Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Förutsättningar och former för det framtida utvecklingssamarbetet med Indien, Dir. 1994:135
Departement: Utrikesdepartementet
Beslut: 1994-12-01
Dir. 1994:135
Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 1994
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera för-
utsättningarna och föreslå former för det bilaterala
utvecklingssamarbetet med Indien.
Trettio år av samarbete
Det svenska utvecklingssamarbetet med Indien har pågått i mer än trettio
år. Under 1960-talet spelade familjeplanering en framträdande roll i
samarbetet. Under 1970-talet lades huvudvikten vid importstöd,
landsbygdsutveckling och direkt bekämpning av fattigdom. Under senare år
har andelen infrastrukturella investeringar, särskilt inom
energisektorn, ökat inom biståndet och uppgår idag till ungefär en
tredjedel. Av betydligt äldre datum än biståndet är de mycket omfattande
kontakterna genom svenska folkrörelser och enskilda organisationer.
Inför beslut om Sveriges framtida samarbete med Indien finns anledning
att göra en särskilt djup och bred analys. Landstrategiarbetet för
Indien bör därför inledas med en särskild utredning.
Uppdraget
Den 30 juni 1996 löper det nu gällande samarbetsavtalet med Indien ut.
Utredaren skall utarbeta förslag som kan ligga till grund för en
diskussion om vilken inriktning utvecklingssamarbetet med Indien skall
ha de kommande fem till tio åren. Förslaget skall bygga på material från
biståndsmyndigheterna och särskilda ananlyser. I förslaget skall anges
övergripande mål och intriktning av samarbetet samt den huvudsakliga
fördelningen mellan olika biståndsformer. Utredaren bör utgå från en
biståndsvolym på högst nuvarande nivå.
Utredaren skall undersöka erfarenheterna av de olika former och
inriktningar som hittills prövats samt förutsättningslöst utreda nya,
alternativa inriktningar. Utredaren skall därvid uppmärksamma följande
delfrågor:
* Hur har de pilotprogram på fattigdoms-, demokrati- och miljöområdena
som genomförts utfallit, särskilt vad gäller spridning av metod- och
policyslutsatser?
* Hur har multi-bi-samarbetet fungerat, dvs. de program där olika
FN-organ eller andra internationella organisationer använts som kanal
för svenskt bilateralt bistånd?
* Vilka effekter har biståndet haft när det gäller att etablera
kontakter mellan svenska och indiska institutioner och intressegrupper
även utanför biståndsområdet?
* Vilka är erfarenheterna av kunskapsöverföring på t.ex. miljö- och
förvaltningsområdena, bl.a. med hänsyn till de globala
miljökonventionerna?
* Vilka är erfarenheterna och vilka slutsatser kan dras av de
infrastrukturella investeringarna, särskilt på energiområdet, bl.a. i
relation till OECD:s nya regler om biståndskrediter (Helsingforsöverens-
kommelsen)?
Utredaren bör i sitt förslag särskilt beakta kravet på förbättrad mål-
och resultatstyrning i det svenska biståndet.
Utredaren bör vidare särskilt beakta förslag och rekommendationer i
rapporten "Hållbart bistånd", samt överväga resultaten av de
specialstudier som fogats till rapporten.
Arbetets uppläggning och redovisningen av uppdraget
Regeringen kommer i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 att ge den
nya biståndsmyndighet som regeringen avser att inrätta, i uppdrag att
senast den 1 februari 1996 till regeringen lämna en landöversikt och
resultatsredovisningar i enlighet med gällande anvisningar för
landsstrategiarbetet, baserade på bl.a. utredarens rekommendationer.
Som ett led i sitt arbete bör utredaren planera och genomföra seminarier
med deltagande av företrädare för såväl indiska som svenska
intressenter.
För utredaren gäller de allmänna tilläggsdirektiv att redovisa
jämställdhetspolitiska konsekvenser som regeringen utfärdade den 10
novemer 1994 till samtliga kommittéer och utredare (dir. 1994:124).
Utredaren skall följa de generella direktiv för kommittéer och särskilda
utredare som regeringen beslutat.
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1995 i form
av förslag till underlag för en landstrategi för Indien.