Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:45 Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-22 Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt utreda strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelse för strål- skyddet. Bakgrund Statens strålskyddsinstitut (SSI) har enligt sin instruktion ett centralt samordnande ansvar för tillämpad strålskyddsforskning. I sin anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94 och i den särskilda anslagsframställningen för forskningsverksamheten åren 1993/94-1995/96 har institutet redovisat vissa problem, främst av samordnings- och ekonomisk karaktär, som landets strålskyddsforskning belastas med. För att förbättra förutsättningarna för strålskyddsforskningen i landet har institutet därför, i nämnda anslagsframställningar, anfört skäl för att utvidga sitt eget ansvar för den tillämpande strålskyddsforskningen till att omfatta all strålskyddsforskning, alltså även den grundläggande forskningen. Naturvetenskapliga forskningsrådet har också föreslagit att SSI formellt skall ta ett ökat ansvar för den riktade grundforskningen, dvs. sådan grundläggande forskning som är av betydelse för den mer målinriktade strålskyddsforskningen (remissvar till Miljödepartementet 14 juni 1991 av- seende SSI:s rapport prioriterade verksamheter). Strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och innefattar all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Det kan vara svårt att särskilja tillämpad strålskyddsforskning från grundforskning på området. Vissa skillnader finns dock. Som exempel på rent tillämpad forskning kan nämnas studier av förekomsten av radionuklider i omgivningen efter Tjernobylolyckan, kartläggning av radonkoncentrationer i bostäder och utveckling av metoder för mätning av aktiviteter, doser och dosindikatorer, t.ex. kromosomstörningar. Exempel på grundforskning kan vara studier av biologiska effekter förorsakade av strålning, studier av upptag av radioaktiva aerosoler i lungan eller studier av vissa ekologiska processer. Man kan således utpeka viss forskning som grundläggande respektive tillämpad men mellan dessa ytterligheter finns en stor gråzon. Strålskyddsforskningens tvärvetenskapliga karaktär innebär att en rad olika ämnesområden har anknytning till strålskyddsforskningen. I första hand berörs radiofysik, kärnkemi, strålningsbiologi/radiobiologi och radioekologi och radioepidemiologi. Dessutom har strålskyddsforskningen beröringspunkter med ämnena fysik, geologi, geofysik, byggnadsteknik och hematologi. Inom dessa skilda ämnesområden råder delvis olika förutsättningar för att bedriva forskning, men vissa likartade drag finns. Vid strålskydd och dess tillämpning inom medicinen eftersträvas en optimerad avvägning mellan vinst och risk för patient och personal. Strål- skyddsforskningen utgör därför även ett arbetsområde för yrkesmedicinare och hygieniker. Enligt SSI finns framför allt inom forskningsområdena radiofysik, radio- ekologi och strålningsbiologi avsevärda ekonomiska svårigheter. Forskning- en inom dessa områden bedrivs endast vid ett fåtal institutioner. Antalet studenter på grund- och forskarnivå har varierat under åren men är genom- gående lågt. Ett problem inom strålskyddsforskningen är att verksamheten är splittrad på många olika discipliner. Det leder till att forskningen bedrivs i alltför små grupper, vilket kan skapa svårigheter att vinna uppmärksamhet för verksamheten, att få förståelse för den inom bredare forsknings- grupperingar och att därmed finna långsiktig finansiering för den. Det har varit svårt för den strålskyddsanknutna forskningen att locka forskare till området. Enligt vissa bedömare har det sin förklaring just i att det är svårt att få medel för att finansiera forskningen. Naturvetenskapliga forskningsrådet har i endast begränsad omfattning beslutat om stöd till den strålskyddsanknutna forskningen. Forskningsrådet har i flera fall gjort bedömningen att strålskyddsprojekten genom sin tillämpade karaktär inte uppfyller rådets kriterier för att få stöd. Jag anser att kunskapsutvecklingen inom strålskyddsforskningen är av stor betydelse bl.a. för den förebyggande hälso- och sjukvården. Det gäller exempelvis studier av nedfallet efter Tjernobylolyckan, förekomsten av radon i bostadshus, studier av strålning från bildskärmar, kraftfält samt UV-strålning. Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt naturligtvis viktigt att strålskyddsforskningen kan bedrivas effektivt. Uppdraget Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strål- skyddsområdet. Utredaren bör också diskutera och tydliggöra distinktionen mellan tillämpad, riktad och grundläggande strålskyddsforskning. Utredaren bör beskriva situationen för strålskyddsforskningen i Sverige och analysera de problem av bl.a. samordnings- och resursmässig karaktär som beskrivits ovan. Utredaren bör vidare redovisa förslag till framtida riktlinjer för strålskyddsforskningen. Utredaren bör bedöma behovet av insatser för grundläggande forskning. Frågor som rör forskarrekryteringen skall belysas. Förslagen skall finansieras inom SSI:s befintliga resurser för strålskyddsforskning. Sverige deltar sedan år 1990 aktivt i EG:s strålskyddsforskningsprojekt. Utredaren bör analysera vilka effekter ett medlemsskap i EG skulle få för den svenska strålskyddsforskningen. Flera myndigheters verksamhet påverkas av de resultat som kommer av strålskyddsforskningen. Det gäller t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälso- institutet som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor samt Statens natur- vårdsverk som arbetar med problematiken kring det uttunnande ozonskiktet. Utredaren skall beakta berörda myndigheters behov så att strål- skyddsforskningen även i framtiden kan bidra till ett förhöjt strålskydd inom hälso- och sjukvården och till att öka kunskapen om de skadliga effekterna av UVB-strålningen. Utredaren skall ta i beaktande de förslag och riktlinjer som regeringen presenterat i propositionerna om treårig budgetfinansiering för forskning och forskarutbildning (prop. 1992/93:170) samt om löntagarfondsmedel och forskning (prop. 1992/93:171). Härvid skall särskilt beaktas de riktlinjer som aktualiserar möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning som idag går till vissa institut och myndigheter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för nationell konkurrens. Utredaren skall knyta till sig en referensgrupp med representanter från berörda institutioner och myndigheter för samråd. Vidare skall för arbetet gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5), EG-aspekter i utredningsarbetet (dir. 1988:43) samt att redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 1 mars 1994. Jag har samrått med cheferna för Socialdepartementet och Utbildnings- departementet i denna fråga. Hemställan Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), med uppdrag att kartlägga forskningsverksamhet inom strål- skyddsområdet i landet samt att utreda strukturella frågor rörande grund- forskningen av betydelse för strålskyddsområdet, att besluta om referensgrupp, sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall till lika delar belasta fjortonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar och femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hemställan. (Miljö- och naturresursdepartementet)