Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1992:2 Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19 Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Mats Odell, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas som skall föreslå hur AB Svensk Bilprovnings monopol på besiktningsverksamhet av vägtrafikfordon kan avskaffas. Bakgrund Aktiebolaget Svensk Bilprovning (ASB) bildades år 1963 och blev riksprovplats år 1978. Enligt förordningen (1989:527) om riksprovplatser och riksmätplatser är ASB riksprovplats för bl.a. kontrollbesiktning och vissa andra besiktningar enligt fordonskungörelsen (1972:595) av motorfordon och vissa andra fordonsslag. Taxorna för de obligatoriska kontrollerna bestäms av regeringen. ASB ägs till 52% av svenska staten och till återstående del av motorbranschen, yrkestrafikens organisationer, försäkringsföretag och motororganisationer. ASB utförde år 1990 ca 5 miljoner fordonsbesiktningar. Bilägarnas direkta kostnader genom avgifter för dessa besiktningar uppick till ca 900 milj.kr. Samhällets totala kostnader för fordonskontrollen är betydligt större, eftersom dessa inte enbart utgörs av de avgifter som kunderna betalar utan även av kostnader för förlorad arbetstid m.m. Under år 1988 genomförde ASB en omorganisation, vars mål var en ökad decentralisering och målstyrning. I dag finns 176 besiktningsstationer i landet och 97% av bilägarna har högst 30 km till närmaste besiktningsstation. ASB har under senare år fastställt mera specificerade kvalitets- och servicemål, vilket bl.a. innebär att kunden inte skall behöva vänta mer än tio arbetsdagar från tidsbeställning till ett besök i besiktningshall. Miljöaspekterna har fått en allt större tyngd i besiktningsverksamheten. I dag uppskattas miljöandelen i kontrollarbetet till omkring 25 %. År 1990 invigdes ASBs motortestcenter i Jordbro. Motortestcentret har resurser för olika slag av emissionsprovningar. Förutom den löpande provningsverksamheten har ASB ett tioårigt avtal med statens naturvårdsverk vad gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet inom avgasområdet. Avtalet innebär att ca hälften av motortestcentrets omsättning på ca 30 milj.kr. per år avser naturvårdsverkets uppdrag. Europasamarbetet I propositionen 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, konstaterade regeringen att den svenska ordningen för obligatorisk provning och kontroll av fordon som en följd av ett närmare europeiskt samarbete genom EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG behöver anpassas till EGs ordning för provning och kontroll. Enligt propositionen var det uppenbart att det svenska riksprovplatssystemet på väsentliga punkter inte stod i överensstämmelse med det system som tillämpas inom EG. Regeringen föreslog vissa riktlinjer för att utse de svenska organ som skall medverka i det europeiska systemet för kontroll av produkter. Riktlinjerna godkändes av riksdagen. I enlighet med EGs principer skall det svenska systemet vara öppet, och såväl offentliga som enskilda organ skall kunna utses till kontrollorgan och därmed konkurrera om uppdragen. En förutsättning är dock att organens kompetens och trovärdighet har blivit objektivt prövade och vidimerade av en statlig myndighet. Styrelsen för teknisk ackreditering föreslås få denna roll. Förslag med nödvändiga lagändringar bereds inom näringsdepartementet och förutses bli förelagt riksdagen våren 1992. Som en följd av de förändringar som kommer att genomföras av den svenska kontrollordningen kan det förutses att det nuvarande riksprovplatssystemet på sikt gradvis kommer att avvecklas. På fordonsområdet beräknas år 1993 ett EG-direktiv träda i kraft som innebär att ett typgodkännande som utfärdats i ett EG-land skall gälla i samtliga övriga EG-länder. EFTA-länderna förutses genom EES-avtalet komma med i detta system år 1995. Denna ordning kan antas komma att kraftigt påverka provningsvolymerna hos de organ som är verksamma med typkontroll av fordon. EG har även utfärdat ett direktiv om den periodiska kontrollverksamheten. I detta läggs endast en basnivå fast, medan det överlämnas åt medlemsstaterna att närmare ange formerna för kontrollen. Beslutade åtgärder Regeringen förutskickade i propositionen 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken att en särskild utredare snarast skulle tillkallas för att utreda hur det statliga monopolet på kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon skall slopas. I propositionen 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. har regeringen vidare föreslagit att en försäljning av statens aktier i ASB skall genomföras helt eller delvis. Vissa steg i riktning mot en avveckling av ASBs monopolställning har redan vidtagits. I 1991 års budgetproposition (1990/91:100, bil. 8) föreslogs, förutom en utglesning av den periodiska kontrollbesiktningen, även att efterkontroller skall kunna ersättas med verkstadsintyg. Den föreslagna utglesningen av besiktningstillfällen har nu beslutats, genom en ändring i fordonskungörelsen som träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1991:1422). Därigenom slopas kontrollbesiktningen för tre år gamla personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar samtidigt som motorcyklar och lätta släp endast behöver besiktigas vartannat år till dess fordonen är tio år och därefter årligen. Frågan huruvida efterkontroll hos ASB kan ersättas med ett intyg från en bilverkstad om att det aktuella felet på fordonet åtgärdats bereds för närvarande inom kommunikationsdepartementet. Aktuella utredningar Riksrevisionsverket har i en rapport (Dnr 1987:1479) granskat den sta tliga fordonskontrollen. Statens provningsanstalt har på uppdrag från industridepartementet utrett konsekvenserna för den obligatoriska kontrollverksamheten av en Europaharmonisering (SP RAPPORT 1990:33). Trafiksäkerhetsutredningens betänkande (SOU 1991:79) Det framtida trafiksäkerhetsarbetet, lades fram den 30 september 1991. Utredningen föreslår bl.a. att fordonskontroller på väg bör utökas och att de i huvudsak bör utföras av ASB. Ansvaret för verksamhetens inriktning och omfattning bör det föreslagna vägtrafikverket ha. ASBs kontroller på väg bör enligt utredningen finansieras från registerhållningsavgiften. Utredningen föreslår vidare att ASBs namn ändras till Aktiebolaget Svensk fordonskontroll. I detta sammanhang bör också nämnas att Transportkonomisk institutt, Ti, i Norge har undersökt om den periodiska fordonskontrollen leder till en minskning av olycksrisken jämfört med ingen kontroll alls. Kommerskollegium utreder på uppdrag av utrikesdepartementets handelsavdelning konsekvenserna för svensk del av EGs direktiv om typgodkännande för hel bil som förväntas träda i kraft den 1 januari 1993. Uppdraget avser bl.a. att kartlägga vilka administrativa och praktiska åtgärder som för svensk del kommer att krävas för deltagande i EGs typgodkännandesystem. Uppdraget Mot bakgrund av dels regeringens strävan att utnyttja konkurrens som ett medel för att effektivisera samhället dels Sveriges deltagande i arbetet för att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde anser jag att den periodiska kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon bör avmonopoliseras. En särskild utredare bör tillkallas för att lämna förslag till hur detta skall genomföras samt beskriva konsekvenserna. Inriktningen bör vara att ASBs monopol på periodisk kontrollbesiktning skall upphöra. Jag anser inte att det i detta sammanhang är nödvändigt att överväga åtgärder beträffande typbesiktning eller registreringsbesi ktning, då dessa verksamheter genom EES-avtalets tillämpning på fordonsområdet kommer att förlora i betydelse. Utredaren bör redovisa vilka krav som kommer att ställas på Sverige och vilka effekter som kan förväntas uppstå till följd av förändrade regler för typbesiktning och registreringsbesiktning, i samband med Europasamarbetet. Utredaren skall även ge förslag till vilka krav som bör ställas på företag som skall utföra periodisk kontrollbesiktning. Utredaren skall härvid särskilt -- redovisa vilka effekter, för bl.a. trafiksäkerhet och miljö, som blir följden då kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon avmonopoliseras och därvid väga in Sveriges situation som en medlem av EG, -- redovisa hur en skälig servicenivå skall upprätthållas i glesbygd i en framtida periodisk kontrollbesiktning och vilka regeländringar som därvid kan bli nödvändiga, -- beskriva hur ett kvalificerat arbete med forskning och utveckling rörande avgasemissioner m.m. skall kunna säkerställas i framtiden, -- redovisa vilka erfarenheter som tidigare gjorts av avreglering av liknande provningsverksamhet i andra länder samt belysa andra länders olika lösningar för uppbyggande av besiktningsverksamhet, -- belysa hur opartiskhet och integritetsfrågor kan säkerställas i en framtida besiktningsverksamhet, -- beskriva en avmonopolisering av kontrollbesiktningen ur ett konsumentperspektiv, bl.a. en bedömning av prisutvecklingen framöver och närheten till kontrollbesiktningsstation samt hur en tillfredsställande kontroll av kvaliteten i utförda besiktningar skall kunna garanteras, -- beakta utvecklingen av de europeiska formerna för provning och certifiering inom fordonsområdet, --belysa de ekonomiska konsekvenserna av utredarens föreslagna åtgärder för såväl enskilda, företag, staten och samhället, --redovisa vad en avmonopolisering innebär för ASB, --redovisa förslag till författningsändringar. Frågan om fordonskontroll på väg är för närvarande under utredning. Det ingår inte i utredarens uppgift att gå närmare in på denna fråga. Utredaren är dock oförhindrad att ta upp andra frågor som har anknytning till dem som har nämnts i det föregående. För arbetet gäller dels regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning, dels regeringens direktiv (Dir. 1988:43) om EG-aspekter i utredningsverksamheten. Utredaren bör särskilt beakta EGs rådsdirektiv 77/143/EEG, 88/449/EEG, L 261/88, 91/225/EEG och 91/328/EEG om tillämpning av medlemsstaternas lagar om trafiksäkerhetsprovning av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt beakta följande förslag till tillägg till direktiv som EG utarbetat; COM(91)243, slutligt och COM(91)244, slutligt. Utredaren skall vidare beakta övriga EG-direktiv och förslag till direktiv som gäller fordonsområdet. Utredaren bör samråda med de myndigheter och organisationer som arbetar med eller berörs av förslagen. Berörda fackliga huvudorganisationer bör ges tillfälle att föra fram synpunkter. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 november 1992. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regering en bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag till hur AB Svens k Bilprovnings monopol på besiktningar av vägtrafikfordon kan avskaffas, att besluta om sakkunniga, experter samt annat biträde till utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)