Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Bostadsbidragens administration, Dir. 1992:5
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1992-01-16
Dir. 1992:5 Beslut vid regeringssammanträde 1992-01-16 Chefen för socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels förbereda en överföring av bostadsbidragens administrationen från kommunerna till försäkringskassorna, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidrags systemet. Inledning Den allmänna försäkringen (inkl. föräldraförsäkring, barnpension och vårdbidrag för handikappat barn) samt vissa andra former av ekonomiskt stöd, såsom barnbidrag och bidragsförskott, handhas av Riksförsäkrings verket och de allmänna försäkringskassorna. Bostadsbidragen administre ras av kommunerna, länsbostadsnämnderna och Boverket. De kommunala bostadstilläggen till pensionärer (KBT) sköts av Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bostadsbidragen har alltsedan de infördes skötts av kommunerna. Beslut om bostadsbidrag överklagas till länsbostadsnämnderna och Boverket. Enligt gällande regler finansieras bostadsbidragen till lika delar av staten och kommunerna. Utöver det i lag bestämda bidraget kan en kommun också ge extra bidrag. Den familj som vill ha bostadsbidrag måste ansöka om det varje år. Huvuddelen av besluten om bostadsbidrag fattas i sam band med årsskiftena. Boverket har, efter en undersökning i vissa kommuner, skattat antalet årsarbetare som är sysselsatta med bostadsbidrag i kommunerna och be rörda datacentraler till ca 540 år 1990. Därtill kommer ADB-kostnader för drygt 30 miljoner kronor. I statlig tjänst arbetar ca 25 årsarbetare med bostadsbidrag. Sedan 1970-talet handlägger försäkringskassorna ärenden om barnbidrag och bidragsförskott. Arbetet sker till sin huvuddel på lokalkontor medan utbetalningen sker centralt från Riksförsäkringsverket. Överföring av administrationen Flera skäl talar för att även bostadsbidragen borde kunna handhas av socialförsäkringsadministrationen. En samordnad hantering av bidrags systemen förutsätts ge administrativa besparingar på lokal nivå. Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:98) föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras av staten. Detta har aktualiserat frågan om att administrationen bör överföras till försäkringskassorna. Detsamma gäller den samordning mellan bostadsbidrag och ensamförälderstöd som förbereds inom socialdepartementet. Mot denna bakgrund anser jag att en utredare bör tillkallas för att ut arbeta förslag till de åtgärder som behöver vidtas inför en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringskassorna. Behov av regelförändringar I samband med en överföring av bostadsbidragens admininistration till försäkringskassorna är det lämpligt att bygga upp ett rikstäckande system för bostadsbidragen. Ett sådant system innebär att det blir lättare att anpassa administrationen till förändrade bidragsregler. Förutsättningarna bör vara goda att göra systemet effektivt och resurs snålt. I detta sammanhang kan det finnas behov av att göra regelför ändringar som syftar till att förenkla administrationen, men som samtidigt ger största möjliga tillförlitlighet när det gäller bidragen. Jag tänker därvid bl.a. på möjligheten att gå över till att pröva bidragen mot aktuell inkomst och på att skapa ett system med rullande prövning av bidrag för att undvika en ärendeanhopning vid årsskiften. Behovet av en ökad efterkontroll bör därvid beaktas. Boverket överlämnade i december 1990 ett principförslag om att pröva bidragen mot aktuell inkomst. Vidare har en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet redovisat förslag om inkomstprövning av bostadsbidragen år 1993. Utredaren bör i sitt arbete analysera dessa förslag. Frågan om vilka inkomstslag och tillgångar som bör beaktas vid inkomst prövningen, t.ex. om det är nödvändigt att ha kvar en prövning mot för mögenhet, bör också analyseras. Även andra regelförändringar som kan göra bidragssystemet enklare och underlätta uppgiftslämnandet bör prövas. Reglerna om överklagande måste ses över. Utredaren bör därvid undersöka om domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassas till vad som gäller för ärenden inom den allmänna försäkringen eller om en annan ordning är motiverad. Eventuella sekretessproblem bör belysas. Utredningsarbetets närmare inriktning Utredningsarbetet bör vara inriktat på en anpassning av bidragsreglerna och en genomgång av de praktiska frågorna kring en överflyttning av administrationen. Därvid bör utredaren klargöra vilka resurser som behövs för att sköta bostadsbidragen inom försäkringskassorna. Utredaren bör även redovisa konsekvenserna av en överföring av det centrala ansvaret från Boverket till Riksförsäkringsverket. Som jag redan tidigare sagt bedömer jag det som möjligt att i varje fall på lokal nivå begränsa resursbehoven i förhållande till nuvarande situation. Stora förändringar av försäkringskassornas arbetsuppgifter pågår för närvarande. Utredaren bör bedöma i vilken utsträckning befintlig personal hos försäkringskassorna kan ta hand om bostadsbidragen och i vilken omfattning det kan bli aktuellt att nuvarande handläggare hos kommunerna anställs hos kassorna. Vid förslag om domstolsprövning skall resursbehovet för domstolarna också kartläggas. Det är angeläget att kunna följa hur behovet av bostadsbidrag utvecklar sig över tiden för olika grupper. Utredaren bör därför i samråd med Bo verket och Riksförsäkringsverket lämna förslag om system för uppföljning av bidragsgivningen. Utredaren bör därvid beakta det system som byggts upp av Boverket. Bostadsbidragens administration bör överföras till försäkringskassorna den 1 juli 1993. För att det skall bli möjligt bör utredaren ha avslutat sitt arbete senast den 15 september 1992. Utredaren bör knyta de experter till sig som behövs för att bedriva arbetet. Boverket och Riksförsäkringsverket bör delta i arbetet redan från början framför allt för att kunna förbereda de rutiner och datasystem som behövs. Utredaren bör under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. För utredningen gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordnigen (1976:119) - med uppdrag att dels förbereda en överföring av bostads bidragens administration till försäkringskassorna, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidragssystemet att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)