Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:104 Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-09 Statsrådet Laurén anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag. En nationaldag inrättas År 1948 behandlades i riksdagen första gången frågan om inrättandet av en svensk nationaldag. 1952 uttalade första lagutskottet med anledning av en motion (1952:II:73, s och fp) att "en utveckling, som leder till att den 6 juni allmänt betraktas som vår nationaldag är att hälsa enbart med till- fredsställelse". Utskottet ansåg däremot inte att det var lämpligt att lagstifta härom, eftersom en lagstiftning i första hand borde gå ut på att likställa dagen eller en del av den med helgdag. Utskottets hemställan att motionen inte borde föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls av riksdagen. I en departementspromemoria om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (Ds Ju 1981:4) uttalades att frågan om ett officiellt fastställande av svenska flaggans dags karaktär av Sveriges nationaldag borde få sin lösning. Att den 6 juni - dagen för Gustav Vasas val till konung år 1523 och för utfärdandet av 1809 års regeringsform - numera har denna karaktär är allmänt erkänt och har uttalats av riksdagen, sas det i promemorian. Vidare framhölls att motioner i riksdagen i frågan tidigare avslagits, senast med motiveringen att eftersom dagen har den angivna karaktären, något riksdagens beslut för att bekräfta förhållandet inte fordrades. I promemorian anfördes vidare att om de allmänna flaggdagarna regleras genom en förordning, erbjuds ett tillfälle att ge författningsmässigt uttryck åt att den 6 juni skall anses som nationaldag. Härmed avses självklart inte att dagen eller del därav skulle likställas med allmän helgdag, något som tidigare i skilda sammanhang har ifrågasatts, påpekades det vidare i promemorian. På grundval av promemorian föreslog regeringen att svenska flaggans dag den 6 juni skulle få officiell karaktär av Sveriges nationaldag (prop. 1981/82:109 med förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga). Riksdagen (bet. 1981/82:KU26) fann att vad som anförts om regleringen av de allmänna flaggdagarna kunde godtas. I förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar har regeringen föreskrivit att den 6 juni - Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag - är allmän flaggdag. Frågan om nationaldagen bör vara helgdag aktualiseras Genom lagen (1989:253) om allmänna helgdagar som trädde i kraft den 1 januari 1990 blev flera spridda bestämmelser som reglerade helgdagar ersatta med en samlad lag i ämnet. I den bakomliggande propositionen (prop. 1988/89:114) framhöll föredragande departementschefen att några nya allmänna helgdagar inte borde införas. Detta med anledning av en skrivelse med förslag att också den 6 juni skulle vara allmän helgdag. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framfördes i ett par motioner yrkanden om att nationaldagen skulle bli helgdag. Konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU29) anförde följande: "Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som allmän flaggdag. Frågan om nationaldagen som helgdag har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet (1988/89:13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning. I en reservation (c) yrkades med bifall till motionen att nationaldagen skulle stadfästas som helgdag. Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag. Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs. Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om nationaldagen." I en reservation (m) framhölls att frågan har stor samhällsekonomisk betydelse och att konsekvenserna borde studeras och förutsättningen att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag borde övervägas innan en ny lag stiftades. I en annan reservation (c) anfördes att riksdagen borde besluta att den 6 juni skall vara helgdag. Riksdagen följde utskottet. Frågan om nationaldagen som helgdag bör utredas Under 1990/91 års riksmöte lämnades flera motioner av innebörden att nationaldagen borde bli helgdag. I en motion (m) yrkades att riksdagen skulle besluta att nationaldagen görs till helgdag samt att riksdagen hos regeringen skulle begära utredning om att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag. Utskottet (bet. 1991/92:KU9) fann att Sveriges nationaldag den 6 juni var ett väsentligt inslag i många människors medvetande och att det under senare år i motioner till riksdagen framställts krav på att göra den 6 juni till helgdag. Utskottet anförde vidare bl.a.: "Utskottet, som är medvetet om att införande av ytterligare en helgdag bl.a. har ekonomiska aspekter, anser emellertid att frågan på lämpligt sätt bör bli föremål för utredning. Det får ankomma på regeringen att bestämma formerna härför. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till känna." I en reservation (s) föreslogs att motionerna skulle avstyrkas. En suppleant (v) anslöt sig i en meningsyttring till reservationen. Riksdagen anslöt sig till utskottet. Riksdagen har senare med anledning av en motion anfört att något ytterligare tillkännagivande i frågan från riksdagens sida inte var påkallat (bet. 1992/93:KU7). Med hänsyn till vad riksdagen har anfört bör en översyn av förutsätt- ningarna för att göra nationaldagen till helgdag nu komma till stånd. Upp- draget bör ges till en särskild utredare. Med beaktande bl.a. av det statsfinansiella läget är det av vikt att utredaren särskilt studerar de ekonomiska konsekvenserna inrättandet av en ny helgdag skulle få, såväl för den offentliga sektorn som för näringslivet och övriga delar av samhället. I utredarens uppdrag får emellertid också ligga att undersöka konsekvenserna, ekonomiska och andra, av ett inrättande av nationaldagen som helgdag på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag. Det är i sammanhanget naturligt att också studera möjligheten att i stället flytta en nuvarande helgdag för att på så sätt hålla kostnaderna nere. För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (1984:05) och angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (1988:43). Utredningsarbetet skall vara avslutat senast under april 1994. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om statsrätt och förvaltningsrätt att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Justitiedepartementet)