Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:79 Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24. Statsrådet Unckel anför. Mitt förslag Efter samråd med statsrådet Ask föreslår jag att en särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen utifrån deras framtida roll och funktion i gymnasial utbildning. Bakgrund Utbildningen av gymnasielärare med inriktning på yrkesämnen, i fortsättningen benämnda yrkeslärare, sker i dag genom en praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng. För examen krävs därutöver relevanta ämnesteoretiska kunskaper, yrkesutbildning och yrkeserfarenhet eller omfattande yrkeserfarenhet. Beslut om antagning fattas av respektive universitet och högskola. Läroplanskommittén påpekar i sitt betänkande (SOU 1992:94) att lärarrollen i den yrkesförberedande gymnasieutbildningen håller på att förändras både metodiskt-organisatoriskt och ämnesmässigt. I propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för bl.a. gymnasieskolan (prop. 1992/93:250) föreslås att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare med inriktning mot yrkesämnen. Traditionellt har yrkeslärarna själva haft hand om praktiskt taget all undervisning i yrkesämnena. De yrkesförberedande programmen i den reformerade gymnasieskolan innehåller en mängd kurser som fordrar olika lärarkompetenser. Den snabba tekniska utvecklingen och förändringen av arbetsuppgifter inom samtliga yrkesområden innebär nya utbildningsbehov. Livslängden på kunskaper förkortas. Detta får till följd att det i framtiden blir mycket svårt för en lärare att besitta alla skilda yrkeskompetenser inom ett program. Den reformerade gymnasieskolan och utvecklingen mot en mer kursutformad gymnasieskola ger bättre förutsättningar för att tillgodose kravet på anpassning till ett föränderligt yrkesliv. Kursutformning medför att yrkeslärarna får ett ökat behov av breda ämneskunskaper men också av fördjupade kunskaper inom "smala" områden. Behovet av ämnessamverkan mellan lärare i teoretiska ämnen och yrkesämnen betonas alltmer. Kursutformning innebär också ökade möjligheter till samverkan mellan gymnasieskola och komvux. En och samma undervisningsgrupp kan innehålla både ungdomar och vuxna. För att åstadkomma en högkvalitativ yrkesutbildning är det viktigt att öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Yrkeslärarna måste i allt högre grad etablera och upprätthålla kontakter med arbetslivet. En del av den utbildning som fordrar speciell lärarkompetens eller tillgång till viss utrustning kan förläggas till en arbetsplats. Skolan kan också för vissa utbildningsinslag anlita experter inom yrkesämnet, dvs. personer som har sin huvudsakliga yrkesutövning förlagd utanför skolan. Den lärare som har merparten av sin undervisning inom programmet får därmed ett större ansvar för att hålla samman programmet ämnesmässigt, organisatoriskt och pedagogiskt. Också det studievägledande arbetet kommer att bli en allt viktigare uppgift för yrkesläraren. Uppdraget I uppdraget till den särskilda utredaren ingår att överväga dels vilken kompetens yrkeslärarna i framtiden bör ha med anledning av de förändrade krav som ställs av yrkeslivet och den reformerade gymnasieskolan, dels hur kompetensbehovet skall kunna tillgodoses. En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara en kartläggning av utbildningsbakgrund och kompetensnivå samt ålder hos de yrkeslärare som är verksamma i dag. Eventuella förändringar under de senaste åren skall redovisas. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om vilken bakgrund de personer har som har rekryterats som yrkeslärare, rekryteringssättet samt i vilken utsträckning formellt obehöriga lärare har anställts. Det är här av intresse att göra internationella jämförelser. Utvecklingen inom yrkeslivet och de nya krav denna ställer på yrkeslärarna skall belysas både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Den internationella utblicken bör koncentreras till jämförbara industriländer främst inom EG. Ett område som särskilt skall studeras i detta sammanhang är om och i så fall hur ansvarsfördelningen för den gymnasiala yrkesutbildningen mellan samhället och arbetslivet har påverkats av förändringar inom arbetslivet under de senaste decennierna. Förslag om framtida modell för ansvarsfördelning skall lämnas. Mot denna bakgrund och utifrån en bedömning av hur yrkesrollen kommer att förändras, skall utredaren överväga och kartlägga kompetens hos morgondagens yrkeslärare och möjligheten att tillgodose denna. Denna kartläggning bör kunna tjäna som beslutsunderlag för kommuner, skolor, lärarutbildning och branscher (motsv.). Utredaren skall samråda med företrädare för berörda branscher. Det övergripande syftet med detta samråd är att klargöra branschernas krav på kompetens hos de elever som i framtiden lämnar gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Dessa krav bör vara viktiga utgångspunkter för bedömningen av hur yrkeslärarnas utbildning och kompetens skall se ut i framtiden. Utvecklingen kommer med all sannolikhet att leda till att yrkeslärarna, tillsammans med avnämarna, får ett större ansvar för information i samband med studie- och yrkesval. Även yrkeslärarnas nya roll att ämnesmässigt, organisatoriskt och pedagogiskt hålla samman en yrkesförberedande utbildning ställer nya krav på kompetens. Utredaren skall lämna förslag till kompetenshöjande åtgärder inom dessa områden. Ramar för utredningen Den särskilda utredaren skall samråda med berörda branscher och organisationer. För den särskilde utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare (Dir. 1984:5). Arbetet skall vara avslutat senast den 31 augusti 1994. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola och vuxenutbildning att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare i yrkesämnen att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)