Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1992:81 Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25 Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför. 1 Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för statens bidrag till ideella organisationer. 2 Bakrund Den verksamhet som bedrivs i folkrörelser och andra ideella organisationer är betydelsefull för det svenska samhälle t. Människor sluter sig samman i föreningar för att lösa gemensamma frågor och odla sina intressen. För många människor erbjuder för eningslivet en meningsfull fritid, där de är delaktiga i en större social gemenskap. Barn och ungdomar lär sig demokratiska arbetsfo rmer. För dem utgör deltagandet i föreningslivet en god grund för att utvecklas till fria och självständiga individer. Föreningslive t har vidare en viktig roll i arbetet för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Människors större själv ständighet och ökade kunskaper samt vidgade intresse att ta ett personligt ansvar i olika frågor ökar föreningslivets betydelse och ställer krav på dess förnyelse. Samtidigt är föreningslivet i hög grad beroende av bidrag från den offentliga sektorn, vilket minskar dess självständighet. 3 Statligt stöd till föreningslivet Staten och kommunerna stöder föreningslivets verksamhet såväl med ekonomiska bidrag som med att upplåta lokaler och tillhandahålla materiel. Det statliga stödet finns upptaget under flera huvudtitlar i statsbudgeten. Exempel är stöd till idrott, ungdom, handikappade, humanitära ändamål och fria trossamfund. Det statliga stödet till föreningslivet har på regeringens uppdrag kartlagts av Statskontoret. Uppdraget har redovisats i rapporten (stkt 1991:6) Statligt föreningsstöd -- en kartläggning. Enligt rapporten uppgick statens totala stöd till föreningslivet under budg etåret 1989/90 till ca 7,5 miljarder kronor. Av denna summa utgör 3,5 miljarder humanitärt stöd via hjälporganisatio nerna och lönebidragsanställningar. Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:150 bil. 1, FiU30, rskr. 394) att den statliga verksamheten i mindre utsträckning skall styras genom detaljreglering av resurstilldelning, arbetsformer och inre organisation. I stället skall styrningen ske genom mål, ekonomisk aramar och krav på resultat. 4 Problem Brister i uppföljning och utvärdering Statskontoret pekar i sin rapport på stora brister i statens uppföljning och utvärdering av bidragsgivningen. Det finns s ällan tillräckligt underlag för att avgöra om man når upp till de mål för bidragsgivningen som regeringen och riksdagen har formuler at. Överblick saknas också över den samlade bidragsgivningen till föreningslivet. Det finns därför en risk för att det är andra fakt orer än de aktuella behoven som styr bidragsgivningen. Sektorisering De statliga bidragen till föreningslivet utformas utifrån de behov som råder inom olika samhällssektorer. Bidragens syfte är dels at t upprätthålla en viss organisationsstruk tur av frivilliga och ideella insatser, dels att utgöra ett direkt stöd till verksamheten inom en sektor. Dessutom förekommer uppdra gsstöd som närmast kan liknas vid köp av tjänster av föreningslivet. Regler och former för bidrag varierar mellan olika samhällssektorer och några enhetliga principer vad gäller statens bidragsgivning till föreningslivet är i dag svåra att urskilja. Det saknas således ett konsekvent förhållningssätt vad gäller bidragens omfattning, inriktning och administration. Bidragsbe roende I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 14, s. 20) påpekas att många föreningar har utvecklat ett i många avseenden alltför stort bidragsberoende. Det ekonomiska beroendet förstärks av att föreningslivets möjligheter att självt finansiera sin verksamhet i regel är små. Vid sidan av frivilliga insatser och statsbidrag finansierar folkrörelserna sin verksamhet t.ex. genom inkomster från lotterier. Den pågående parlamentariska lotteriutredningen (C 1991:01) har bl.a. till uppgift att lägga fram förslag som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att öka sina intäkter från spel och lotterier. Utredningens kall lämna sitt slutbetänkande under år 1992. Behovet av utredning Det anförda ger vid handen att det finns behov av att se över den nuvarande bidragsgivningen i syfte att åstadkomma enhetliga princi per för statens stöd till föreningslivet. En utredare bör därför tillkallas för att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för statens bidrag till folkrörel ser och andra ideella organisationer. 5 Uppdraget Utredarens övergripande uppgift bör vara att överväga möjligheterna att skapa ett mer enhetligt och konsekvent förhållningssätt från statens sida i fråga om bidragsgivningen till föreningslivet. Ett viktigt mål är att bidragsgivningen bör förenklas och att tyngdpunkten mer läggs på uppföljning och utvärdering. De nya principerna för statens bidragsgivning bör därför vara anpassade till den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen, bidragen skall kunna omprövas årligen. En analys bör därför göras av syftena med olika bidrag och möjligheterna att följa upp resultaten. Utredaren bör vidare ta fram olika metoder för lämpliga resultatmått när det gäller föreningsdriven verksamhet. Med utgångspunkt här ifrån bör utredaren överväga i vad mån det är möjligt att åstadkomma enhetliga principer för en utvärdering av bidragsgivningen. Av stor vikt är därvid att utrymme ges för anpassning av bidragen till olika samhällssektorer. Ett annat mål är att åstadkomma en större grad av självfinansiering av verksamheten och att öka föreningslivets självständighet. Utredaren bör därför stu dera och lämna förslag till hur föreningslivets självständiga ställning kan förstärkas genom en ökad självfinansiering av verksamhet en. För detta ändamål bör föreningslivets ekonomiska villkor i stort kartläggas. Därvid bör föreningslivets ekonomiska situation i den mån den påverkas av skatter och avgifter också beaktas. Utredaren bör också lämna förslag på hur statens bidragsg ivning, i samband med en förbättrad situation för självfinansering och ökad tillgång till spelmarknaden, kan minskas. Flera olika ni våer i besparingar bör redovisas. Det samhällsekonomiska läget innebär att det i allt större utsträckning kommer att ställas stora krav på hushållning med den offentl iga sektorns resurser. Detta kräver ökad produktivitet och effektivitet samt att existerande utgiftsprogram och samhällsorganisation en omprövas. I många fall kan föreningsdriven verksamhet, med dess stora inslag av frivilliga och ideella krafter, vara ett effektivt alternativ och ett viktigt komplement till det offentliga huvudmannaskapet. Vid utformningen av principerna för statsbidragen bör utredaren beakta möjligheten att stimulera de frivilliga organisationernas ansvarstagande inom olika områden. 6 Arbetets bedrivande Utredaren bör i sitt arbete samråda med pågående utredningar som kan ha betydelse för översynen av bidragen till föreningar och andr a ideella organisationer, exempelvis Lotteriutredningen (C 1991:01). I fråga om ansvaret för uppföljningen av bidragen och dess administration i övrigt bör utredaren ta del av det som anförts i folkrörelseutredningens betänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat -- nya principer för det statliga stödet till föreningslivet . Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om regionalpolitiska e ffekter (dir. 1992:50). Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som innebär budgetmässiga konsekvenser senast den 15 oktober 1992. Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993. 7 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Civildepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för utformningen av statens bidrag till folkrörelser och andr a ideella organisationer, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Civildepartementet)