Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1992:20 Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13. Chefen för miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utarbeta ett förslag till samlad handlingsplan mot buller. Bakgrund Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen (JoU 1990/91:17, rskr. 27). Regeringen anser att bullerstörningarna i samhället skall begränsas och att åtgärder mot buller skall utgå från varje sektors eget ansvar för sin miljöpåverkan. En bred analys och ett åtgärdsprogram beträffande buller i arbets-, boende- och fritidsmiljöer skall enligt jordbruksutskottet tas fram (JoU 1990/91:30, rskr. 1990/91:338). I betänkandet har utskottet särskilt påtalat vikten av ett samlat program mot bakgrund av de problem som buller utgör. Riksdagen följde utskottet. Behov av en samlad aktionsplan Bullret ökar i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av eldrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och hushållsmaskiner. Bullerproblemen har global omfattning och ger långtidseffekter. I en lång rad sociologiska undersökningar från olika länder rankas buller av de berörda högst bland störande miljöfaktorer både i arbets- och boendemiljö. Hörselskador genom buller är irreversibla. Det finns heller ingen möjlighet att på kort sikt ersätta dagens bullrande maskiner med tysta. Ansvaret för åtgärder mot buller ligger på olika myndigheter i Sverige -- Statens Naturvårdsverk, Boverket, Statens Vägverk, Trafiksäkerhetsverket, Arbetarskyddsstyrelsen m.fl. Dessa myndigheter har utfärdat föreskrifter, anvisningar, riktvärden och rekommendationer inom bullerområdet. Yttre miljö Buller i den yttre miljön består av trafikbuller, externt industribuller, buller från byggen, skjutbanor och nöjesfält m.m. Trafiken svarar för de helt dominerande störningarna. År 1974 beräknades 2,5 miljoner svenskar vara exponerade för störande trafikbuller. Av dessa beräknades 750000 vara mycket störda med utgångspunkt från subjektivt upplevda besvär av typen sömnstörningar etc. (källa: Trafikbullerutredningen, SOU 1974:60). Situationen är i dag sämre på grund av den ökade trafikmängden. Genom en förutseende fysisk planering kan emellertid många bullerstörningar från vägtrafik, tågtrafik, flygplatser, industrier, motorsport- och skjutbanor minskas. Arbetsmiljö Det hörselskadliga bullret är ett allvarligt problem på många arbetsplatser. Antalet bullerexponerade arbetstagare är stort, även om antalet anmälda arbetsskador på grund av buller minskat under senare år. Det går att med god planering åstadkomma en väsentligt förbättrad bullersituation på de mest utsatta arbetsplatserna. Ett hinder i utvecklingen mot förbättrad bullermiljö är bristande kunskaper om förebyggande åtgärder. Snabbare maskiner och processer kräver i många fall mycket radikala dämpningsåtgärder, något som oftast bara kan nås genom omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser samt stora investeringar. Arbetarskyddsstyrelsen har närmare redovisat en utvärdering av åtgärder inom bullerområdet i en rapport (SOU 1990:49, bil. A) inom ramen för arbetsmiljökommission ens arbete. Boendemiljö Störningarna i boendemiljö kommer oftast utifrån. Störningar från grannar och lågfrekvent buller från husets maskiner och installationer är också mycket vanliga, oftast beroende på bristande ljudisolering. Brister i konstruktioner är inte ovanliga. De upptäcks sällan eftersom kontrollmätningar av ljudisolering förekommer mycket sparsamt. Ett annat viktigt skäl är att en fullgod ljudisolering inte garanteras även om ljudisoleringskraven är uppfyllda. Buller i fritidsmiljö I fritidsmiljön förekommer såväl höga hörselskadliga bullernivåer som låga och främst psykologiskt störande nivåer. Fritidsjakt, hob bymaskiner, båtmotorer och musikavlyssning med hörselskadliga nivåer är några vanliga störkällor i fritidsmiljön. Psykologiskt störande buller kan vara sådant som stör känsliga naturmiljöer. En särskild utredning har tillsats om buller i fjällområden och skärgårdar (dir. M 1991:78). Bullerminskning vid källan Det är i allmänhet mest kostnadseffektivt att angripa bullret vid källan. Detta gäller såväl industrins maskinpark som en stor mängd produkter för konsumentmarknaden. Frågan aktualiseras bl.a. genom EG:s maskindirektiv (ref.nr.89/392/EEG, EGT nr. 183/89) som ställer omfattande krav på redovisning av bullernivåer för all maskinell utrustning från gräddvispar till grävmaskiner med högre ljudnivå än 70 dBA på 1 m avstånd. Dessa krav skall tillämpas inom EG från år 1993 och måste uppfyllas av svenska exportvaror till EG. Forskning och utbildning Det råder i dag brist på akustiskt utbildad personal. Orsaken härtill ligger i akustikområdets speciella tvärvetenskapliga natur. Det kräver kunskaper inom ämnesområden som finns på alla våra tekniska högskolor, men som ligger spridda på olika utbildningslinjer. Forskningen och utvecklingsarbetet liksom undervisningen inom området har blivit eftersatt. Uppdraget Som framgår av ovanstående har åtgärder mot bullerproblem i stor utsträckning försummats hittills. Jag anser att större vikt måste läggas vid att förebygga och åtgärda bullerproblem. För att utarbeta en samlad handlingsplan mot buller bör en särskild utredare tillkallas. Med ledning av bl.a. det kartläggningsarbete som för närvarande pågår inom Vägverket, Luftfartsverket, Banverket, Boverket, Storstockholms Lokaltrafik, Fortifikationsförvaltningen och flera kommuner, bör utredaren beskriva miljösituationen vad gäller buller och störningsgrad. Arbetarskyddsstyrelsens utvärdering av åtgärder mot buller bör utnyttjas. Handlingsplanen skall innefatta förslag inom områdena bullerminskning vid källan, yttre bullermiljö, arbetsmiljö, boendemiljö och fritidsmiljö samt forskning och utbildning. Handlingsplanen skall ha som mål att minska antalet bullerstörda människor. Den bör vara en åtgärdsinriktad plan som utmynnar i konkreta åtgärder med realistiska möjligheter att genomföras. Planen bör också omfatta åtgärder av förebyggande art. Trafikverken har i miljöanalyser redovisat sin syn på bullerproblemen och föreslagit vissa åtgärder. Utredaren bör analysera förslagen och se hur dessa kan hanteras i en samlad handlingsplan. Utgångspunkten skall vara att de mest kostnadseffektiva åtgärderna skall vidtas först. Ansvarsfördelningen mellan berörda parter bör klarläggas. Det är angeläget att bullerproblemen aktivt bearbetas i kommunernas planering och i konkreta åtgärdsprogram på miljöområdet. Den fysiska planeringen som styrinstrument i miljöpolitiken skall få ökad betydelse. Kommunerna bör involveras i arbetet med en samlad handlingsplan mot buller, med stöd av den kunskap om planering som redan finns. Resultaten från utredningen om åtgärder mot buller i fjäll och skärgårdar bör utnyttjas i detta sammanhang. Utredaren bör också föreslå möjliga åtgärder för att främja utvecklingen av bostäder med tillfredsställande ljudisolering. Utredaren bör beakta vad utredningen om statens stöd för bostadsfinansiering (Dir 1991:107) anför om förenklingar i de regler som styr bostadsbyggandet. Handlingsplanen bör också innehålla en redovisning av behovet av forskning och utbildning beträffande akustik och bullerbekämpning för att klara samhällets och näringslivets försörjning med akustikkunskap. Utredaren bör vad gäller påverkan på näringslivet ta sin utgångspunkt i den nya näringspolitiken som är inriktad på att med generell ekonomisk politik och avregleringar förbättra förutsättningarna för företagande i Sverige. Vidare skall förslag till åtgärder vara så utformade att konkurrensneutralitet kan bibehållas och att tekniska handelshinder undviks. En prioriterad uppgift för utredaren skall vara att presentera utförliga kostnadsberäkningar och redovisa de samhällsekonomiska kost naderna för de mål och åtgärder som utredningen föreslår samt förslag till finansiering av kostnaderna. Utredaren bör även belysa de sa mhällsekonomiska intäkterna av minskat buller. Tidsplan, arbetsformer, m.m. Utredningsarbetet bör vara slutfört till den 1 juli 1993. Utredaren bör till Miljö- och naturresursdepartementet redovisa en plan för arbetet senast den 1 maj 1992. Utredaren är fri att successivt framlägga delförslag till åtgärder som kan genomföras snabbt. För arbetet skall vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppgift att utarbeta en samlad aktionsplan mot buller. att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Miljö- och naturresursdepartementet)