Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:13 Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-04 Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppdrag att belysa miljökonsekvenserna vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av att stå utanför ett sådant samarbete. Bakgrund I regeringsförklaringen de n 4 oktober 1991 angav regeringen fyra stora uppgifter för politiken fram mot mitten av 1990-talet. Miljön är en av dessa grundpelare i regeringens politik och uppgiften är att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vat ten, levande sjöar och skogar. I regeringsförklaringen den 6 oktober 1992 anges vidare att miljökonsekvenserna skall redovisas före varje beslut som ger större miljöpåverkan. Detta redovisas också i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil . 15). Den 1 juli 1991 överlämnade den dåvarande regeringen Sveriges ansökan om medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Förhandlingarbete t inleddes den 1 februari 1993. Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle att ta ställning till förhandlingsresultatet i en f olkomröstning år 1994. Det är angeläget att medborgarna inför denna får en god och allsidig information om betydelsen av ett medlems kap. Oavsett om ett svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet sker genom ett medlemskap i EG/E U eller genom ett EES-avtal, utan svenskt medlemskap, kommer förutsättningarna för den svenska miljöpolitiken och för möjligheterna att begränsa miljöproblemen att påverkas. Det är därför angeläget att miljökonsekvenserna av ett svenskt närmande till EG blir noga klarlagda. En kommitté bör därför tillkallas med uppdrag att belysa sådana konsekvenser vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av att stå utanför ett sådant samarbete. Regeringen har den 28 januari 1993 resp. denna dag beslutat att genomföra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin i vid bemärkelse resp. utrikes- och säkerhetspolitik samt över låtelse av beslutsbefogenheter och tillämpningar av subsidiaritetsprincipen, den s.k. närhetsprincipen. Avsikten är också att regeringen -- på föredragning av chefen för Socialdepartementet -- skall fatta beslut om genomförande av en konsekvensanalys såvitt avser välfärd och jämställdhet. Ytterligare konsekvensutredningar kan komma att beslutas senare. De olika konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggningen av arbetet. Uppdraget Mot ovanstående bakgrund är det angeläget att göra en systematisk beskrivning av de miljökonsekvenser som kan uppkomma till följd av Sveriges närmande till EG/EU. Beskrivningen bör avse alternativen att Sverige blir medlem resp. står utanför EG. Bedömningen av miljökonsekvenserna bör i princip omfatta följande. En utgångspunkt bör vara att kort redovisa miljösituationen i landet idag och hur den påverkas av åtgärder i Sverige resp. i omgivande länder. Även en översiktlig redovisning av miljösituationen i EG och hur Sverige påverkas av den bör göras. Underlag finns bl.a. i EG-kommis sionens rapport ''Environment and the Internal Market'' (1992) och utredningen Sveriges Internationella Miljösamarbete (SOU 1990:88) . Sverige bedriver idag ett omfattande internationellt arbete för att bidra till lösningar av både nationella och internationella miljöproblem. En översiktlig redovisning av Sveriges möjligheter till internationellt miljösama rbete vid de olika alternativen för närmande till EG bör därför ingå i redovisningen. Likaså bör förutsättningarna att uppnå ett verkningsfullt miljösamarbete i olika internationella fora belysas. Sambandet mellan ekonomi och ekologi -- hur den ekonomiska utvecklingen påverkar miljötillståndet -- beror å ena sidan på att ekonom isk tillväxt och ökat varuutbyte leder till en ökad omsättning av naturresurser och energi, vilket resulterar i miljöpåverkan. Men å andra sidan skapar en gynnsam samhällsekonomisk utveckling utrymme för investeringar i ny teknik och förbättrar möjligheterna att föra en ambitiös miljöpolitik. De båda alternativen för ett svenskt närmande till EG kan innebära skillnader vad avser ekonomisk tillväxt, investeringsklimat m.m. Kommittén bör belysa hur sådana skillnader kan påverka förutsättningarna för den svenska miljöpolitiken och redovisa effekter av det ta på miljötillståndet. Härvid bör samråd särskilt ske med den kommitté som analyserar den samhällsekonomiska utvecklingen i vid be märkelse. Förutsättningarna för en hållbar utveckling skall klarläggas. Miljöeffekterna vid de olika formerna av ett svenskt närmande till EG bör redovisas beroende på förväntad utveckling inom följande områden: handel, transporter, jordbruk, energi, användningen av kemikalier, markanvändning, bebyggelse och hushållning med naturresur ser. Möjligheten att få del av EG:s strukturfonder vid ett medlemskap bör belysas, liksom den betydelse de kan få för miljön i Sverige. Det är viktigt att arbetet koncentrer as till sådana områden där stora skillnader kan förväntas uppstå beroende av om Sverige blir medlem i EG/EU eller inte. Frågan om ökad handel och ökade transporter måste inta en viktig roll i konsekvensbeskrivningen bl.a. mot bakgrund av EG:s tidigare undersökning ar i frågan. Såväl EES-avtalet som ett svenskt medlemskap förutsätter en anpassning av svensk lagstiftning till EG:s regelsystem. Vissa lagstiftn ingsområden, t.ex. naturvård, tillkommer vid EG/EU-medlemskap. Samtidigt får Sverige möjlighet att p åverka utformningen av EG:s regelsystem. Denna möjlighet blir avsevärt större vid ett EG-medlemskap. Analysen bör särskilt uppmärksamma Sveriges möjligheter att påverka EG:s och dess medlemsstaters handlande på miljöområdet samt EG:s politik gentemot Östeuropa på detta område vid medlemskap resp. utanförskap. I detta sammanhang bör också innebörden av den föresla gna utvidgningen av den gemensamma kompetensen enligt Maastrichtfördraget analyseras. Graden av beroende för svensk miljöpolitik efter EES-av talets ikraftträdande resp. vid EG-medlemskap bör belysas i konsekvensbeskrivningen. Därvid bör hänsyn tas till de begränsningar som gäller redan idag genom andra internationella avtal. Regeringen har idag beslutat att till det samlade utredningsarbetet knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp med företrädare för politiska partier med uppgift att följa utredningsarbetet. Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt arbete samt inhämta gruppens synpunkter på vilka problem som särskilt bör bli föremål för kommitténs analys. Resultatet av kommitténs arbete bör redovisas senast den 1 oktober 1993. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst sju ledamöter för att utreda miljökonsekvenserna av olika former för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationen, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Miljö- och naturresursdepartementet)