Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:142 Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22 Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför. Mitt förslag En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om rätt att utfärda mästarbrev för hantverkare. Utredarens förslag bör läggas fram senast den 28 februari 1994. Bakgrund Mästarbrev kan tilldelas skickliga hantverksutövare efter ett prövningsförfarande som är reglerat i kungörelsen (1973:596) om mästarbrev för hantverksutövare. Enligt bestämmelserna utfärdas mästarbrev i dag av Företagarnas Riksorganisation efter handläggning och yttrande av Mästarbrevsnämnden, en nämnd sammansatt av företrädare för Företagarnas Riksorganisation, Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Konsumentverket. Gesällbrev är i regel ett första steg till mästarbrev. Gesällbrev utfärdas huvudsakligen av Företagarnas Riksorganisation efter avlagt gesällprov. Någon författning som reglerar utfärdandet av gesällbrev finns inte. När mästarbrevskungörelsen från år 1940 upphävdes och ersattes med nu gällande kungörelse tillerkändes Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) rätt att utfärda mästarbrev. På grund av organisationsförändringar överfördes den rätten år 1979 till Sveriges hantverks- och industriorganisation * Familjeföretagen (SHIO- Familjeföretagen), därefter år 1987 till Småföretagens Riksorganisation och senast år 1991 till Företagarnas Riksorganisation. I samband med den senaste organisationsförändringen valde några hantverksföreningar att stå utanför Företagarnas Riksorganisation. Några fristående hantverks- och småföretagsföreningar bildade därefter en ny gemensam riksorganisation, Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS). Ett antal framställningar om förändringar av systemet med utfärdandet av mästarbrev har kommit in till Kulturdepartementet. Stockholms stads Hantverksförening och Hässleholms Hantverks- & Industriförening har hemställt om en författningsändring som ger föreningarna och andra fristående hantverksföreningar rätt att dela ut mästarbrev. SHS har ansökt om rätt att som riksorganisation utfärda mästarbrev och gesällbrev. Företagarnas Riksorganisation har hemställt att deras rätt att utfärda gesällbrev regleras. Konkurrensverket har i en särskild skrivelse till regeringen anfört att systemet för utfärdande av mästarbrev inte är förenligt med konkurrensintresset och att både kungörelsen om mästarbrev för hantverksutövare och Mästarbrevsnämnden bör upphöra. NUTEK har de senaste två budgetåren disponerat ett anslag om 500Ê000 kr från Kulturdepartementets huvudtitel. Medlen har använts för insatser vid hantverksföretag, genomförande av utbildningar, information och rådgivning samt till administrations- och kanslikostnader för Mästarbrevsnämnden. I 1994 års budgetpropositionen anför regeringen mot bakgrund av att den arbetar för en renodling av de verksamhetsformer i vilka statlig verksamhet skall bedrivas och att det därför sker en omprövning av offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte kan försvaras av andra samhälleliga intressen (prop. 1993/94:100 bil. 12 p. B 2) att statens roll vid utfärdande av mästarbrev håller på att prövas och att en framtida organisation för utfärdande av mästarbrev kan utformas utan att särskilda statliga medel behövs. Därför anser regeringen att något sådant anslag som hittills har disponerats av NUTEK för finansiering av bl.a. Mästarbrevsnämnden via Företagarnas Riksorganisation inte skall finnas med på statsbudgeten från och med budgetåret 1994/95. Nuvarande system Den som söker mästarbrev måste enligt kungörelsen ha arbetat i minst sex år i det yrke som mästarbrevet avser, ha förvärvat skicklighet och erfarenhet samt ha kunskaper i kalkylation och bokföring. Yrkeskunnigheten kan styrkas genom gesällbrev, utlärningsbevis, intyg om mästarprov eller på annat sätt. De företagsekonomiska kunskaperna kan styrkas genom Företagarnas Riksorganisations företagardiplom eller genom intyg om annan motsvarande utbildning. Mästarbrevsnämnden utreder kvalifikationerna hos dem som söker mästarbrev samt till- eller avstyrker beviljandet av brev. Nämnden har kontinuerlig kontakt med yrkesförbund och branschorganisationer både när en ansökan bereds och när provbestämmelser för mästarbrev tas fram. Nämnden skapar normer och riktlinjer för vilka kunskaper som krävs t.ex. i kalkylation och bokföring. Två organ inom Företagarnas Riksorganisation sköter hanteringen av gesällbreven. Företagarnas Utbildningsråd beslutar om provbestämmelserna i samråd med branschförbunden och Centrala Hantverksrådet sköter handläggningen av gesällbreven. Det utfärdas ca 200*300 mästarbrev per år inom ett 80-tal olika hantverksyrken och ca 1 500 gesällbrev per år inom ett 70-tal yrken. Ett mästarbrev kan enligt kungörelsen återkallas av Företagarnas Riksorganisation bl.a. om innehavaren av brevet i utövandet av sitt yrke gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller visat uppenbar vårdslöshet eller bristande skicklighet. Den som obehörigen utger sig för att inneha mästarbrev kan enligt kungörelsen dömas till böter. Genom mästarbrevskungörelsen har Företagarnas Riksorganisation, Mästarbrevsnämnden, NUTEK och Konsumentverket tilldelats uppgifter av förvaltningskaraktär. Vissa skäl talar för att beslut att utfärda och återkalla mästarbrev för en enskild hantverkare är att betrakta som myndighetsutövning. Vissa av kungörelsens bestämmelser är av den karaktären att de enligt regleringen i 8 kap. regeringsformen skall meddelas genom lag. Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen krävs det vidare att överlämnande av förvaltningsuppgifter till bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser eller enskilda individer skall ske med stöd av lag om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning. Något överlämnande i lag av förvaltningsuppgifterna till Företagarnas Riksorganisation och Mästarbrevsnämnden har inte skett. Bestämmelserna i mästarbrevskungörelsen är dock giltiga eftersom författningar tillkomna före regeringsformens ikraftträdande enligt övergångsbestämmelserna fortfarande är giltiga trots att de inte tillkommit i den ordning som föreskrivs i regeringsformen. Förutsättningar Efter förslag i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil.Ê1, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128) fastslogs riktlinjerna för regeringens styrning av de verksamheter som skall fortsätta att bedrivas under ett statligt huvudmannaskap. En renodling skall ske av de verksamhetsformer i vilka statlig verksamhet skall bedrivas. En fråga som alltid skall prövas innan styrningen av en verksamhet läggs fast är om verksamheten är en statlig angelägenhet. Genom regeringens omläggning av näringspolitiken har betydelsefulla åtgärder vidtagits för avreglering och konkurrens i många samhällssektorer. Avregleringsarbetet är inriktat på en omprövning av offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte kan försvaras av andra samhälleliga intressen. Effektiva styrmetoder måste dock finnas för bland annat skydd av liv, hälsa, säkerhet och miljön samt för att trygga stora ekonomiska intressen. Om ett regelsystem kan anses nödvändigt krävs noggranna avvägningar så att regelverket inte blir mer omfattande och ingripande än skyddsintresset kräver. Mästarbrev är att anse som ett frivilligt kompetensbevis, som är värdefullt för hantverkaren för att styrka hans yrkesskicklighet och för konsumenten för att välja en kompetent hantverkare. Mästarbrevet härstammar från en tid då konsument- och konkurrenslagstiftning knappt fanns och i vart fall inte hade den betydelse den har i dag. På senare år har lagstiftningen inom marknadsrätten utvecklats starkt. Detta faktum måste självfallet beaktas. I vissa länder i Europa har mästarbrevet eller motsvarande kompetensbevis stor eller avgörande betydelse för hantverkarens möjlighet att få arbete eller driva näring. EES-avtalets ikraftträdande skapar även förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De organisationer som yttrat sig i ärendet har starkt värnat om att mästarbrevet skall finnas kvar och har framhållit brevens betydelse som konkurrensmedel. Detta talar för att en offentligrättslig reglering av mästarbrevet i någon form bör finnas kvar. Det bör dock övervägas om inte ytterligare organisationer och föreningar bör ha en möjlighet att medverka vid utfärdandet av breven. Vidare behöver närmare analyseras vilka delar av regleringen som bör ske genom lag. Någon rättslig reglering av gesällbreven bör enligt min uppfattning inte införas. En särskild utredare bör lämpligen tillkallas för uppgiften. Uppdraget Utredaren bör överväga hur en offentligrättslig reglering av mästarbreven skall utformas. Utredaren bör i samråd med de aktuella organisationerna utarbeta förslag till bildandet av ett nytt eller förändrat organ till vilken staten kan överlämna förvaltningsuppgiften att utfärda mästarbrev. Utgångspunkten bör därvid vara att någon ny myndighet inte skall skapas. De organisationer som i dag handlägger och beslutar i ärenden om mästarbrev bör beredas möjlighet att tillsammans med andra hantverksorganisationer samverka i det nya organet. Utredaren bör även beakta konsumenternas intressen. Utredaren bör också utarbeta författningsförslag rörande dels regleringen av mästarbreven, inklusive kraven för dessa, dels om överlämnande av uppgiften att utfärda dem. En utgångspunkt bör vara att regleringen inte skall bli mer omfattande än vad den är i dag. En anpassning till regeringsformen måste dock göras. Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag om rätt att utfärda mästarbrev för hantverkare och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och bifaller hennes hemställan. (Kulturdepartementet)