Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Begränsning av statens engagemang i Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar, Dir. 1992:7
Departement: Näringsdepartementet
Beslut: 1992-02-06
Dir. 1992:7
Beslut vid regeringssammanträde 1992--02--06.
Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.
Mitt förslag
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda möjligheterna och
formerna för en begränsning av statens engagemang inom prov
nings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens
provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP). Utredaren
skall som underlag för utredningen redovisa den teknologiska
infrastrukturen i EFTA- och EG-länderna inom teknisk utvärdering,
provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt analysera Sveriges behov
av dessa tjänster.
Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.
Bakgrund
I Sverige har det varit vanligt att den provning och kontroll som staten
anser nödvändig för säkerhet till liv, hälsa och egendom utförs av
myndigheter eller enskilda organ på statens vägnar. En organisatorisk
ram för sådan provning och kontroll finns sedan 1970-talet i
riksprovplatssystemet, som innebär att det för särskilda kontrollom
råden kan utses ett organ, riksprovplats, som har monopol på att på
uppdrag av staten utföra provning inom detta område. Nuvarande
bestämmelser om riksprovplatser finns i lagen (1989:164) om obligatorisk
kontroll genom teknisk provning och om mätning.
Sedan mitten av 1980-talet har de svenska systemen för provning och
kontroll varit föremål för flera utredningar med syfte att anpassa våra
egna system till de som växer fram i Europa. Inom EG finns sedan 1989 en
sammanhängande policy för provning och certifiering (''The global
approach to conformity assessment'', se prop. 1989/90:88, s. 122 f).
Denna policy syftar till att uppnå ömsesidigt godtagande av provningar
och certifieringar inom såväl det frivilliga som det obligatoriska
området. Enligt EG:s principer bör systemet vara öppet för alla
kompetenta organ, både offentliga och enskilda. En grundläggande regel
är vidare att det skall vara tillräckligt att kontrollera en produkt i
ett land för att vinna tillträde till hela EG-marknaden. En viktig
utgångspunkt för EG-kommissionen var också att skapa ett kontrollsystem
som bidrar till att främja kvalitetstänkandet i industrin.
Inom EG görs särskilda insatser för att stärka medlemsländernas
kompetens inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och
kvalitetssäkring. Sålunda är ''Community Bureau of Reference Programme
in Applied Metrology and Chemical Analysis'' i det närmaste slutfört. I
slutskedet medverkade också Sverige. För närvarande genomförs inom
tredje ramprogrammet ''Research and Development Programme in the Field
of Measurement and Testing''. EG har också påbörjat en inventering av
tillgängliga resurser inom området. Avsikten är att kunna identifiera
var ytterligare resurser måste byggas upp hos medlemsländerna för att en
tillräckligt hög nivå inom området skall kunna säkerställas.
I det europeiska arbetet med att harmonisera tekniska regler har
standarder fått en central roll. En stor del av standarderna avser
metoder för provning och kontroll. Planerna inom standardiseringsorganen
visar på en tilltagande aktivitet inom området. Detta föranleds inte
bara av EG:s direktiv utan även av allmänhetens krav och industrins
önskemål. Möjligheten att påverka finns i kommittéer och arbetsgrupper,
och där är tillgången till svensk expertis viktig. För att kunna påverka
utvecklingen måste dessutom i många fall insatser göras i ett
kunskapsbyggande samarbete (''prenormative research'') som föregår
standardiseringen. EG har flera organ och program för sådana
aktiviteter. En avgörande förutsättning för detta deltagande och för en
nära förestående standardrevidering är den forskning och utveckling
(FoU) och den erfarenhet som byggts upp inom teknisk utvärdering,
provning och mätteknik.
En departementspromemoria (Ds 1991:86) om införande av EES-rätt inom
området provning och kontroll är nu föremål för remissbehandling.
Promemorian redovisar gemensamma lösningar på vissa sektorsövergripande
frågor. Detta gäller framför allt införande av den infrastruktur av
anmälda organ för bedömning av den överensstämmelse som EG-systemet
förutsätter samt allmänna bestämmelser om EG-märkning. Samtidigt
föreslås att det svenska riksprovplatssystemet som skiljer sig på
väsentliga punkter från det system som nu är under framväxt i Europa
successivt skall avvecklas. Genom lagen (1989:164) om kontroll genom
teknisk provning m.m. har Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC)
givits uppgiften att som nationellt ackrediteringsorgan för
laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan sköta insyn och
tillsyn av dessa organ utifrån tillämpliga europastandarder.
Den beskrivna europeiska utvecklingen mot öppna system och möjlighet för
alla kompetenta organ att agera på marknaden stämmer väl överens med
regeringens ambition att förvandla tidigare statliga monopolsektorer
till konkurrensutsatta verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat att
tillsätta en utredning om avmonopolisering av bilprovningen (dir.
1992:2). I proposititionen (1991/92:69) om privatisering av statligt
ägda företag, m.m. finns statliga bolag inom provning och certifiering
förtecknade för att dessa skall kunna bli föremål för försäljning. Detta
gäller SEMKO AB, AB Svensk Anläggningsprovning och AB Svensk
Bilprovning.
Regeringen har därmed anledning att ompröva sitt engagemang i Statens
provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP) och då framför
allt i de delar av myndigheterna som arbetar på en konkurrensutsatt
marknad.
I samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemskap ställs dock särskilda
krav, dels när det gäller en tillräckligt hög nivå och mognadsgrad på
den teknologiska infrastruktur som behövs för provning och certifiering,
och dels möjligheterna att föra fram och få gehör för svenska krav vid
utarbetandet av olika dokument inom EG bl.a. direktiv och standarder.
Verksamheten inom SP
Statens provningsanstalt är landets centrala institution för teknisk
utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning,
forskning och utveckling. SP utför undersökningar, provningar och
tekniska utvärderingar av material, konstruktioner, system och därmed
förenad verksamhet. SP fullgör uppgifter som riksprovplats och
riksmätplats. Riksprovplatsverksamheten omfattar tjugo kontrollområden
och utgör ca 9% av verksamheten. SP bedriver teknisk-vetenskaplig
forskning inom sitt verksamhetsområde och lämnar experthjälp och råd
till myndigheter och utredningar samt i nationellt och internationellt
standardiseringsarbete. Totalt omfattar SP:s verksamhet ca 515 personer
(ca 470 personår).
Verksamheten finansieras av intäkter från uppdragsverksamhet åt
näringsliv och förvaltning, forskningsrådsmedel för forsknings- och
utvecklingsprojekt och anslag över statsbudgeten. SP omsatte under
verksamhetsåret 1990/91 233 miljoner kronor.
Verksamheten inom SMP
Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova
maskiner, fordon och redskap inom entreprenadmaskinverksamheten,
jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av grönytor.
Provning av entreprenadmaskiner utgör huvuddelen av omsättningen som
budgetåret 1990/91 var 31 miljoner kronor. Antalet anställda är 73
personer. SMP är riksprovplats för tre kontrollområden och utför annan
obligatorisk kontroll enligt lagen om kontroll genom teknisk provning
och om mätning inom sitt verksamhetsområde. SMP utför också
uppdragsprovning på begäran av företag, myndigheter eller enskilda samt
lämnar råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.
Verksamheten finansieras av uppdragsintäkter samt anslag över
statsbudgeten.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas
med uppgift att utreda vilka möjligheter och former som finns
för att begränsa statens engagemang i SP och SMP inom provnings- och
mätteknik samt anknytande verksamheter.
Riktlinjer för utredningsuppdraget
Utredaren bör ha följande uppgifter:
-- På en övergripande nivå kartlägga och analysera statens och andra
aktörers roller och strategier inom områdena teknisk utvärdering,
provning och kontroll och därmed sammanhängande FoU-stöd i ett antal
EFTA- och EG-länder. I detta sammanhang bör redovisas vilka resurser
länderna har för att genomföra marknadskontrollen av olika tekniska
produkter.
-- Beskriva den svenska situationen och resurserna i huvuddrag inom
provning och kontroll.
-- Analysera den nationella efterfrågan av tjänster inom teknisk
utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring med särskild
inriktning på de områden där SP och SMP är verksamma. I sitt arbete bör
utredaren beakta de små och medelstora företagens särskilda behov vad
avser tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla regler
osv.
-- Kartlägga och analysera omfattningen och fördelningen mellan olika
teknikområden av det statliga stödet till FoU med anknytning
till teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt
kvalitetssäkring. I detta sammanhang bör även redovisas om
FoU-verksamheter inom SP och SMP kan samordnas med andra
forskningsinstitutioner.
-- Mot bakgrund av behovet av ökat näringslivsengagemang och begränsning
av det statliga engagemanget föreslå lämpliga organisatoriska lösningar
och huvudmannaskap/ägande för de verksamheter som bedrivs inom SP och
SMP och därvid lämna förslag om privatisering och belysa konsekvenserna
därav.
I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda
myndigheter och organisationer samt näringslivet.
Utredaren bör beakta det utredningsarbete om konkurrensutsatt
affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna som på regeringens
uppdrag genomförs av riksrevisionsverket.
För utredaren gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt
direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekten.
Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för Jordbruksdepartementet.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Näringsdepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéeförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att utreda begränsning av statens engagemang i
de verksamheter av karaktären mätning, provning, kontroll, utvärdering
m.m. som bedrivs vid SP och SMP,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Näringsdepartementet)