Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:106 Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-09. Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför. Mitt förslag Med anledning av riksdagens beslut (1992/93:UbU14, rskr. 242) att tvånget för studerande vid landets statliga universitet och högskolor att tillhöra studentkår, nation respektive studentförening för fakultet, det s.k. kårobligatoriet, upphör från och med halvårsskiftet 1995 föreslår jag att en särskild utredare tillkallas för att fastställa vilka praktiska åtgärder som behövs för att genomföra riksdagens beslut. Bakgrund Frågan om det obligatoriska medlemskapet i studentkår, nation och studentförening för fakultet har tidigare utretts vid flera tillfällen. Bakgrunden har varit en vitt spridd uppfattning att det utifrån grundläggande demokratiska principer är felaktigt med ett obligatoriskt medlemskap i sammanslutningar av detta slag. Genom beslut den 23 februari 1989 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredning med uppdrag att utreda kårobligatoriet m.m. Med stöd av bemyndigandet utsågs professor Nils Stjernquist till särskild utredare. Utredningen, som antog namnet 1989 års obligatorieutredning överlämnade i november 1990 betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Som direktiv för betänkandet gällde att utreda konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet. Universiteten, högskolorna och studentkårerna delgavs i december 1992 ett beredningsmaterial framtaget inom Utbildningsdepartementet. Riksdagen beslutade under våren (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 363) att kårobligatoriet upphör från och med den 1 juli 1995. Beslutet fattades på basis av material huvudsakligen från ovan nämnda utredningar. Uppdraget Utredaren skall ha som huvuduppgift att förbereda genomförandet av riksdagens beslut. Detta innebär att stimulera en utveckling där universitet, högskolor, studentorganisationer och enskilda studenter engagerar sig i genomförandeprocessen. Stöd och initiering till lokal genomförandeprocess är inte minst viktig i sammanhanget. Det förutsätter att utredaren kontinuerligt överlägger med företrädare för universitet, högskolor samt olika studentföreningar och organisationer. Vidare skall utredaren klarlägga vilka ytterligare beslut av regeringen och riksdagen som kan krävas för det praktiska genomförandet. Goda kontakter mellan universitetet eller högskolan och dess studenter och en aktiv studentmedverkan i beslutsorgan på olika nivåer inom universitet och högskolor är av värde både för lärosätena och för studenterna. Det är viktigt att dessa förutsättningar säkras och att företrädarna har bredast möjliga förankring hos studenterna. Det är vidare av betydelse för studenterna att nå en hög tillgänglighet till såväl den studiesociala verksamheten som till samlingslokaler, bostäder m.m., sådant som studentkårer och nationer i dag har ansvaret för. Mot denna bakgrund bör utredaren koncentrera arbetet på följande punkter. 1. Redovisa förslag till hur val av studentföreträdare i olika beslutsorgan inom universitet och högskolor skall genomföras och organiseras. Det är viktigt att klara regler utarbetas vad gäller formerna för alternativ studentrepresentation vid universiteten och högskolorna. Studentinflytandet skall innefatta möjlighet till överklagande av beslut fattade av lärosätena. En framtida lösning måste garantera höga krav på representativitet. Utredaren bör arbeta med utgångspunkt från olika alternativ och pröva i vilken utsträckning valförfarandet kan variera mellan universitet och högskolor. Det rör sig antingen om allmänna val anordnande av resp. universitet och högskola eller om att frivilliga studentsammanslutningar utser studentrepresentanter i olika organ. Utredaren skall klarlägga resursbehovet för att i de olika alternativen organisera valen av studentrepresentanter och tillförsäkra representanterna rimliga förutsättningar för att fullgöra uppdragen inom universitet och högskolor. 2. Undersöka i vad mån åtgärder kan vidtas som bidrar till att de samlingslokaler och studentbostäder m.m. som i dag är tillgängliga för samtliga studenter skall kunna bli brett tillgängliga för studenterna även efter en avveckling av obligatoriet. Utredaren bör också klarlägga om de förändringar som skett i huvudmannaskapet för studenthälsovården ställer krav på ytterligare insatser från statsmakterna. Utredaren skall också samråda med den särskilda kommitté (Fi 1988:03) som ser över den nuvarande beskattningen av stiftelser och föreningar. Utredaren skall löpande hålla regeringen underrättad om arbetets fortskridande. Arbetet skall vara avslutat före halvårsskiftet 1994. Förslag som innebär utgifter över statsbudgeten eller kräver ställningstagande av riksdagen skall redovisas i så god tid att beslut kan fattas under vårriksdagen 1994. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda formerna för att praktiskt avveckla kårobligatoriet. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)