Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Organisation av den myndighet som skall hantera finansiellt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut , Dir. 1993:10
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1992-12-03
Dir. 1993:10 Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-03 Statsrådet Lundgren anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta dels förslag till organisation av den myndighet som skall hantera finansiellt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut (Bankstödsnämnden) dels förslag till instruktion för myndigheten. I uppdraget ingår också att vidta de förberedelser som krävs för inrättandet av myndigheten. Bakgrund I propositionen om åtgärder för att stärka det finansiella systemet (prop. 1992/93:135) föreslås att regeringen får bemyndigande att besluta om finansiellt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut. I propositionen konstateras att delar av det finansiella systemet i nuvarande lågkonjunktur utsätts för svåra ekonomiska påfrestningar genom stora kreditförluster och en växande andel osäkra lånefordringar. Det slås också fast att staten har det yttersta ansvaret för att betalningssystemet fungerar och kreditförsörjningen tryggas. I propositionen föreslås därför att staten skall garantera att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Staten fullgör sitt åtagande genom att lämna stöd till fortsatt verksamhet i livskraftiga institut, varvid stödet förenas med krav på åtgärder från institutets sida, eller genom att lämna stöd till rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt. Stödåtgärderna föreslås bli utformade på ett affärsmässigt sätt och så att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras. Kostnaderna för stödet skall så långt det är möjligt återvinnas till staten. Staten skall inte eftersträva att bli ägare till banker eller andra kreditinstitut. Stödet kan ges i form av lån, garantier, kapitaltillskott eller på annat sätt. Stödsystemet skall kvarstå så länge det behövs. Det skall inte avvecklas förrän det kan ske utan att fordringsägarnas intressen riskeras. En avveckling kan genomföras först efter ett nytt beslut av riksdagen. Stödet riktas i första hand till banker och till kreditinstitut med statlig anknytning och utformas så att ett instituts samtliga förpliktelser kan infrias. Riskkapital i form av aktiekapital och eviga förlagslån omfattas däremot inte. Detsamma gäller förpliktelser som uppenbarligen inte är förenliga med en sund bankverksamhet. En särskild myndighet föreslås inrättad för att hantera stödfrågor. Riksdagen skall behandla förslagen i propositionen den 18 december 1992. Uppdraget Jag föreslår - under förutsättning av riksdagens godkännande av propositionen - att en särskild utredare tillsätts med uppdrag att utarbeta förslag till organisation av den myndighet under regeringen som skall hantera stödsystemet samt förslag till instruktion för myndigheten. I uppdraget ingår också att vidta de förberedelser som krävs för att inrätta myndigheten. Utredaren skall därvid beakta prop. 1992/93:135. Uppdraget bör utföras enligt följande riktlinjer. Allmänna förutsättningar för myndighetens verksamhet Enligt de allmänna riktlinjer som anges i propositionen skall olika slag av stödåtgärder kunna vidtas. De skall kunna förenas med krav på rationaliseringar. Åtgärderna skall utformas så att statens kostnader kan återvinnas i största möjliga utsträckning och så att en effektiv struktur på kreditmarknaden främjas. Myndighetens arbetsuppgifter Myndigheten skall bereda ärenden om det statliga stöd som kan utgå på grundval av riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:135. I denna uppgift ingår att analysera det stödsökande institutets finansiella och ekonomiska situation samt utforma förslag till stödåtgärder med beaktande av stödåtgärdernas inverkan på strukturen och konkurrensen på marknaden. Myndigheten skall i vissa frågor självständigt fatta beslut om stödåtgärder. Beslut i stödfrågor som är av principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall överlämnas med eget yttrande för att avgöras av regeringen. Myndigheten skall vidare inom sitt verksamhetsområde löpande följa utvecklingen i de institut som erhållit stöd och se till att de krav som är förbundna med stödet uppfylls. I myndighetens arbetsuppgifter kommer också, enligt närmare bestämmande av regeringen, att ingå förvaltning och avveckling av aktier och andra tillgångar som staten kan komma att förvärva i samband med att stöd lämnas. Utredaren skall lämna förslag på hur de nu nämnda verksamheterna skall organiseras. Myndigheten kommer att hantera sådan information om enskilda institut för vilken bör gälla sekretess. Utredaren bör belysa sekretessfrågorna samt föreslå riktlinjer för hur myndigheten skall hantera dessa frågor så att största möjliga öppenhet skall kunna råda. Utredaren skall lämna förslag till den ändring i sekretessförordningen (1980:657) som krävs för att sekretess skall gälla i myndighetens verksamhet enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100). Samråd med andra myndigheter En viktig förutsättning för myndighetens verksamhet är att i relevanta frågor samråd sker med Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Konkurrensverket. Utredaren skall föreslå riktlinjer för sådant samråd och vid behov lämna förslag på förordningsändringar som krävs för att formalisera samrådet enligt prop. 1992/93:135. Utredaren skall också lämna förslag till hur den nya myndighetens verksamhetsområde skall avgränsas mot Finansinspektionens verksamhetsområde. Information till regeringen Myndigheten skall löpande rapportera till regeringen om sitt arbete. Utredaren bör föreslå rutiner för detta. Kompetenskrav på personal Myndighetens skilda uppgifter ställer betydande krav på analys av de stödsökande institutens situation, på möjligheten att åstadkomma finansiella och juridiska lösningar samt på uppföljning och kontroll. Finansiell och juridisk specialistkompetens måste därför tillföras myndigheten. Utredaren skall ange personalbehoven för en ledningsfunktion och för övrig organisation samt belysa vilka behov som bör täckas av konsulttjänster. I uppdraget ingår att inrätta och tillsätta de tjänster som bedöms nödvändiga för att myndigheten skall kunna påbörja sitt arbete så snart som möjligt. Myndighetens förvaltningskostnader Myndighetens förvaltningskostnader skall finansieras av de institut som söker stöd. Mot bakgrund av förslag till organisation och personalbehov bör utredaren bedöma myndighetens resursbehov för täckande av myndighetens förvaltningskostnader. Utredaren bör därvid utgå från att myndigheten skall finansieras via ett ramanslag. Ekonomiadministrativa frågor Myndigheten skall ansvara för redovisningen av stödverksamheten enligt de riktlinjer som framgår av prop. 1992/93:135. Eventuella tillgångar och skulder för finansiering av stödåtgärder, som beslutats innan myndigheten inrättats, skall föras över som ingående balans i myndighetens redovisning. Utredaren bör, i samråd med Riksrevisionsverket, se till att bokförings- och redovisningsmässiga förutsättningar skapas för verksamheten innan myndigheten inrättas. Utredaren bör också vidta övriga administrativa förberedelser som behövs för att myndigheten skall kunna fungera effektivt redan från det att verksamheten påbörjas. Utredningsarbetets bedrivande Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Myndigheten bör kunna påbörja verksamheten senast den 1 juli 1993. Utredaren bör redovisa sina överväganden samt lämna förslag till en förordning med instruktion för den nya myndigheten samt de ytterligare förordningsförslag som behövs senast den 31 mars 1993. Synpunkter bör under utredningsarbetet inhämtas från Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och regeringens direktiv angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som föredrar frågor som gäller kreditväsendet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att lämna förslag till organisation av en ny myndighet som skall hantera statligt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut, förslag till instruktion för myndigheten och andra författningsbestämmelser som erfordras samt att vidta de förberedande administrativa åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna starta sin verksamhet senast den 1 juli 1993, att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)