Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på
elmarknaden
, Dir. 1993:94
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 1993-07-01
Dir. 1993:94
Beslut vid regeringssammanträde 1993-07-01
Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda
organisation och finansiering av myndighetsuppgifterna för tillsyn av
nätverksamheten på elmarknaden.
Bakgrund
En reformering av den svenska elmarknaden inleddes den 1 januari 1992
genom att huvuddelen av verksamheten i dåvarande Statens vattenfallsverk
ombildades till ett aktiebolag, Vattenfall AB. Samtidigt överfördes
storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna till
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Riksdagen beslutade i
juni 1992 (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322) om mål
och strategi samt en handlingsplan för den fortsatta reformeringen av
elmarknaden.
Den 26 mars 1992 bemyndigades chefen för Näringsdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till ny
lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Av direktiven framgår att
arbetet med den nya lagstiftningen bör genomföras i etapper. Enligt
direktiven skall den andra etappen bl.a. syfta till att få lagen (1902:71
s.1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, den s.k.
ellagen, i sin helhet ersatt med modern lagstiftning. Inriktningen skall
vara att bestämmelserna i den nuvarande lagen delas upp i en
eldistributions- och en elsäkerhetslag. Utredaren (N 1992:04), som har
antagit namnet Ellagstiftningsutredningen, har i dag till regeringen
överlämnat betänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68). Vidare
har Svenska kraftnät överlämnat rapporten Handelsplats för el i vilken
förutsättningarna för en svensk elbörs redovisas.
I nyssnämnda betänkande från Ellagstifningsutredningen föreslås nya
bestämmelser för bl.a. nättjänster på elmarknaden. Enligt utredaren är
nätverksamhet att anse som en monopolverksamhet. Som en följd härav bör
statsmakterna slå fast vissa normer m.m. för att hindra att den som
bedriver nätverksamhet missbrukar sin monopolställning. Vidare framhålls
behovet av en myndighetsfunktion som utövar tillsyn av pris och andra
villkor för nättjänsterna. Enligt utredaren bör en sådan
myndighetsfunktion innefatta i huvudsak följande tillsynsuppgifter:
- kontroll, övervakning och uppföljning av nätverksamhet,
- rådgivning och information,
- ingripande mot innehavare av nätkoncession,
- prövning av klagomål.
I fråga om vilken myndighet som bör ha hand om dessa tillsynsuppgifter är
enligt utredaren flera alternativ möjliga. Bland befintliga myndigheter
skulle Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) eller
Elsäkerhetsverket kunna ha hand om uppgifterna. NUTEK har hand om bl.a.
koncessioner enligt ellagen. Elsäkerhetsverket har ansvaret för näten från
säkerhetssynpunkt. Ett annat alternativ är enligt utredaren att inrätta
en ny myndighet för hanteringen av bl.a. tillsynen av nätverksamheten.
I betänkandet konstateras vidare att de uppgifter som innefattas i den
blivande tillsynsfunktionen har nära beröring med de koncessionsuppgifter
som i dag ombesörjs av NUTEK och att dessa båda verksamheter bör handhas
av en och samma myndighet. Enligt utredaren kan skäl anföras för att
ansvaret för tillsynen över nätverksamheten inledningsvis knyts till
NUTEK, bl.a. kan den administrativa förberedelsetiden minimeras.
Utredningen betonar emellertid att någon närmare analys av
organisationsfrågorna inte har genomförts och förutsätter därför att dessa
frågor skyndsamt övervägs i lämplig form.
NUTEK är enligt sin instruktion (1991:960) central förvaltningsmyndighet
för bl.a. energifrågor. Förutom koncessioner enligt ellagen har NUTEK även
hand om bl.a. koncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar
(rörledningslagen). Konkurrensverket är enligt sin instruktion (1992:819)
central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.
Regeringen har tidigare denna dag beslutat om tilläggsdirektiv för
Ellagstiftningsutredningen (dir. 1993:93).
Uppdraget
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag
till organisation och finansiering av myndighetsuppgifter för tillsyn av
nätverksamheten på elmarknaden. Utgångspunkter för arbetet skall vara
riksdagens beslut om riktlinjer för den fortsatta reformeringen av
elmarknaden och Ellagstiftningsutredningens betänkande. Vidare skall
Svenska kraftnäts utredning om en elbörs beaktas.
En viktig uppgift blir att analysera hur tillsynen bör organiseras.
Utredaren bör i detta sammanhang pröva om denna myndighetsfunktion bör
knytas till någon av de befintliga myndigheterna eller om en ny myndighet
med ansvar för bl.a. dessa uppgifter bör inrättas. Ansvars- och
arbetsfördelningen mellan den myndighet som får ansvar för tillsynen och
övriga myndigheter inom området skall analyseras och förslagen skall
utformas så att behovet av samverkan tillgodoses.
I uppdraget ingår att pröva om hanteringen av koncessionssystemet och
tillsynen av nätverksamheten skall handhas av en och samma myndighet. Om
utredaren finner att verksamheten med elkoncessioner bör läggas på annan
myndighet än NUTEK bör konsekvenserna belysas när det gäller NUTEK:s roll
som energiansvarig myndighet. Utredaren bör även pröva om det finns skäl
att hålla samman ansvaret för el- och rörledningskoncessioner till en
myndighet.
Vid utformningen av förslagen bör hänsyn tas till behovet av flexibilitet
i den nya organisationen så att en snabb anpassning kan ske till ändrade
förhållanden på de svenska och nordiska elmarknaderna. Utredaren skall
vidare bedöma behovet av kompetens, bl.a. ekonomisk, juridisk och teknisk,
inom den blivande myndighetsfunktionen och överväga hur detta behov skall
kunna tillgodoses.
Utredarens förslag bör innefatta förslag till de författningsändringar som
föranleds av utredarens överväganden. Om utredaren finner att en ny
myndighet bör inrättas bör ett förslag till instruktion för den nya
myndigheten redovisas.
Utredaren bör ha frihet att i övrigt analysera frågeställningar och lägga
fram förslag som befinns lämpliga.
Utredaren bör analysera resursbehovet för de förslag som läggs fram.
Utredaren bör vid utformningen av sina förslag pröva om verksamheten helt
eller delvis kan finansieras med avgifter.
Utredaren bör beakta regeringens direktiv (dir. 1993:93) till Ellag-
stiftningsutredningen. Utredaren bör ha löpande kontakter med Ellag-
stiftningsutredningen och berörda myndigheter.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.
1984:59), EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och
regionalpolitiska konsekvenser i utredningsverksamheten (dir. 1992:50).
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och med utgångspunkten att den
nya myndighetsfunktionen skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1994.
Utredaren bör redovisa sina förslag om myndighetsorganisation, resurser
och finansiering senast den 30 november 1993.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag om att regeringen
bemyndigar chefen för Näringsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) - med uppdrag att lämna förslag till organisation och
finansiering av myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på
elmarknaden.
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans
hemställan.
(Näringsdepartementet)