Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03), Dir. 1994:146
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 1994-12-15
Dir.1994:146 Beslut vid regeringssammanträde den 15 december 1994 Sammanfattning av uppdraget Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03) skall i sitt fortsatta arbete lägga särskild vikt vid -- jämlikhet och delaktighet i kulturlivet, -- folkbildningens och folkrörelsernas kulturspridande roll, -- barnens och ungdomens delaktighet i kulturen, -- förbättring av konstnärernas villkor, -- massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen, -- kulturarvets och det svenska språkets betydelse, -- den fysiska miljöns utformning. Kommittén skall lämna förslag till en bibliotekslag. Vidare skall kommittén behandla bl.a. frågor om det totala statliga ansvarstagandet för kulturverksamhet samt om förhållandet mellan statliga insatser på central, regional och lokal nivå. Kommittén skall lämna förslag till beslut med anledning av en framställning av Nobelstiftelsen om förvärv av Sjöhistoriska museets byggnad för inrättande av ett Nobelmuseum. I samband därmed skall utredningen överväga lokaliseringen av Sjöhistoriska museets samlingar. Förslag i denna del skall redovisas före utgången av mars 1995. Utredningsarbetet skall i sin helhet vara avslutat senast den 31 maj 1995. Uppdraget Med anledning av en begäran från riksdagen våren 1992 (bet. 1991/92:KrU18, rskr. 1991/92:204) utfärdade den föregående regeringen den 25 februari 1993 direktiv för en parlamentariskt sammansatt utredning med uppgift att göra överväganden om kulturpolitikens inriktning (dir. 1993:24). Kommittén arbetar under namnet Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku1993:03). Kommitténs direktiv skall i allt väsentligt stå fast. Med anledning av bl.a. de uttalanden om kulturpolitiken som har gjorts i regeringsförklaringen skall kommittén i sitt fortsatta arbete dock lägga särskild vikt vid följande. Jämlikhet och delaktighet i kulturlivet De förslag som kommittén lägger fram skall syfta till att bredda och fördjupa kulturintresset, få nya grupper att delta i kulturlivet samt göra kulturen lättare åtkomlig i alla delar av landet. En viktig del av kommitténs arbete är vidare att belysa kvinnors och mäns kulturvanor samt överväga hur den kulturella jämställdheten kan ökas. Kommittén skall också pröva hur kulturverksamhet i arbetslivet kan bidra till att uppnå ökad kulturell jämlikhet. Folkbildningen och organisationslivet Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet och det mångskiftande organisationslivet spelar en viktig roll för möjligheterna att få fler människor att delta i kulturlivet och att främja deras egen skapande verksamhet. Kommittén skall belysa folkbildningens och organisationslivets betydelse för den kulturella amatörverksamheten samt pröva hur samarbetet mellan kulturinstitutioner och organiserad amatörverksamhet kan ökas. Kommittén skall också se om det finns anledning att föreslå nya former av stöd till folkbildningen och organisationslivet för att stimulera dem att ytterligare utveckla ett levande kulturliv. Barns och ungdomars kulturella delaktighet När kommittén överväger vilka förslag den skall lägga fram i syfte att främja kulturell jämlikhet och jämställdhet samt vidgat deltagande i kulturlivet skall den beakta att den unga generationen är den viktigaste målgruppen för en långsiktig kulturpolitik. Det är också hos barn och ungdomar som kulturen har störst möjligheter att lägga grunden för ökad tolerans och förståelse människor emellan. Kommittén skall föreslå nya insatser med inriktning på barn och ungdom. Därvid skall kommittén särskilt uppmärksamma förskolans och skolans betydelse som kulturmötesplatser, där unga människor får utrymme för eget skapande samt nya kulturella erfarenheter och upplevelser. Kommittén skall överväga i vilka former barnomsorgens och skolans samverkan med det övriga kulturlivet kan stimuleras och föreslå lämpliga åtgärder. Förbättring av konstnärernas villkor Om kulturlivet blomstrar finns en god efterfrågan på konstnärernas verk och prestationer. Därmed skapas goda förutsättningar för konstnärligt skapande. Det finns emellertid också anledning för samhället att vidta åtgärder som är särskilt inriktade på att åstadkomma ett bättre arbetsklimat för konstnärlig verksamhet. Kommittén skall diskutera och lägga fram konkreta förslag som underlättar konstnärligt arbete. Kommittén skall därvid analysera huruvida en stödordning för finansiering av konstnärers egenavgifter skall införas. Kommittén skall noga belysa de ekonomiska effekterna bl.a. med avseende på vilka incitament en sådan stödordning kan ge både inom den grupp som omfattas av den och inom andra grupper. Om kommittén kommer fram till att en sådan stödordning bör införas skall den lägga fram förslag till utformning av den. Kommittén skall också noggrant följa det beredningsarbete som pågår inom regeringskansliet i upphovsrättsliga frågor. Massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen Sedan 1974 års kulturpolitik utformades har det skett omfattande förändringar på massmedieområdet. Framför allt har tillgången på bild- och ljudmedier, såsom film, TV, radio, videogram och fonogram, blivit mycket större. Processen kan väntas fortsätta till följd av den tekniska utveckling som pågår i gränsområdet mellan telekommunikationer och traditionella massmedier. Den skisserade utvecklingen innehåller både hot och möjligheter för kulturområdet. Ibland är konsekvenserna svåra att bedöma. En ökad tillgång till massmedier torde innebära att människor lättare kan ta del av kulturupplevelser och att kulturskaparna får bättre möjligheter att komma i kontakt med sin publik. Utsikterna att finansiera kulturverksamhet torde öka. Detta bör kunna leda till minskade anspråk på kulturpolitiska stödåtgärder inom vissa områden. Bland annat bör en ökad efterfrågan på personal med konstnärliga eller konstnärligt-tekniska arbetsuppgifter innebära att dessa yrkesgruppers levnadsvillkor förbättras. Samtidigt kan det inte uteslutas att utvecklingen inom massmedieområdet kan försvaga underlaget för andra delar av kulturlivet och att spridningen av verk som främst vänder sig till mindre publikgrupper kan hotas. Kommittén skall analysera dessa frågor och lägga fram förslag till de ändrade kulturpolitiska prioriteringar som bör föranledas av utvecklingen inom massmedierna. Utgångspunkten är att massmediernas förmåga att bidra till kulturell mångfald och kvalitet bör tas till vara. Kulturarvets och språkets identitetsskapande betydelse Det svenska medlemskapet i Europeiska unionen och vårt internationella engagemang i övrigt får större värde både för oss själva och för omvärlden om vi är tryggt förankrade i vår egen kultur. Kulturarvet, som det utvecklats fram till idag i språket och konstarterna och i vår fysiska miljö, har därvid en grundläggande betydelse. Det är ett demokratiskt krav och en förutsättning för ökad förståelse av vår egen tid att det kulturella arvet blir tillgängligt och att de historiska sambanden tydliggörs för alla. Skolan och folkbildningen, biblioteken, museerna och andra kulturinstitutioner utgör, tillsammans med massmedierna, viktiga redskap för kunskapsspridningen. Det är utredningens uppgift att sätta in dessa frågor i ett större kulturpolitiskt sammanhang. Kommittén skall fästa avseende vid det svenska språkets roll som gemensam referensram för alla som bor i vårt land. Den fysiska miljöns utformning Den fysiska miljöns utformning med tillvaratagande av kulturhistoriska värden, och vad gäller färg, form och estetik, betyder mycket för människors livskvalitet. Kommittén skall därför i sitt arbete uppmärksamma arkitekturens och bebyggelseplaneringens betydelse för en ökad social och kulturell jämlikhet. Kommittén skall vidare diskutera hur man kan stimulera regionala och lokala ambitioner som kommer till uttryck t.ex. i omsorgen om den byggda miljön, i hävdandet av odlingslandskapet och i bevarandet av hantverks- och industriminnen. Kommittén skall särskilt överväga åtgärder som är ägnade att bevara och förstärka den regionala särarten och i det sammanhanget beakta bl.a. betydelsen av kulturturism. Kommittén skall i dessa frågor samråda med Kulturarvsutredningen (Ku 1994:09). Det finns även anledning för kommittén att uppmärksamma sambandet mellan en god kulturmiljövård och förekomsten av arbetsmarknadspolitiska insatser som t.ex. sysselsättningsskapande investeringar. Bibliotekslag m.m. Den fria tillgången till det tryckta ordet har en grundläggande betydelse i ett demokratiskt samhälle. De kommunala folk- och skolbiblioteken spelar därvid en central roll. Biblioteken har också viktiga uppgifter i det lokala kulturlivet. Regeringen har markerat folk- och skolbibliotekens betydelse i regeringsdeklarationen genom att avisera att en bibliotekslag skall införas. Syftet med en bibliotekslag är att säkra att folk- och skolbiblioteken kan bevara mångfald och kvalitet när det gäller bokinköp samt att garantera avgiftsfria boklån. Därtill skall lagen säkerställa förekomsten av bibliotek i varje kommun. Kommittén skall lägga fram förslag till en sådan lag. Kommittén skall också utvärdera gällande form för biblioteksersättning med avseende på förhandlingsordning, anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och lämna förslag till åtgärder. Därvid bör frågan om ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk behandlas. Som framgår av en till riksdagen nyligen överlämnad proposition om uthyrning och utlåning av upphovsrättligt skyddade verk, m.m. (prop. 1994/95:58) kan det ifrågasättas om den nu gällande ordningen uppfyller kraven i EG:s direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättigheteter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter. Kommittén skall bedöma om nuvarande stöd tillgodoser EG:s direktiv eller om åtgärder bör vidtas. Kommittén skall vidare belysa hur informationsteknologin kan användas för att utveckla folkbibliotekens verksamhet. Staten och den regionala nivån I gällande direktiv anförs, att uppbyggandet av regionala kulturinstitutioner nu övergår i en fas som kännetecknas av konsolidering och precisering av statens ansvar. Kommittén har enligt direktiven att granska om den nuvarande formen för statsbidrag till regionala kulturinstitutioner är ändamålsenligt utformad. Kommitténs uppdrag bör i dessa avseenden få en tydligare inriktning än som anges i nuvarande direktiv. Det är rimligt att pröva om statens direkta ekonomiska engagemang i de regionala kulturinstitutionerna på sikt kan avvecklas. Kommittén skall redovisa hur detta kan ske. Kulturpolitiken bygger bl.a. på att staten har ett ansvar för sådan kulturell verksamhet som är av särskilt nationellt intresse. I anslutning härtill skall kommittén föreslå åtgärder som kan säkerställa genomförandet av en nationell kulturpolitik på såväl regional som lokal nivå. Bland annat skall anges hur och av vem en regelbunden redovisning av kulturutvecklingen på de olika nivåerna kan åstadkommas. Vid behandlingen av ovanstående frågor skall kommittén beakta att länsmuseerna * till skillnad från andra länsinstitutioner * har ett statligt uppdrag inom ramen för kulturmiljövården. Länsmuseernas samspel med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet analyseras för närvarande av ämbetet i enlighet med regeringens uppdrag den 24 november 1994. Kommittén skall därför samråda med Riksantikvarieämbetet i denna fråga. Nya styrformer m.m. Den statliga verksamheten är sedan några år tillbaka under kraftig förändring vad gäller formerna för riksdagens och regeringens styrning. Den traditionella styrningen genom detaljerade anslagsregler ersätts nu med resultatstyrning. Kultursektorn har kommit in relativt sent i denna process och många moment är ännu outvecklade. Kommittén skall redovisa sina synpunkter på hur kultursektorn på ett tydligare sätt kan integreras i den nya resultatstyrningsprocessen. Kulturpolitikens förnyelse, som är kärnan i kommitténs uppdrag, förutsätter en översyn av vilka områden som skall prioriteras inom den samlade statliga kulturbudgeten. Om statens insatser för kulturlivet skall få önskad effekt måste de anvisade medlen utnyttjas optimalt. Regeringen vill därför understryka vikten av att kommittén prövar den statsunderstödda kulturverksamheten från grunden, inbegripet motiven för statens ansvarstagande. Kommittén skall belysa varje delområde från denna utgångspunkt. Det är angeläget att kommitténs överväganden i fråga om prioriteringar m.m. sker i ett EU-perspektiv. Kommittén skall därvid särskilt beakta de möjligheter till delfinansiering av utvecklingsinsatser som erbjuds inom ramen för EU:s strukturfonder. Särskilt uppdrag Nobelstiftelsen har i en framställning till regeringen föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvudbyggnad överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett Nobelmuseum. Framställningen överlämnas till kommittén, som skall ta fram ett underlag inför regeringens ställningstagande i denna fråga. I samband därmed skall kommittén överväga en alternativ lokalisering av Sjöhistoriska museet, t.ex. i anslutning till Galärvarvet vid Vasamuseet. Även annan ort med anknytning till svensk sjöfart kan övervägas. Frågan om överförande av Sjöhistoriska museets samlingar till Marinmuseum i Karlskrona är en möjlighet som skall vägas in i prövningen. Förslag i denna del skall redovisas till regeringen senast den 31 mars 1995. Överlämnande av utredningsbetänkanden, m.m. Regeringen överlämnar betänkandena (SOU 1994:35) Vår andes stämma * och andras, avgivet av Internationella kulturutredningen, (SOU 1994:51) Minne och bildning, avgivet av Museiutredningen, och (SOU 1994:52) Teaterns roller, avgivet av Teaterutredningen. Till betänkandena har fogats remissvar och sammanställningar av dessa. Betänkandena och remissvaren skall bilda underlag för kommitténs fortsatta överväganden. De museipolitiska övervägandena skall också omfatta Statens försvarshistoriska museer. Kommittén skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv (dir. 1994:124) till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser. Kommitténs arbete skall i sin helhet vara avslutat före utgången av maj 1995.