Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Förberedelser inför 1996 års FN-konferens om boende-
och bebyggelsefrågor (Habitat II)
, Dir. 1993:96
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Beslut: 1993-06-24
Dir. 1993:96
Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24
Statsrådet Thurdin anför.
Mitt förslag
Efter samråd med statsrådet Svensson föreslår jag att en förberedelsegrupp
upprättas för det svenska förberedelsearbetet inför 1996 års FN-konferens
om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II).
Bakgrund
FN:s generalförsamling beslutade i december 1992 att till år 1996 inkalla
en konferens benämnd FN:s konferens om boende- och bebyggelsefrågor
(Habitat II). Konferensen skall äga rum i Turkiet från den 3 till den 14
juni 1996. Den första FN-konferensen om dessa frågor ägde rum i Vancouver,
Canada, år 1976.
Enligt FN:s beräkningar saknar en femtedel av jordens befolkning
människovärdiga bostäder. Nära två tredjedelar av u-ländernas BNP
genereras i tätorter, där produktivitet och tillväxtförutsättningar är
högre än på landsbygden. Man räknar med att det år 2000 kommer att finnas
23 s.k. megastäder, med över 10 miljoner invånare, varav 17 i u-länderna.
Utvecklingen innebär mycket stora anspänningar på städernas miljö i form
av dålig luft, förorenat vatten, avfallsproblem etc. Utan kraftfulla
åtgärder riskerar en ökande andel människor att hamna i städernas
slumområden där utsikterna att uppnå en sund och god livsmiljö är små. För
att levnadsförhållandena för de fattiga i u-länderna skall kunna
förbättras fordras såväl politiska som ekonomiska förändringar. En
uthållig utveckling är nödvändig om fattigdom skall kunna bekämpas på ett
framgångsrikt sätt. Livsvillkoren bör väsentligen kunna förbättras,
särskilt för de fattigaste människorna, genom bl.a. en god och
resurshushållande planering och lokal delaktighet i beslut om sådana
insatser som är nödvändiga för att uppnå en effektiv markanvändning,
bostadsbyggande, vattenförsörjning, avlopps- och sophantering,
transportlösningar, rekreationsområden etc. Det är vidare angeläget att
åtgärda brister vad gäller ägande- och nyttjanderätter, att åstadkomma ett
spritt enskilt ägande, liksom att avskaffa marknadsstörande inslag,
exempelvis subventioner på vatten och energi, som kan innebära hinder för
en långsiktigt hållbar utveckling.
Vid behandlingen av 1991 års budgetproposition underströk Utrikesutskottet
(bet. 1990/91:UU15) att den snabba urbaniseringen inom u-länderna drivit
fram ett behov av insatser också på bostadsområdet och att ökad
uppmärksamhet bör riktas mot problemen i storstädernas slum, inte minst på
miljöområdet.
Vid 1976 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor i Vancouver
antogs en rad rekommendationer för nationella åtgärder rörande boende- och
bebyggelsemiljö, planfrågor, infrastruktur och samhällstjänster, mark,
medborgarinflytande, institutioner och förvaltning. I december 1977
upprättades FN:s boende- och bebyggelsekommission med 58 medlemsstater för
arbetet med bostads- och bebyggelsefrågor i ett globalt perspektiv. Till
kommissionen är knutet FN:s center för boende- och bebyggelsefrågor, UNCHS
(Habitat), med säte i Nairobi, Kenya.
Sedan kommissionens tillkomst deltar Sverige och övriga nordiska länder
aktivt i och bidrar till Boende- och bebyggelsekommissionens arbete.
Kommissionen tog bl.a. initiativet till FN:s internationella år för de
hemlösa, år 1987, som ledde till att generalförsamlingen året därpå antog
en särskild världsstrategi för boendet fram till år 2000.
Strategin slår fast allas rätt till en rimlig bostad och alla länders
ansvar för att trygga sina befolkningars bosättningsbehov. Grundläggande
för staternas ansvar är att skapa goda förutsättningar för människor att
möta sina bostadsbehov utifrån egna prioriteringar och egen förmåga. Det
anges särskilt att kvinnor bör ges möjligheter till delaktighet på alla
beslutsnivåer.
I Agenda 21 som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992
intar boende- och bebyggelsefrågorna en central plats. De finns upptagna
dels i kapitel 7, dels som ett tvärfackligt åtgärdsområde. Boende- och
bebyggelsefrågorna har även varit föremål för olika internationella möten
om städers ekonomiska, sociala och miljömässiga problem, bl.a. Städernas
världsforum i staden Curitiba i Brasilien i juni 1992 samt OECD:s
storstadskonferens i Paris i november 1992.
Sedan år 1987 finns en särskild internationell parlamentarikerkommitté för
Habitat-frågor som mötts sex gånger, senast i Vancouver i mars 1992, och
där bl.a. företrädare för den svenska riksdagen deltagit.
Enligt generalförsamlingens beslut skall 1996 års FN-konferens om boende-
och bebyggelsefrågor bidra till att hejda försämringen av boendevillkoren
i världen och verka för hållbara förbättringar i levnadsförhållandena för
alla människor, med särskild hänsyn tagen till kvinnor och utsatta
grupper.
Konferensen förväntas anta ett aktionsprogram samt principer och
riktlinjer inom boende- och bebyggelseområdet som kan bidra till att
lindra fattigdomen i u-ländernas byggda miljö och förbättra
levnadsvillkoren i såväl tätorter som glesbygder. Program skall även
fastställas för användning av ny teknik och informationsteknologi inom
energi-, transport- och infrastrukturområdet och av betydelse för
människors tillgång till vatten och avlopp samt för en förbättrad
avfallshantering.
Konferensen skall vidare anvisa vägar för att nationellt och lokalt
genomföra de åtaganden i Agenda 21 som gjordes vid FN:s konferens om miljö
och utveckling inom boende- och bebyggelseområdet. Förslag skall även
lämnas om hur det nationella och internationella samarbetet kan stärkas på
boende- och bebyggelseområdet.
En av FN beslutad förberedelsekommitté har bildats som kommer att mötas
två gånger, dels i Geneve i april 1994, dels i Nairobi våren 1995. Ett
tillfälligt sekretariat har upprättats under ledning av UNCHS (Habitats)
tillförordnade exekutivdirektör i Nairobi.
Det svenska förberedelsearbetet
Sverige bör spela en aktiv och pådrivande roll i förberedelsearbetet inför
1996 års världskonferens. Detta innebär bl.a. att arbetet bör ges en fast
organisation och anvisas särskilda resurser.
En förberedelsegrupp under ledning av det statsråd som har till uppgift
att föredra ärenden om planläggning, markanvändning och bebyggelse bör nu
upprättas för utformningen av svenska ställningstaganden i sakfrågorna.
Förberedelsegruppen skall informeras om och lämna bidrag till
förberedelseprocessen och konferensen samt i övrigt inhämta sakkunskap och
underlag av betydelse för förberedelsearbetet från sakkunniga och
experter.
I förberedelsegruppen bör ingå företrädare för riksdagen,
Utrikesdepartementet och andra berörda departement samt myndigheter och
organisationer, däribland Svenska kommunförbundet. Förberedelsegruppens
sammansättning bör i övrigt vara flexibel och bestämmas med utgångspunkt i
de ämnesområden som successivt aktualiseras under konferens-
förberedelserna. En nära samordning bör eftersträvas med arbetet i
Nationalkommittén för 1994 års FN-konferens om befolkning och utveckling,
Förberedelsekommittén för 1995 års konferens om kvinnor, Nationalkommittén
för förberedelser inför 1995 års sociala högnivåmöte samt annat arbete av
betydelse för boende- och bebyggelsefrågorna inom t.ex. FN:s Kommission
för hållbar utveckling.
Styrgruppen bör efter slutrapportering kunna avsluta sitt arbete före
utgången av år 1996.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört, hemställer jag att regeringen
dels beslutar att upprätta en förberedelsegrupp - omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) - för det svenska förberedelsearbetet
inför 1996 års FN-konferens om boende- och bebyggelsefrågor (Habitat II),
med det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om planläggning,
markanvändning och bebyggelse som ordförande,
dels bemyndigar ifrågavarande statsråd att besluta om ledamöter i samt om
sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt för-
beredelsegruppen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för bidrag
till och deltagande i det internationella förberedelsearbetet (resor,
arvoden, expertmedverkan, seminarier, m.m.) skall belasta tredje
huvudtitelns anslag C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,
anslagsposten Övrigt respektive tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra
biståndsprogram, anslagsposten Utredningar m.m. och att kostnaderna i
övrigt för gruppens arbete skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag A
2. Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes framställan.
(Miljö- och naturresursdepartementet)