Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Åtgärder i anledning av WHO:s och Unicefs gemensamma initiativ i syfte att skydda, stödja och främja amning, Dir. 1992:41
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 1992-04-02
Dir 1992:41 Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02 Chefen för socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför efter samråd med statsrådet B. Könberg. Mitt förslag Jag föreslår att en expertgrupp och en kommitté tillkallas för att svara för ett svenskt deltagande i WHO/Unicef-aktionen Baby Friendly Hospitals (aktionen för "barnvänliga sjukhus"). Bakgrund Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta Nationernas Barnfond (Unicef) skrev den 26 september 1991 till regeringscheferna i samtliga medlemsländer med anhållan om stöd för de båda organisationernas initia tiv på amningsområdet. Detta har sin grund i den internationella koden om marknadsföring av bröstmjölksersättningar som antogs av världshälsoförsamlingen år 1981. Amningens fördelar berörs bl.a. i FN- konventionen om barnets rättigheter av 1989 och i den deklaration som antogs vid FN:s barntoppmöte år 1990 där 71 stats- och regeringschefer deltog. Det aktuella initiativet bygger framför allt på de riktlinjer för amning som utarbetades vid ett av WHO och Unicef år 1990 anordnat möte med hälsopolitiker och barnläkarexpertis, den s.k. Innocentideklarationen. I korthet är tanken att sjukhus vars rutiner följer Innocentideklarationens riktlinjer i syfte att skydda, stödja och främja amning, efter en utvärdering av WHO/Unicef skall klassificeras som "barnvänliga" (Baby Friendly Hospitals). I Sverige har amningsfrekvensen ökat starkt under 70- och 80-talen för att därefter plana ut på en förhållandevis hög nivå. Detta faktum, liksom den höga standard som överhuvudtaget kännetecknar vår mödra- och barnhälsovård gör att ambitionerna i WHO/Unicef-aktionen i stora stycken redan har förverkligats i vårt land. I många länder minskar dock fort farande amningsfrekvensen eller ligger kvar på en relativt låg nivå. Unicefs chef James P. Grant har mot denna bakgrund bett att Sverige skall bidra med en redovisning av den positiva utveckling som har ägt rum i Sverige beträffande amning och spädbarnsvård. Jag anser att det från såväl svensk som internationell utgångspunkt är viktigt att Sverige engagerar sig i de internationella ansträngningarna för att främja amning och skapa goda förhållanden för omhändertagandet av spädbarn. Utgångspunkten för vårt deltagande i aktionen bör ges en sådan inrikt ning och utformning att den kan bli ett betydelsefullt led i vårt stöd åt WHO och Unicef. En viktig uppgift är i det fallet att peka på faktorer som vi betraktar som väsentliga inslag i utvecklingen av mödra- och barnhälsovården och därtill relaterade områden. Grundläggande för vårt synsätt är barnets bästa. Då är det viktigt att båda föräldrarna ges reella möjligheter att delta i vården av barnet. De landvinningar som i vårt land gjorts beträffande kvinnors och mäns jämställdhet och de svenska kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är självklara utgångspunkter för ansträngningarna att i vårt land utveckla långsiktiga strategier på mödra- och barnhälsovårdsområdet. Uppdraget Jag föreslår att en kommitté tillsätts för att svara för ett svenskt deltagande i aktionen Baby Friendly Hospitals. Kommittén bör ges en sådan sammansättning att de erfarenheter och kunskaper som föreligger på området blir representerade. Kommittén bör ansvara för utvärderingen och redovisningen av svenska sjukhusförhållanden i anslutning till WHO/Unicef-aktionen samt ge förslag till åtgärder som kan vara motiverade i en långsiktig svensk amningsstrategi. Kommittén bör sammanställa en lägesrapport som kan vara färdig till Unicefs styrelsemöte den 15-26 juni 1992. Arbetet i kommittén skall vara avslutat senast den 31 december 1992. Innan WHO/Unicefs riktlinjer för amning läggs till grund för en klassificering av svenska sjukhus som "barnvänliga" bör kommittén bedöma riktlinjernas tillämpning på svenska förhållanden. Hänsyn bör t.ex. tas till pappans möjligheter att närvara och till individuella önskemål om omhändertagandet av barnet. Riktlinjerna bör också sättas in i ett sammanhang som omfattar både mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård. För att arbetet skall kunna bedrivas snabbt bör inledningsvis en grupp av experter på förlossningsvård och barnhälsovård, inklusive amning, ges i uppdrag att före den 15 maj 1992 utarbeta underlag för kommitténs vidare arbete vad gäller deltagandet i WHO/Unicef-aktionen. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för socialdepartementet att dels tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst tolv medlemmar med uppgift att ansvara för svenskt deltagande i WHO/Unicef-aktionen, dels tillkalla en expertgrupp - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst sex ledamöter med uppgifter enligt vad som angetts i det föregående, att utse en av kommitténs ledamöter att vara ordförande, att utse en av expertgruppens ledamöter att vara ordförande i gruppen, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kom mitténs och expertgruppens verksamhet skall belasta femte huvudtitelns förslagsanslag A 2. Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Socialdepartementet)