Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:41 Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-15 Statsrådet Laurén anför. Mitt förslag Utredaren skall överväga om kreditupplysningslagen (1973:1173) bör ändras så att också näringsidkare m.fl. ges rätt till s.k. beställarupp gift, dvs. uppgift till den omfrågade om vem som har begärt en kredit upplysning. Bakgrund Kreditupplysningslagen (1973:1173) innehåller bestämmelser som syftar till skydd mot att kreditupplysningsverksamhet leder till otillbörligt intrång i den personliga integriteten eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en särskild utredare för att se över kreditupplysningslagen. Huvuduppgifterna för utredaren är enligt direktiven (dir. 1991:69) att utreda - hur intresset av en effektiv kreditupplysning kan främjas utan att kravet på personlig integritet och sekretess träds för när, - hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EG:s regler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige, samt - i vad mån utvecklingen i fråga om data- och informationsteknik påkallar ändringar i kreditupplysningslagen. Justitierådet Staffan Magnusson förordnades den 15 oktober 1991 som särskild utredare. Ett antal sakkunniga och experter har knutits till utredaren. Utredaren arbetar under namnet Kreditupplysningsutredningen (Ju 1991:06). Utredningen avlämnade under våren 1992 ett delbetänkande om EES- anpassning av kreditupplysningslagen (SOU 1992:22). Detta delbetänkande har lett till vissa lagändringar, som har trätt i kraft den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:12, bet. 1992/93:NU4, rskr. 1992/93:33, SFS 1992:1110). Ändringarna innebär bl.a. att ett tidigare förbud för utländska företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige har upphävts. Kreditupplysningslagen gäller för yrkesmässigt bedriven kredit upplysningsverksamhet (1§). Med kreditupplysning avses uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någons kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende (2 §). En sådan upplysning kan avse såväl en fysisk som en juridisk person. Med personupplysning avses kreditupplysning om annan enskild person än den som är näringsidkare eller näringsanknuten (dvs. annars har så väsentligt inflytande i en viss näringsverksamhet att uppgifter om hans egna ekonomiska förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning). En kreditupplysning om en näringsidkare eller en näringsanknuten person brukar kallas företagsupplysning och kan avse även en juridisk person. Termen förekommer inte i lagen. Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet (5 §). Denna allmänna grund läggande regel kompletteras i olika hänseenden av mera detaljerade föreskrifter. Dessa innebär bl.a. följande. Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få ett skriftligt besked om huruvida det i verksamheten finns uppgifter lagrade om honom och, om det finns sådana uppgifter, vad de har för innehåll (10 §). En enskild person som avses med en kreditupplysning skall av kreditupplysningsföretaget underrättas om en upplysning som har lämnats om honom (11§). När en person upplysning lämnas skall den omfrågade samtidigt och kostnadsfritt tillställas ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom samt information om vem som har begärt upplysningen. När en annan kreditupplysning om en enskild person lämnas - dvs. en företagsupplysning som inte avser en juridisk person - skall den omfrågade på motsvarande sätt få meddelande om de uppgifter som upplysningen innehåller om honom; någon skyldighet för kreditupplysningsföretaget att meddela vem som begärt upplysningen finns däremot inte i det fallet. Sistnämnda förhållande har genom åren gett anledning till en rad riksdagsmotioner med krav på att kreditupplysningslagen skall ändras så att också näringsidkare m.fl. får rätt till s.k. beställaruppgift. Motionerna har avslagits med motiveringen att den gällande ordningen representerar en rimlig avvägning mellan två intressen som står mot varandra. Det gäller å ena sidan intresset att skydda enskilda personers integritet mot otillbörligt intrång, å andra sidan intresset att värna om möjligheterna till en effektiv kreditupplysningsverksamhet som kan förebygga missriktad kreditgivning och andra icke önskvärda dispositioner. Integritetsskyddsintresset har då, i enlighet med grundtankarna bakom kreditupplysningslagen, ansetts gälla de personer som är föremål för kreditupplysningar. Men det har tillagts att det också kan betraktas som en form av integritetsskydd att upplysningar om en näringsidkares vederhäftighet i ekonomiskt hänseende kan inhämtas utan att beställaren behöver röja sig för den han begär upplysning om (se t.ex. bet. 1988/89:NU9 s. 16). Med hänsyn till dessa ställningstaganden av riksdagen har regeringen i direktiven för översynen av kreditupplysningslagen angett att det saknas anledning för utredaren att ta upp frågan till prövning. Under innevarande riksmöte har tre motioner väckts med begäran om att näringsidkare m.fl. skall ges rätt till beställaruppgift. Näringsutskottet har vid sin behandling av motionerna erinrat om nyssnämnda intresseavvägning (bet. 1992/93:NU22 s. 5). Med hänsyn till att det har gått nära fem år sedan utskottet senast inhämtade yttranden över motioner i frågan från olika remissinstanser har utskottet ansett att det kan finnas anledning att på nytt pröva frågan. Utskottet har tillagt att de ekonomiska problemen inom näringslivet och i banksektorn dessutom har medfört att näringsidkare nu oftare blir utsatta för kreditupplysningar. Med hänvisning till det sagda har utskottet ansett att det bör uppdras åt Kreditupplysningsutredningen att ta upp frågan om näringsidkares rätt till beställaruppgift till prövning. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen därför komplettera direktiven till utredningen i enlighet härmed. Vad näringsutskottet sålunda anfört har riksdagen som sin mening gett regeringen till känna (rskr. 1992/93:213). Komplettering av utredarens uppdrag Kreditupplysningsutredningens direktiv bör ändras i enlighet med vad näringsutskottet har anfört. Det bör således ingå i utredarens uppdrag att överväga om kreditupplysningslagen bör ändras så att också närings idkare m.fl. ges rätt till beställaruppgift. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen kompletterar utredarens uppdrag i enlighet med vad jag har förordat. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Justitiedepartementet)