Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:99 Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-19 Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför. Mitt förslag I den regeringsförklaring som lämnades vid regeringens tillträde angavs att radio- och TV-monopolet tekniskt sett är avskaffat och att regeringen avsåg att föreslå sådana lagändringar som ökar friheten på radio- och TV- området. Detta innebär i princip fri etableringsrätt. Regeringen har redan vidtagit en rad åtgärder för att uppfylla detta. Ytterligare ett programföretag har beviljats tillstånd att bedriva rikstäckande TV-sändningar. Den nya lagstiftningen om kabelsändningar innebär frihet att anlägga kabelnät och bedriva sändningar i kabel. Inom ramen för den nya privata lokalradion kommer en fri ljudradio att kunna utvecklas. Det är nu tid att ta ytterligare ett steg i utvecklingen mot ett praktiskt förverkligande av den fria etableringsrätten även inom TV-området. Nya möjligheter att sända marksänd TV bör öppnas. Utredningen (U 1991:26) om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten får i uppdrag att ta fram ett tekniskt underlag för beslut i denna riktning. Därvid bör belysas hur de kvarvarande outnyttjade sändningsfrekvenserna för TV kan tas i anspråk för att så långt det är tekniskt möjligt skapa förutsättningar för fri TV. Ett sådant underlag bör innehålla en redovisning av det aktuella läget i fråga om utveckling av tekniska system för överföring av TV. Särskild uppmärksamhet bör ägnas standardiseringsarbetet och vid vilka tidpunkter ny teknik kan vara färdig att införas. Utredningen bör också komplettera uppgifterna i sitt delbetänkande Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio (SOU 1991:108) med uppgifter om den senaste utvecklingen inom tekniken för digitalt överförd ljudradio. Utredningen bör redovisa konsekvenserna av olika förhållningssätt från statens sida till införande av ny teknik. Redovisningen bör kunna ges formen av ett antal scenarier. Ett alternativ som bör belysas är hur de kvarvarande outnyttjade sändningsfrekvenserna för TV kan tas i anspråk för sändningar med nuvarande teknik, även utöver de frekvenstilldelningar som nu är koordinerade. Resultatet bör rapporteras senast den 28 februari 1994. Den tidigare utredningen Efter bemyndigande av regeringen den 25 juli 1991 tillkallades en särskild utredare för att ta fram ett tekniskt underlag i fråga om möjligheterna för utökade sändningar av ljudradio och television till allmänheten. Enligt direktiven (dir. 1991:67) skulle utredningsarbetet under en första etapp behandla ljudradion. Direktiv för den andra etappen av arbetet, som skulle behandla televisionen, skulle meddelas senare. Utredningen lade i december 1991 fram betänkandet Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio (SOU 1991:108). Betänkandet har remissbehandlats och ingår i underlaget för regeringens proposition 1992/93:70 Privat lokalradio, vilken har behandlats av riksdagen (bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168). Jag tar nu upp frågan om direktiv för den andra etappen av utredningsarbetet. Bakgrund Televisionen Sedan många år är televisionen väl utbyggd i vårt land. Genom ett omfattande nät av marksändare sänds programmen ut i alla bebodda delar av landet och så gott som varje svenskt hushåll har tillgång till en eller flera TV-mottagare. Mer än hälften av hushållen är anslutna till centralantennanläggningar eller kabelnät. Antalet TV-mottagare kan uppskattas till ca 4 miljoner, vilket torde representera ett återanskaffningsvärde av 20 miljarder kronor. Ett distributionssystem som är så omfattande och som berör snart sagt varje människa är naturligtvis mycket svårt att ändra när det väl har upprättats. Om en förändring skulle innebära att de befintliga mottagarna måste bytas ut, skulle den av ekonomiska, sociala och opinionsmässiga skäl behöva genomföras med en lång övergångsperiod, under vilken sändningar behövde bedrivas parallellt i både gammal och ny teknik. En sådan åtgärd skulle givetvis bli mycket kostsam. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att sändningstekniken i väsentliga delar har varit oförändrad sedan televisionens barndom. De ursprungliga sändningarna i svartvitt, som i Sverige inleddes år 1956, ersattes visserligen med färgsändningar redan år 1970. Den teknik som används för färg-TV-sändningar1 är emellertid uppbyggd så att den även fungerar tillsammans med TV-mottagare för svartvitt. Därför kunde man byta från svartvita sändningar till färgsändningar utan några övergångsarrangemang. Allmänheten kunde ersätta sina svartvita TV- mottagare med färgmottagare i den takt man önskade. Inom ramen för de frekvenser för TV-sändningar som är tillgängliga för användning i Sverige finns koordinerade frekvenstilldelningar för fyra rikstäckande sändarnät. Tre av sändarnäten utnyttjas för närvarande. Under de mer än 40 år då TV-sändningar har bedrivits utifrån samma grundläggande förutsättningar, har tekniken för t.ex. bildkodning och signalbehandling genomgått en omfattande utveckling. En sändningsstandard som utformats enligt dagens teknik och utan bindningar bakåt skulle vara överlägsen de befintliga systemen i alla väsentliga avseenden. Under 1980-talet lanserades de s.k. MAC-systemen i Europa. Denna systemfamilj tillämpar analog överföring av bildinformationen medan ljudet överförs digitalt2. Redan i sin grundversion skall MAC-standarden ge bättre bild- och ljudkvalitet, säkrare kryptering och möjlighet att överföra flera ljudkanaler. Systemet skall vidare kunna byggas ut till högre kvalitetsnivåer. En mottagare för standardkvalitet av MAC skulle också kunna ta emot sändningar av högupplösningsTV3. i HD-MAC. Däremot kan en mottagare för vårt vanliga sändningssystem PAL inte ta emot MAC- sändningar. En MAC-signal kräver större bandbredd än som ryms i kanalplanen för marksändningar. MAC-systemen kan därför endast användas för satellitsändningar. I dag används olika versioner av MAC för vissa satellitsändningar där man drar nytta av systemets goda krypteringsmöjligheter. TV-tittarna går emellertid miste om MAC-systemets övriga fördelar eftersom signalerna genomgående omvandlas till PAL eller motsvarande innan de sänds ut i kabelnät. Den snabba utvecklingen inom digitaltekniken synes emellertid ha medfört att MAC-systemet är föråldrat. Tidigare har man ansett att digital TV- överföring skulle kunna introduceras först ett stycke in på 2000-talet. Nu verkar det emellertid som om digitala överföringssystem kan komma att införas redan om några år. Digitaltekniken ger stora möjligheter att påverka den utsända och mottagna informationen. Dessa möjligheter kan utnyttjas på olika sätt. Komprimering innebär att överflödig information tas bort innan signalen sänds ut. På så sätt kan den informationsmängd som behöver överföras reduceras kraftigt utan att publiken märker någon kvalitetsförsämring. Den digitala tekniken tillåter också att olika program blandas i en och samma utsändning. Vid mottagningen sorteras sedan signalerna så att de olika programmen kan återges var för sig. Vissa av de digitala överföringssystemen kan utformas på ett sådant sätt att störningar från andra sändare på samma frekvens elimineras. Härigenom blir det möjligt att låta alla sändare i ett sändarnät använda samma frekvens, s.k. singelfrekvensnät. Den digitala tekniken ger möjlighet att kraftigt öka överförings- kapaciteten för TV-program. Den förbättrade överföringskapaciteten kan användas för olika ändamål. Högupplösnings-TV kommer att kunna sändas ut i marksändningar utan att kanalbredden ändras. Som ett alternativ kan flera TV-program med standardkvalitet sändas ut i samma kanal. Genom singelfrekvensnät kan frekvensutnyttjandet i marksändningar förbättras ännu mer. Även telefonnätet kan få nya användningar. För närvarande satsas stora summor på att utveckla nya system för överföring av TV-program. De ledande tillverkarna inom elektronik och datateknik är engagerade i olika internationellt förankrade projekt. Flera kommersiella företag har redan meddelat att de planerar att påbörja digitala sändningar från satellit eller i kabelnät. I USA pågår arbete med att ta fram ett system för marksänd högupplösnings- TV. Allt talar för att man kommer att välja en digital överföringsstandard. Inom ramen för det nordiska utvecklingsprojektet HD- Divine har man visat att det är möjligt att sända digital högupplösnings- TV i marknätet. Det pågår också ett intensivt arbete för att få fram tekniska standarder för grundelementen i de digitala systemen, t.ex. metoderna för komprimering och kanalblandning. Om en allmänt accepterad standard kan utformas, förbättras förutsättningarna för att massproducera mottagarutrustning till låga priser. Inom EG har man tidigare försökt driva fram en övergång till MAC-standard. Ett rådsdirektiv4 från år 1986 om användning av enhetlig teknik för TV- sändningar via satellit har emellertid haft obetydlig inverkan på utvecklingen. Sedan detta direktiv upphörde att gälla vid utgången av år 1991 har oenigheten varit stor om vad som skall hända. EG:s ministerråd har emellertid den 16 juni 1993 enats om en handlingsplan som syftar till att införa avancerade televisionstjänster i Europa. Enligt handlingsplanen skall en övergång till bredbildsformat främjas. Detta skall ske genom ekonomiskt stöd till programproducenter och TV-företag som sänder program i bredbildsformat oberoende av om sändningarna har högupplösningsstandard (1250 linjer) eller normalstandard (625 linjer). Ett tidigare antaget direktiv5 skall arbetas om för att gälla bredbildssändningar via satellit, kabel och marksändningar med hjälp av icke-digital teknik. Enligt ministerrådets beslut skall olika standarder kunna användas för sådana sändningar, även om antalet bör begränsas. Ett generellt krypteringssystem bör eftersträvas. Vidare har ministerrådet uttalat sig för att en enhetlig standard eller familj av standarder för digital TV och motsvarande krypteringssystem bör eftersträvas i Europa. Vi i Sverige kan påverka den tekniska utvecklingen främst genom fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete samt genom att medverka i det internationella standardiseringsarbetet. Vid det framtida valet av tekniska lösningar kommer vi naturligtvis att i hög grad vara bundna av vad som händer i vår omvärld. Ljudradio I utredningens delbetänkande Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio (SOU 1991:108) lämnades en ingående redogörelse för tekniken för digitalt förmedlad ljudradio, sådan den utvecklats inom projektet Eureka 147. Under senare tid har andra system för digital ljudradio presenterats, främst i USA. Den viktigaste egenskapen hos de nya systemen uppges vara att de möjliggör att sändningar med digital och analog teknik sker samtidigt inom samma frekvensutrymme. Med dessa förutsättningar skulle digital sändningsteknik kunna införas utan att det krävs extra frekvenser under en övergångsperiod. Å andra sidan är det oklart om några vinster i fråga om frekvensutnyttjande skulle uppstå efter övergångsperioden. Uppdraget Frågan om vilken överföringsteknik för television som skall tilllämpas från slutet av 1990-talet kommer att vara viktig för massmediepolitiken. Utredningen bör ta fram ett tekniskt underlag för kommande politiska beslut. Ett sådant underlag bör innehålla en redovisning av det aktuella läget i fråga om utveckling av tekniska system för överföring av TV. Särskild uppmärksamhet bör ägnas standardiseringsarbetet och vid vilka tidpunkter ny teknik kan vara färdig att införas. Utredningen bör också komplettera uppgifterna i sitt delbetänkande Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio (SOU 1991:108) med uppgifter om den senaste utvecklingen inom tekniken för digitalt överförd ljudradio. Statsmakterna kan förhålla sig på olika sätt till ny teknik på radio- och TV-området. En möjlighet är att riksdag och regering helt överlämnar initiativet till enskilda företag eller att statsmakterna nöjer sig med att ange vilka standarder som skall användas. En annan möjlighet är att staten aktivt verkar för att ny teknik skall införas, t.ex. genom att den anlägger sändarnät enligt en ny teknisk standard eller föreskriver att äldre teknik skall upphöra att användas vid en viss tidpunkt. Utredningen bör redovisa konsekvenserna av olika förhållningssätt från statens sida. Redovisningen bör kunna ges formen av ett antal scenarier. Ett alternativ som bör belysas är hur de kvarvarande outnyttjade sändningsfrekvenserna för TV kan tas i anspråk för sändningar med nuvarande teknik, även utöver de frekvenstilldelningar som nu är koordinerade. Resultatet bör rapporteras senast den 28 februari 1994. Hemställan Jag hemställer att regeringen ger utredningen tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag anfört. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Kulturdepartementet) 1 Det system som används i Sverige kallas PAL. Två liknande system är det amerikanska NTSC och det franska Secam. 2 Analog överföring utnyttjar elektriska signaler som varierar kontinuerligt i förhållande till förändringar i bildinnehållet. Vid digital överföring återges innehållet i form av siffror i ett talsystem. 3 I högupplösnings-TV (High Definition TeleVision, HDTV) är bilden mera avlång och bilden skarpare än i standard-TV. Den högre bildskärpan uppnås genom att antalet horisontella bildlinjer är dubbelt så stort som för standard-TV. 4 Rådets direktiv (86/529/EEC) "on the adoption of common technical specifications of the MAC/packet family of standards for direct satellit television broadcasting". 5 Rådets direktiv (92/38/EEG) om antagande av standarder för satellitsändning av televisionssignaler.