Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Vissa forskningsfrågor inom miljöområdet, Dir. 1991:88
Departement: Miljö- och Naturresursdepartementet
Beslut: 1991-08-29
Dir 1991:88
Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-29
Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl, anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att dels
belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för
samhället och hur resultaten sprids och används, dels framlägga förslag
till bl.a. prioritering av insatser inom detta område, som underlag för
nästa forskningspolitiska beslut.
Bakgrund
Regeringen redovisade i propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö
åtgärder på miljöområdet samt mål och riktlinjer för den fortsatta
miljöpolitiken. De miljöpolitiska mål och strategier som föreslås bör
enligt propositionen inriktas på följande områden: atmosfären och
klimatet, gränsöverskridande luftföroreningar, miljön i tätorterna,
naturresurser och naturvård samt vatten och hav. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag (JoU30, rskr. 338).
Inom många ämnesdiscipliner bedrivs miljöforskning som en naturlig del
av den inomvetenskapliga utvecklingen och finansieras huvudsakligen
genom anslagen till högskolan. För miljöforskning av mer programmässig
karaktär finns särskilda anslag dels inom miljödepartementets område,
dels med koppling till jordbruks-, bebyggelse-, industri- och
energisektorerna. Merparten av denna forskning utförs inom högskolan.
Riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90, JoU17, rskr. 336) om
forskning för budgetåren 1990/91 -- 1992/93 innebar bl.a. en
förstärkning av den miljöforskning som finansieras med statliga medel.
Miljöforskningen bör inriktas på att underlätta en omställning till ett
miljövänligt jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt samhälle samt på
att finna miljövänliga transport- och energilösningar. Även behovet av
miljömedicinsk forskning betonades i den forskningspolitiska
propositionen (s. 75). Beslutet innebar vidare förstärkt stöd till
grundläggande naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig
forskning.
I propositionen (s. 101) betonas vikten av en effektiv uppföljning och
utvärdering av forskningen. Miljöforskningen anges som ett område där
utvärderingar utförda av sektorsforskningsorganen inte kan anses vara
tillräckliga. I utvärderingarna bör förutom aspekter på kvalitet och
relevans för samhället bedömas forskningens inriktning, avvägning mellan
grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med
anknytning till miljöfrågorna som pågår inom industrin. Det ankommer
enligt propositionen på regeringen att avgöra formerna för sådana
övergripande utvärderingar.
Det forskningspolitiska beslutet år 1990 innebär ett ökat ansvar för
högskolan att själv bestämma inriktningen av den forskning som
bedrivs. Samtidigt betonas vikten av att en långsiktig
kunskapsuppbyggnad säkerställs inom områden som är av betydelse
för samhällsutvecklingen. För miljöområdet gäller detta såväl
naturvetenskaplig och teknisk som samhällsvetenskaplig och ekonomisk
forskning med stor bredd samt systeminriktade studier över
disciplingränserna.
Vetenskapsakademien har tidigare denna dag fått i uppdrag av regeringen
att utvärdera den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning.
Naturvårdsverket har en central roll för forskning och övervakning inom
miljöområdet. Till verkets uppgifter hör att bevaka och öka
kunskapen om miljötillståndet, att omsätta och sprida de resultat som
framkommer samt att utarbeta aktionsplaner m.m. till ledning för
forskning och utveckling inom andra samhällssektorer.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1991/92 föreskrivit att
naturvårdsverket bl.a. genom stöd till forskning skall övervaka miljön
och vilka verksamheter som påverkar den samt kartlägga möjligheter till
åtgärder. Verket skall också lämna förslag om ett nytt program för den
forskning som bekostas av verkets anslag. Vidare skall personal från
naturvårdsverket medverka som experter i internationellt samarbete och
medverka vid information och utbildning.
Uppdraget
Mot bakgrund av övervägandena i 1990 års forsknings
politiska beslut och med utgångspunkt i de riktlinjer för miljöpolitiken
som regeringen redovisade för riksdagen våren 1991 anser jag att en
utredare bör tillkallas med uppgift att dels belysa hur relevant den
sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten
sprids och används, dels lägga fram förslag till bl.a. prioritering av
insatser inom detta område, som underlag för nästa forskningspolitiska
beslut.
En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att naturvårdsverket även
i fortsättningen skall ha en central roll som beställare av
miljöforskning i enlighet med de intentioner som redovisas i betänkandet
(SOU 1991:32) Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. De medel för
forskning som disponeras av naturvårdsverket bör i första hand stödja
kunskapsuppbyggnad och policyarbete samt ge underlag för ett aktivt
målinriktat internationellt samarbete.
Utredaren skall analysera om den forskning och utveckling med
miljöanknytning som bedrivs inom olika samhällssektorer och som
finansieras av andra departements anslag är väl avvägd i förhållande
till miljöproblemen och de miljöpolitiska målen. I detta sammanhang bör
även en bedömning göras av sambanden och samverkan mellan
arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning om den
yttre miljön.
Utredaren bör, i nära samverkan med den utvärdering som genomförs inom
Vetenskapsakademien, belysa inriktningen på forskningen när det bl.a.
gäller avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det
utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågorna som sker inom
industrin.
En kartläggning bör vidare göras av den forskning som finansieras
gemensamt av staten och näringslivet och som har anknytning till
miljöområdet (s.k. kollektiv forskning). Utredaren bör härvid med
utgångspunkt i en resultatanalys bedöma om det finns behov av att
utifrån ett övergripande perspektiv förändra inriktningen av denna
forskning. Kommunernas engagemang inom miljöforskning bör också
kartläggas.
Utredaren bör överväga om det finns behov av att stärka koordinering,
uppföljning och utvärdering inommiljöforskningsområdet. Utredaren bör
vidare föreslå lämpliga åtgärder som förbättrar statsmakternas
beslutsunderlag vid de återkommande ställningstagandena vad gäller
sektorsfinansierad miljöforskning.
Utredaren bör analysera konsekvenserna av ett fördjupat internationellt
forskningssamarbete inom miljöområdet. Härvid bör särskilt belysas
konsekvenserna av en närmare integration med EG inom
miljöforskningsområdet. De överväganden och förslag som redovisades i
betänkandet (SOU 1990:88) Sveriges internationella miljösamarbete: Nya
mål och nya möjligheter bör kunna ge utgångspunkter för överväganden på
detta område. Befintliga bestämmelser och riktlinjer i GATTs
subventionskod och EGs ramverksprogram för statliga stödåtgärder inom
forskning och utveckling bör beaktas.
Genomförande, samråd m.m.
Utredaren bör samråda med naturvårdsverket och övriga myndigheter m.m.
som berörs av utredarens arbete. Vidare bör samråd ske med företrädare
för industrin, berörda kollektivforskningsorgan samt med kommunerna. När
det gäller förslag som har konsekvenser för högskolan bör samråd ske med
berörda högskoleenheter, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet, samt
berörda forskningsråd.
Utredaren bör, som tidigare har nämnts, nära samverka med
Vetenskapsakademien.
Tidsplan, arbetsformer m.m.
Utredaren skall senast den 30 juni 1992 redovisa resultatet av sitt
arbete.
De förslag som lämnas skall rymmas inom ramen för oförändrade resurser i
förhållande till den anslagsnivå som kommer att anges i 1992 års
budgetproposition. Härvid skall beaktas de direktiv för
anslagsframställningar rörande forskning för budgetåren 1993/94 --
1995/96 som regeringen beslutade om den 4 april 1991.
För arbetet bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir 1984:5).
Utredaren bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv (dir
1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för miljödepartementet
att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)
-- med uppdrag att utreda vissa forskningsfrågor inom miljö
området,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes framställan.
(Miljödepartementet)