Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1989:01) om service, stöd och vård till psykiskt störda, Dir. 1992:67
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1992-05-21
Dir. 1992:67 Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21 Statsrådet Könberg anför. 1. Mitt förslag Jag föreslår att psykiatriutredningen inte skall begränsas av direktiven (dir.1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning såvitt de avser finansiering av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar. I uppdraget till psykiatriutredningen skall vidare inte längre ingå att i särskild ordning kartlägga och analysera psykiskt störda barns och ungdomars situation. Kommittén skall dock i sina överväganden beakta organisatoriska och finansiella förutsätt ningar för vård och stöd till psykiskt sjuka barn och ungdomar. 1.1 Direktiv till kommittéer om finansiering av förslag Den 16 februari 1984 beslutade regeringen om allmänna tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens inriktning (dir.1984:5). Direktiven innebär i korthet att förslagen skall kunna genomdrivas med oförändrade eller minskade resurser. Kraven gäller oavsett om förslagen avser staten, kommunerna eller socialförsäkringssektorn. Den förutvarande regeringen beslutade den 11 maj 1989 att en särskild utredare skulle utreda frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda (dir.1989:22). Utredningen förändrades till en parlamentarisk kommitté genom tilläggsdirektiv den 15 november 1990 (dir.1990:71). I direktiven betonas särskilt att analysen och förslagen skall omfatta såväl psykiskt störda barns och ungdomars som vuxnas situation. För utredningen, som har antagit namnet psykiatriutredningen, gäller de allmänna tilläggsdirektiven. 1.2 Utskottsbetänkande samt riksdagsskrivelse om direktiven I betänkandet 1989/90:Sou13 Vissa frågor rörande äldre och handikappade uttalar socialutskottet att det är helt nödvändigt att handikappområdet kan tillföras sådana resurser att nödvändiga åtgärder på området kan komma till stånd. Enligt utskottets mening förutsätter detta att utredningar inom handikappområdet inte begränsas av direktiven om finansiering av förslag. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört i denna del (rskr. 1989/90:61). Socialutskottet anför vidare i sitt betänkande 1991/92:SoU15 Socialpoli tik -inriktning och anslag, att handikappområdet - där såväl fysiskt som psykiskt handikappade ingår - måste tillföras sådana resurser att nöd vändiga åtgärder på området kan komma till stånd. Detta förutsätter, som utskottet tidigare anfört, att utredningar på handikappområdet inte begränsas av regeringens s.k. nolldirektiv. 1.3 Uppdraget Av direktiven till psykiatriutredningen framgår att utredningsuppdraget består av frågor som i flera och viktiga avseenden har en klar anknytning till handikappområdet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som förekommit vid den ovannämnda riksdagsbehandlingen av frågan om resurser på handikappom rådet anser jag att direktiven till psykiatriutredningen bör kompletteras. Jag föreslår att psykiatriutredningen inte skall begränsas av direktiven (dir.1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser finansiering av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar. Om utredningen finner att den finansiering inom utredningens område eller näraliggande områden som står till buds inte är den mest lämpliga skall det således stå den fritt att föreslå annan finansiering. I den mån utredningen inte anser sig kunna lämna sådana förslag bör den särskilt redovisa motiven för sitt ställningstagande. Avsikten är alltså att psykiatriutredningens möjligheter att lägga fram angelägna förslag inte skall begränsas av de direktiv som styr utredningarnas arbete. Med hänsyn till regeringens strama finanspolitik kan reformer endast genomföras i begränsad omfattning under de kommande åren. Alla förslag till utgiftsökningar bör därför prövas noggrant. Jag vill därför i detta sammanhang framhålla att utredningen skall lämna förslag med väl genomarbetade kostnadsberäkningar och att hänsyn skall tas till samtluiga kostnader för olika intressenter (staten, kommunerna, socialförsäkringssektorn, företagen och enskilda). Psykiatriutredningen bör, från angelägenhetssynpunkt, göra prioriteringar mellan de förslag utredningen lägger fram. I de fall utredningen bedömer det möjligt, bör den redovisa hur ett eventuellt successivt genomförande av förslagen kan ske. Utredningen bör vidare, när så är möjligt, utarbeta alternativa förslag till åtgärder och därvid bedöma hur förslagen uppfyller uttalade behov och uppställda mål i förhållande till de resurser som krävs. Psykiatriutredningen har anmält att den av resursskäl inte kan genomföra den del av uppdraget som avser psykiskt störda barn och ungdomar. Jag föreslår att uppdraget till utredningen ändras så att det inte skall omfatta att särskilt kartlägga och analysera psykiskt störda barns och ungdomars situation. Utredningen skall dock i sina öveväganden beakta organisatoriska och finansiella förutsättningar för vård och stöd till psykiskt sjuka barn och ungdomar. 2. Hemställan Jag hemställer att regeringen ändrar psykiatriutredningens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört. 3. Beslut 3. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)