Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1992:94 Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05 Statsrådet Lundgren anför. Mitt förslag Jag föreslår att uppdraget för 1992 års företagsskatteutredning (Fi 1992:11) genom tilläggsdirektiv utvidgas till att omfatta även behand lingen av kvarhållen vinst. Bakgrund 1992 års företagsskatteutredning har i betänkandet (SOU 1992:67) Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del 1, lämnat förslag om ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och breddning av skattebasen m.m. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1992:61) i en avslutande etapp redovisa förslag till lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen. Jag vill nu åter ta upp denna fråga. Med ekonomisk dubbelbeskattning avses ofta en beskattning av aktiebolags utdelade vinster som sker i två led, både hos bolaget i form av bolagsskatt och hos aktieägarna i form av skatt på kapitalinkomst. Den ekonomiska dubbelbeskattningen i denna mening innebär att avkastning på eget kapital som delas ut beskattas hårdare än avkastning på främmande kapital (i det senare fallet sker beskattning endast hos finansiärerna). Även vinster som hålls kvar i bolagen kan emellertid dubbelbeskattas, nämligen om bolagsskatt utgår hos bolaget och skatt på aktievinsten när denna realiseras utgår hos aktieägaren. Dubbelbeskattning av kvarhållna vinster medför att avkastning på eget kapital som hålls kvar i bolaget behandlas oförmånligare än avkastning på främmande kapital. I det svenska skattesystemet dubbelbeskattas både utdelad och kvarhållen vinst på eget kapital. Avgörande för om detta utgör ett problem i ekonomisk mening - utöver att skattebelastningen på avkastning på eget kapital är högre än för lånat kapital - är om denna dubbelbeskattning styr företagets val mellan att finansiera investeringar med nyemission eller med kvarhållen vinst och hur detta påverkar effektiviteten i allokeringen av knappa kapitalresurser. Därvid är den relativa storleken på skattekilen - definierad som skillnaden mellan avkastningen före alla skatter och avkastningen efter alla skatter - vid de alternativa finan sieringsformerna av betydelse. Om skattekilen vid finansiering med nyemission är större än skattekilen vid finansiering genom kvarhållen vinst förmånsbehandlas kvarhållen vinst vilket innebär inlåsning av kapital i befintliga företag. Detta inlåsningsproblem består i att det avkastningskrav som ställs på en viss investering blir högre om investeringen finansieras med nyemitterat kapital än om finansiering sker med kvarhållen vinst. Det innebär annorlunda uttryckt att avkastningskravet på ett och samma in vesteringsprojekt kan variera mellan olika företag beroende på om de har tillgång till kvarhållen vinst eller ej. En lägre skattekil vid nyemission än vid kvarhållen vinst ger motsatsvis upphov till ett utstötningsproblem, dvs. avkastningskravet på en viss investering blir lägre vid finansiering med nyemitterat kapital än med kvarhållen vinst. På bolagsnivå reduceras skattebelastningen vid finansiering genom nyemission av ett särskilt avdrag för utdelning på nyemitterat kapital, det s.k. Annell-avdraget. Därutöver sker en ytterligare reduktion av skattebelastningen genom möjligheten till kapitalbaserat avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv. Det senare avdraget bidrar också till att reducera skattebelastningen vid finansiering med kvarhållen vinst. För beskattningen på ägarnivå gäller följande. Hos aktieägare som är fysisk person utgör både mottagen utdelning och reavinst på aktier inkomst av kapital. För innevarande år utgör skattesatsen för kapitalin komst 30 %. Endast fem sjättedelar av aktievinster tas upp till beskatt ning, vilket innebär en beskattning efter 25 %. Enligt förslag i prop. 1992/93:50 behålls denna ordning under åren 1993 och 1994. Fr.o.m. år 1995 är enligt förslaget skattesatsen 25 % både för utdelningar och reavinster. I andra länder är det vanligt med lättnader på aktieägarnivå. I fråga om utdelad vinst tar sig lättnaden ofta uttryck i att bolagsskatten helt eller delvis får räknas av från skatten på utdelningen. Aktievinst är ofta lindrigt beskattad eller helt undantagen från beskattning. Uppdraget Utredarens uppdrag bör omfatta - utöver behandlingen av utdelad vinst - även behandlingen av kvarhållen vinst. Utredaren bör således belysa hur utdelad och kvarhållen vinst kan beskattas för att skattemässig neutralitet med avseende på finansiering av investeringar i aktiebolag skall erhållas. Härvid bör undersökas bl.a. om en förändring bör omfatta allt bolagskapital eller om den bör begränsas till nytt kapital. En annan fråga är om lättnader bör medges på bolagsnivå eller på aktieägarnivå. Utredaren bör ta ställning till om det är motiverat att avvika från normen om skattemässig neutralitet av t.ex. tillämpningsskäl. Det är viktigt att hänsyn tas till vad som gäller i andra länder och till praxis i dubbelbeskattningsavtal samt att lättnader utformas så att systemet för beskattning av aktiebolagens vinster på bolags- och aktieägarnivå kan fungera väl på en fri internationell kapitalmarknad. Utredaren bör ta ställning till om det av hänsyn till bl.a. önskemålet om ekonomisk effektivitet föreligger skäl för lättnader i dubbelbeskatt ningen inom ramen för ett givet uttag av skatter på aktiebolagens vinster på bolags- och aktieägarnivå. Han bör också lämna förslag om hur lättnaderna kan finansieras genom åtgärder utanför systemet för beskattning av aktiebolagens vinster. Även om utredaren skulle finna att skäl för lättnader inom den nämnda ramen inte föreligger bör han utarbeta ett finansierat förslag till lättnader. Utredaren bör vidare lämna förslag till sådana ändringar i beskattningen av verksamhet som bedrivs i andra företagsformer som föranleds av förslaget avseende aktiebolag. Vid 1990 års skattereform infördes särskilda regler i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt rörande utdelning och reavinst på aktier i fåmansbolag. Syftet med reglerna är att förhindra att arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Det bör inte ingå i utreda rens uppdrag att ta ställning till om regler av detta slag är nödvändiga eller ej. Däremot bör utredaren föreslå sådana ändringar som motiveras av hans förslag i övrigt. Hemställan Jag hemställer att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare lämnats till 1992 års företagsskatteutredning i enlighet med vad jag nu har anfört. Beslut Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Finansdepartementet)