas vid samarbete med invandrarorganisationer och trossamfund med många medlemmar med invandrarbakgrund. Arbetet skall bedrivas med förutsättningen att olika myndigheter har ett ansvar för förhållandena inom sina sakområden som kan innefatta att vidta åtgärder som direkt eller indirekt syftar till att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. Lokala initiativ bör särskilt uppmärksammas och stödjas. Kommissionen skall ha följande uppgifter: - Utforma en övergripande strategi för arbetet mot främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. - Delta i den allmänna debatten och medverka i olika former av utbildning och informationsverksamhet. Lägga särskild vikt vid fortbildning av olika personalgrupper, t.ex. lärare, skolledare, ungdomsledare och poliser. - Samla, öka och sprida kunskaperna på området. Förmedla erfarenheter och goda exempel. Kommissionen bör särskilt ta vara på och vidareutveckla kunskaperna och erfarenheterna från den verksamhet för att motverka främlingsfientlighet och rasism som på regeringens uppdrag sedan den 1 juli 1992 drivs av Statens invandrarverk, Statens skolverk, Statens ungdomsråd och Statens kulturråd. Kommissionen bör vidare stimulera forskning på området och ta initiativ till spridning av forskningsresultat. Undersökningar av opinionsläget som har gjorts och görs bör analyseras. Uppföljning av dessa och lämpliga åtgärder bör vid behov initieras. - Ta initiativ till, stimulera, medverka i och när så är lämpligt själv genomföra olika slags verksamheter som syftar till att motverka främlingsfientlighet, antisemitism och rasism. - Söka finna, utveckla och introducera metoder för att minska och hindra motsättningar mellan olika etniska grupper och akuta problem som kan uppstå lokalt. I några västeuropeiska länder och USA finns det t.ex. goda erfarenheter av "medlare", som arbetar på det lokala planet. - Uppmärksamma olika faktorer som kan vara av särskilt intresse för att motverka främlingsfientlighet, t.ex. förhållandena i vissa bostadsområden och skolor och problem som har anknytning till kriminalitet. - Öka kunskaperna om brottslighet som har invandrarfientlig eller rasistisk anknytning eller som har sin bakgrund i etniska motsättningar. - Finna former för att stödja och skydda personer som varit utsatta för handlingar av främlingsfientlig art eller som är offer för etniska motsättningar. - Uppmärksamma eventuella problem i tillämpningen av lagstiftningen och ta de initiativ som därvid bedöms lämpliga. Kommissionen skall följa det internationella arbetet och hålla kontakter med organ som arbetar inom området. Av särskild vikt är de åtgärder som vidtagits med anledning av Europarådets deklaration och handlingsplan för bekämpandet av rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans. Kommissionen skall nära samverka med den arbetsgrupp som tillsatts för att utgöra nationell kommitté för Europarådets ungdomskampanj. Samverkan bör även ske med den nordiska kampanjen "Norden mot främlingsfientlighet"och Nationalkommittén för högtidlighållande av Förenta nationernas 50-årsjubileum Kommissionen bör arbeta t.o.m. den 30 juni 1996. Kommissionen skall senast den 1 september 1994 lämna en plan för verksamheten med kostnadsberäkningar till regeringen. I arbetsplanen bör beaktas att verksamheten senare skall utvärderas. Kommissionen skall därefter kontinuerligt följa och halvårsvis rapportera till regeringen om förhållandena beträffande främlingsfientlighet, antisemitism och rasism i Sverige och omvärlden. Kommissionen skall även rapportera vilka åtgärder som den vidtagit enligt sitt uppdrag och den skall därvid eller när behov annars föreligger lämna förslag till åtgärder som bör vidtas av regeringen. Sådana förslag skall ta hänsyn till att utrymmet för statliga utgifter är knappt och att nya offentliga åtaganden endast kan genomföras genom omprioriteringar. En utvärdering av uppdraget skall redovisas då kommissionen avslutat sitt arbete dock senast den 1 september 1996.