Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Tilläggsdirektiv till Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), Dir. 1992:15
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1992-02-06
Dir. 1992:15
Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-06
Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.
1 Mitt förslag
Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) bör i sitt fortsatta arbete
uppmärksamma de frågor som är väsentliga för unga människors
totala livssituation under uppväxtåren. Av särskild vikt är frågor kring
värderingar och normbildning, ungdomars kreativitet och eget skapande,
främlingsfientlighet, arbete och bostad samt ungdomsforskning.
Delegationen bör i sitt fortsatta arbete vara ett för hela regeringen
gemensamt organ som bidrar till fördjupad samverkan i frågor som rör
unga människor.
Jag föreslår därför att Barn- och ungdomsdelegationens uppdrag enligt
tidigare meddelade direktiv (dir. 1982:104 och 1986:04) kompletteras i
enlighet med detta.
2 Delegationen hittills
Barn- och ungdomsdelegationen tillkallades den 22 december 1982 med
uppdrag att vara ett samordnande och rådgivande organ i
regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor. Delegationen skulle även
stimulera till debatt och diskussion kring de frågor man tar upp i sitt
arbete.
De ursprungliga direktiven (dir. 1982:104) innehåller också exempel på
frågor som delegationen särskilt bör uppmärksamma. Delegation
en skall enligt dessa arbeta med frågor som rör skillnader i välfärd
mellan olika barn och ungdomar, behov av forskning kring barns
och ungdomars levnadsvillkor, föräldrars och barns ansvarstagande i
förskolan och skolan samt barns och ungdomars kulturella och sociala
omgivning.
I februari 1986 gav regeringen tilläggsdirektiv (dir. 1986:04) till
delegationen som då fick en friare ställning i förhållande till
det löpande arbetet i regeringskansliet. Delegationens rådgivande
uppgift i regeringskansliet begränsades till att avse frågor av allmän
karaktär och tvärgående frågor inom de olika fackdepartementens områden.
Delegationens arbete har hittills redovisats i ett tjugotal skrifter och
i en egen tidning. Flera studier och utredningar har initierats av
delegationen. Resultatet av dessa har publicerats i bl.a. rapporten (SOU
1985:33) Några barn- och ungdomsfrågor, promemorian (Ds 1989:18)
Framtida ungdomsforskning i Sverige samt skriften Ungdom och industri i
gemensam framtid (1991).
Sedan den 1 april 1987 har delegationen svarat för fördelning av medel
ur Allmänna arvsfonden för att främja ''fostran av ungdom''.
Delegationen har årligen handlagt i genomsnitt ca 1000 ärenden som rört
olika projekt bland barn och ungdomar i åldern 7--25 år. Förordningen
(1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen reglerar bl.a. beslutsrät
ten i dessa ärenden.
3 Det fortsatta arbetet
Barn- och ungdomsdelegationen bör även i fortsättningen
1. vara ett rådgivande organ åt regeringen i frågor som rör unga
människors uppväxtvillkor,
2. stimulera till debatt och diskussion om olika barn- och ungdomsfrågor
genom bl.a. seminarier, konferenser, debattskrifter, arbetsgrupper och
undersökningar, och
3. fatta beslut i ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden för att främja
''fostran av ungdom'' enligt lagen om Allmänna arvsfonden (1928:28
1) och förordningen (1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen.
Delegationen bör i sitt fortsatta arbete även bidra till fördjupad
samverkan i frågor som rör unga människor.
Under kommande år bör delegationen uppmärksamma de värderingar och
normer som präglar dagens fostran av unga människor. Av särskild
betydelse i detta sammanhang, bl.a. när det gäller överföringen av
normer, är föräldrarnas och hemmens roll.
Delegationen bör arbeta med frågor om unga människors kreativitet och
eget skapande samt relationer och attityder mellan unga med olika
kulturell bakgrund. Ungdomars möjligheter att få arbete och bostad bör
särskilt uppmärksammas. Delegationen bör även ägna sig åt de frågor som
engagerar dagens ungdomar, bl.a. miljöfrågorna.
Delegationen bör belysa frågor som rör unga människors hälsa och övriga
levnadsvillkor under uppväxtåren, och i sammanhanget särskilt upp
märksamma de unga som är speciellt utsatta.
Delegationen bör hålla sig underrättad om resultat inom
ungdomsforskningen och utifrån bl.a. denna dra slutsatser kring hur
framtidens ungdomspolitik bör utformas. Delegationen bör därvid
uppmärksamma behovet av ytterligare insatser inom forskningen samt lägga
fram förslag när det gäller den framtida ungdomsforskningens inriktning
och organisation.
Delegationens arbete bör ske i nära samarbete med berörda departement.
En omorganisation bör ske, så att bl.a. representanter från de berörda
departementen knyts till delegationen.
Antalet ledamöter i delegationen bör ökas från högst tio till högst
femton. Av dessa bör regeringen utse ordföranden.
Statsministern är i dag bemyndigad att utse samtliga ledamöter,
sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen. I
fortsättningen bör det ankomma på chefen för Civildepartementet att utse
dessa, med undantag av ordföranden.
Delegationen bör löpande redovisa resultatet av sitt arbete.
4 Arbetets bedrivande
För delegationens arbete gäller, i den mån arbetet kommer att omfatta
utredningsverksamhet, dels regeringens direktiv angående utred
ningsförslagens inriktning (dir. 1984:05) till samtliga kommittéer och
särskilda utredare, dels regeringens direktiv om beaktande av
EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Civildepartementet
att, med undantag av ordförande, utse högst fjorton ledamöter i Barn-
och ungdomsdelegationen,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
delegationen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar om tilläggsdirektiv i
enlighet med det anförda, samt att kostnaderna skall belasta trettonde
huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
(Civildepartementet)