Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Lokaldemokratikommittén (C 1992:01)., Dir. 1992:88
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1992-09-17
Dir. 1992:88 Beslut vid regeringssammanträde 1992-09-17 Chefen för civildepartementet, statsrådet Davidson, anför. 1 Mitt förslag Jag föreslår att Lokaldemokratikommittén (C 1992:01) får i uppdrag att också utreda förutsättningarna för kommuner och landsting att bedriva uppdragsverksamhet. 2 Bakgrund Den utveckling som sker i dag mot en ökad marknadsorientering och nya verksamhetsformer inom den kommunala sektorn har lett till önskemål från flera kommuner och landsting att kunna erbjuda tjänster utanför det egna området. När kommuner och landsting går över till att utsätta kommunal verksamhet för konkurrens sker det ofta under förutsättning att de själva skall ha möjlighet att konkurrera på lika villkor. För detta finns i dag klara begränsningar. Genom lokaliseringsprincipen som har lagfästs i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), är den kommunala verksamheten i huvudsak begränsad till det egna geografiska området eller de egna medlemmarna. Kommuner och landsting får heller inte driva annan näringsverksamhet än sådan som drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget (2 kap. 7 § kommunallagen). Däremot har kommunerna och landstingen redan i dag goda möjligheter att samarbeta med andra kommuner och landsting för ett bättre resursutnyttjande. Det kan ske genom gemensamma bolag eller föreningar, kommunalförbund eller avtal. I vissa lagar, såsom hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och räddningstjänstlagen (1986:1102), förutsätts att ett sådant samarbete sker. Kommunallagens regler innebär inte heller något absolut hinder mot att i speciella situationer sälja tillfällig överskottskapacitet utanför det egna området, om det ligger i de egna kommunmedlemmarnas intresse. Konkurrenskommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:104) Konkurrens inom den kommunala sektorn föreslagit att kommuner och landsting skall tillåtas att bedriva uppdragsverksamhet i andra kommuner och landsting under förutsättning att motsvarande verksamhet upphandlats i konkurrens i den egna kommunen eller det egna landstinget. Sådan uppdragsverksamhet skall särredovisas och resultatet skall anges särskilt i årsredovisningen. Vid remissbehandlingen av betänkandet framkom att flertalet kommuner och landsting var positiva till att de ges ökade befogenheter att bedriva uppdragsverksamhet. Svenska kommunförbundet ansåg att förslaget inte tillräckligt beaktar kommunernas önskemål att i vissa fall expandera sin marknad i effektivitetshöjande syfte. Näringslivets organisationer var däremot genomgående allmänt negativa till förslaget. De framhöll bl.a. att effekten av förslaget kan bli att privata företag tvingas lämna marknaden. Näringsfrihetsombudsmannen avstyrkte förslaget. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) intog en tveksam hållning och ansåg att ytterligare villkor behövs om kommuner och landsting skall tillåtas bedriva uppdragsverksamhet. 3 Uppdraget Det är svårt att i dag överblicka konsekvenserna av en lagstiftning med den inriktning som Konkurrenskommittén har föreslagit. Frågan bör därför enligt min mening övervägas och belysas ytterligare i ljuset av den utveckling som sker och med beaktande av vilka effekter en kommunal uppdragsverksamhet kan ha på marknaden. En av Lokaldemokratikommitténs huvuduppgifter är, enligt direktiven (1992:12), att beskriva och analaysera framväxten av nya organisatoriska modeller för en uppdelning på en beställar- och en utförarfunktion samt alternativa produktions- och driftformer. Frågan om kommunernas och landstingens möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet hänger nära samman med Lokaldemokratikommitténs nuvarande uppgifter. Kommittén bör därför få i uppdrag att också överväga och lämna förslag när det gäller denna fråga. Som jag nyss har sagt är det svårt att överblicka konsekvenserna av en lagstiftning som ger kommunerna och landstingen ökade befogenheter att bedriva uppdragsverksamhet. Det gäller inte minst vilka effekter en sådan verksamhet kan ha på marknaden. Av stor vikt är därför att verksamheten följs upp och utvärderas. Kommitténs uppdrag i denna del bör därför begränsas till att initiera en tidsbegränsad försöksverksamhet. Kommittén bör särskilt lämna förslag på vilka krav, på bl.a. särredovisning och uppföljning, som bör ställas på kommuner och landsting för att de skall få bedriva en sådan försöksverksamhet. Av stor betydelse är att konkurrensen på marknaden inte blir snedvriden av en sådan kommunal verksamhet. Kommittén bör därför särskilt notera inom vilka områden en sådan försöksverksamhet är mindre lämplig. Kommittén bör senast den 15 november 1992 redovisa resultatet av sina överväganden i denna del och lämna förslag till den lagstiftning som kan behövas för att ett försök med kommunal uppdragsverksamhet skall kunna starta snarast. Kommittén bör samråda bl.a. med Konkurrensverket samt företrädare för kommunerna, landstingen och näringslivet. 4 Hemställan Jag hemställer att regeringen ger tilläggsdirektiv till Lokaldemokratikommittén i enlighet med vad jag har anfört. 5 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Civildepartementet)