Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1992:34 Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-19 Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det statliga stödet till produktutveckling genom i första hand Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden). I uppdraget ingår att - överväga behovet av Industrifondens verksamhet, - överväga med vilka resurser och i vilka former verksamheten kan bedri vas i framtiden, - se över det stöd till produktutveckling i enskilda företag som handhas av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, samt av de regionala utvecklingsfonderna. Statligt stöd till produktutveckling Staten stöder i olika former det arbete med produktutveckling som bedrivs i små och medelstora företag. Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) är en statlig stiftelse, vars mål är att bidra till långsiktigt ökande lönsamhet och tillväxt i svensk industri. Fondens uppgift är att med finansiella insatser på hög risknivå stödja utvecklingen av nya produkter, processer och system för industriell produktion. Stöd lämnas främst till små och medelstora företag. Fonden har för närvarande ca 150 projektavtal, som innebär framtida ekonomiska förpliktelser. Industrifondens verksamhet regleras av förordningen (1979:630) om stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete (ändrad senast 1991:953). Fonden tar också emot och bereder ärenden åt Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete. Statsmakterna behandlade Industrifondens verksamhet senast våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU35, rskr. 317). Riksdagen godkände de ändrade riktlinjer och den minskning av stiftelsens kapital med sammanlagt 350 miljoner kronor under en fyraårsperiod som föreslogs i regeringens proposition. De nya riktlinjerna innebär bl.a. att fonden - utöver projektgarantier, bidrag mot royalty och villkorslån - inom den givna ekonomiska ramen också får möjlighet att arbeta med kreditgarantier. Per den 1 juli 1991 hade fonden ett kapital på ca 1 300 miljoner kronor, varav ca 1 000 miljoner kronor i likvida medel. Av de likvida medlen motsvarades ca 800 miljoner kronor av kreditlöften och andra gjorda åta ganden. Även Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, disponerar vissa resurser för finansiering av utvecklingsprojekt på hög risknivå i småföretag. NUTEK lämnar stöd på ett tidigt stadium i utvecklingskedjan, då det föreligger en hög teknisk och kommersiell risk i projekten. Stöden lämnas i form av bidrag eller villkorslån. I flera fall delfinan sierar NUTEK den tekniska utvecklingen i ett projekt med ett begränsat belopp, varefter Industrifonden är med och finansierar projektets fortsatta utveckling. De regionala utvecklingsfonderna är länsvisa stiftelser med staten och resp. landsting (jämte vissa kommuner) som huvudmän. De kan förutom en omfattande rådgivningsverksamhet på olika sätt delta i riskfylld finan siering av småföretag. I viss utsträckning finansieras projekt som inbe griper produktutveckling. Fonderna skall, till skillnad från Industrifonden, i sin verksamhet beakta de regional- och sysselsättningspolitiska mål som staten ställer upp. Utvecklingsfonderna hade i januari 1991 ett sammanlagt kapital på ca 2 800 miljoner kronor, av vilket 1 600 miljoner enligt skilda beslut av riksdagen successivt skall betalas tillbaka till staten. Hösten 1991 lade regeringen fram sin proposition (1991/92:51) om en ny småföretagspolitik. I propositionen, vars riktlinjer har godtagits av riksdagen (NU14, rskr. 93), behandlas bl.a. frågan om småföretagens riskkapitalförsörjning. Regeringens målsättning är att en effektiv riskkapitalmarknad med mini mal statlig inblandning successivt bör byggas upp. Vissa skatteföränd ringar har genomförts och andra övervägs i syfte att öka tillgången på privat riskkapital. Utredningsuppdraget Mot bakgrund av dels de erfarenheter som finns av Industrifondens hit tillsvarande verksamhet, dels den aviserade omläggningen av småföretags politiken bör en utredare tillkallas för att göra en översyn av det statliga stödet till produktutveckling genom främst Industrifonden. Utredaren bör ta ställning till behovet för staten att - genom ett eller flera organ - ge finansiellt stöd till utvecklingsprojekt som är förenade med hög kommersiell risk. Om ett sådant behov föreligger bör utredaren bedöma hur stora resurser ett sådant - eller sådana - organ behöver ha, varvid utgångspunkten bör vara att organen endast skall komplettera ordinarie finansiering genom t.ex. banker. Utredaren bör också ta ställning till hur sådana stödinsatser bör bedri vas: av myndigheter, stiftelser, aktiebolag eller i annan as sociationsform. Formerna för finansiella insatser skall också behandlas, alltifrån lån och garantier till ren venture-capitalverksamhet, dvs. placeringar av ägarkapital på minoritetsbas i de aktuella portföljföre tagen. Vidare bör utredaren ge förslag till vilken eller vilka som bör vara ägare till eller huvudmän för sådana finansieringsorgan. Utredaren bör överväga lösningar som innebär ett helt eller delvis privat ägande. Om utredaren förordar en förändring av Industrifondens ställning och roll bör han överväga vilka konsekvenser förändringen kan leda till när det gäller NUTEK:s och utvecklingsfondernas stöd till enskilda företag för produktutveckling. Utredaren bör undersöka möjligheterna till sam ordningsvinster och bl.a. överväga för- och nackdelar med en sammanslag ning av Industrifondens verksamhet och NUTEK:s stöd till produktutveck ling. Utredaren bör beakta de förändringar på skatteområdet som har aviserats i syfte att främst öka tillgången på privat riskkapital för småföretagen. Utredaren bör uppmärksamma de erfarenheter på området som har gjorts internationellt. Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommit téer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43). Särskilt bör beaktas EG:s begränsningar att ge stöd till enskilda företag. Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 1992. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -med uppdrag att se över det statliga stödet till produktutveckling genom främst Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden), att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag I 2. Näringspolitisk myndighet: utredningar och information, anslagsposten 4. Till regeringens förfogande. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Näringsdepartementet)