Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om vissa mervärdeskattefrågor, Dir. 1992:9
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1992-02-13
Dir. 1992:9 Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13 Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att undersöka om de nuvarande reglerna om mervärdeskatt ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende och om så är fallet lämna de förslag som behövs för att undanröja dessa effekter. Bakgrund Mervärdesbeskattningen har i samband med skattereformen varit föremål för betydande förändringar. Till grund för ändringarna har legat betänkandet Reformerad mervärdeskatt (SOU 1989:35) som lämnades av kommittén (Fi 1987:30) för indirekta skatter. Vissa delar av kommitténs förslag, t.ex. i fråga om slopandet av reduceringsreglerna för hotell- och serveringstjänster och beskattningen av energivaror tidigarelades och ledde till lagändring den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:50, SkU10, rskr. 96, SFS 1989:1027). Huvuddelen av kommitténs förslag genomfördes den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357, SFS 1990:576). Till skillnad från tidigare är mervärdesbeskattningen nu generell både i fråga om varor och tjänster. Det innebär att i princip alla varor och tjänster som omsätts i yrkesmässig verksamhet omfattas av skatteplikten. Endast i de fall en vara eller tjänst uttryckligen undantas från skatteplikt ligger den utanför beskattningen. För närvarande undantas från skatteplikt bl.a. sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning, bank- och finansieringstjänster, försäkringstjänster, vissa kulturverksamheter m.m. Totalt finns ett tjugotal olika undantag från skatteplikten. I den mån särskilda problem har redovisats i samband med den nya beskattningen, har de i stor utsträckning varit hänförliga till just undantagen från den i övrigt generella mervärdeskatten. Utöver den omfattande utvidgningen av skatteplikten infördes särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning av arbeten i egen regi på egna fastigheter i vissa fall. Dessa bestämmelser syftar till att i mervärdeskattehänseende åstadkomma kostnadsneutralitet mellan egenregiarbete och upphandlade tjänster på fastighetsområdet. Uttagsbeskattning sker emellertid endast vid arbeten på fastigheter som används i yrkesmässig verksamhet. Således uttagsbeskattas t.ex. inte fastighetsförvaltning inom Svenska kyrkan och de flesta ideella föreningar. För att utjämna mervärdeskattens snedvridande effekter vid val mellan arbete i egen regi och upphandling infördes också en ny ordning i fråga om mervärdeskatt i offentlig verksamhet. För landstingen och kommunerna innebär de nya bestämmelserna att avdrag får göras för all ingående mervärdeskatt i verksamheten oavsett om skatten avser mervärdeskatte pliktig verksamhet eller inte. Därutöver infördes ett särskilt statsbidrag som lämnas till en kommun vid upphandling av eller bidrag till skattefria verksamheter som avser sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Statsbidraget utgår med 6 % av vederlaget eller bidraget och är avsett att kompensera för den dolda mervärdeskatt som belastar den skattefria verksamheten. Genom en särskild avräkningsskatt ersätter kommunerna staten för värdet av den generella avdragsrätten och statsbidraget. De statliga myndigheterna medges inte någon avdragsrätt för ingående skatt i mervärdeskattesystemet utan kompenseras för mervärdeskattekost naderna direkt via statsbudgeten. Kyrkliga kommuner, liksom verksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform med kommunalt, landstingskommunalt eller statligt huvud mannaskap omfattas dock inte av de offentliga kompensationssystemen. Uppdraget Det har från olika håll gjorts gällande att de nya mervärdeskattereg lerna inte är konkurrensneutrala vad gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi och motsvarande verksamhet i privat regi. Likartade synpunkter har framförts från idrottsföreningar, trossamfund och andra ideella organisationer, liksom stiftelser och kyrkliga kommuner vad beträffar konkurrensen mellan verksamhet i egen regi och utnyttjande av externa tjänster. Det är mot denna bakgrund påkallat att utreda effekterna av de nya reglerna. Särskild vikt bör läggas vid de eventuella brister i konsumtions- och konkurrensneutraliteten som de nya bestämmelserna kan ha gett upphov till, i synnerhet vad gäller kompensationssystemen för offentlig verksamhet. Här innefattas också en bedömning av om det avräkningssystem som införts för de statliga myndigheterna lett till den åsyftade konkurrensneutraliteten. Vidare bör det utredas i vilken utsträckning den generella beskattningen i sig och även utformningen av undantagen från skatteplikt har gett upphov till särskilda gränsdragnings-eller tillämpningsproblem eller leder till konkurrenssnedvridningar. I de fall undantagen från skatteplikt i vissa fall ger upphov till särskilda problem av detta slag, bör utredaren överväga i vilken utsträckning sådana problem kan undanröjas genom att dessa områden förs in under beskattningen, eventuellt med en reducerad skattesats. Det bör ankomma på utredaren att pröva behovet av förändringar och redovisa erforderliga förslag jämte beräkningar av förändringar av skatteintäkterna. Utredarens förslag bör stå i överensstämmelse med EG:s ordning inom området. Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt i direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utred ningsverksamheten (dir. 1988:43). Utredaren bör också samråda med utredningen (dir. 1991:113) om lagteknisk anpassning av mervärdeskatten och punktskatterna till EG. De förslag som lämnas bör i lagtekniskt hänseende så långt möjligt ansluta till den systematik i fråga om lagens utformning som valts av den särskilde utredaren i förslaget till ny lag om mervärdeskatt (SOU 1992:6). Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av år 1992. Det står utredaren fritt att redovisa vissa frågor med förtur om så befinns lämpligt. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om statens skatteväsende att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda och lämna förslag till de ändringar av bestämmelserna i lagen om mervärdeskatt som kan erfordras, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Finansdepartementet)