Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om arbete för asylsökande, Dir. 1991:86
Departement: Arbetsdepartementet
Beslut: 1991-09-12
Dir. 1991:86 Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12 Statsrådet Maj-Lis Lööw anför. 1. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att pröva under vilka förutsättningar och på vilka villkor asylsökande bör få arbeta medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd. Utredaren skall bl.a. ta ställning till om vissa asylsökande bör undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd eller om någon form av temporära arbetstillstånd för asylsökande bör införas. 2. Frågan om arbete för asylsökande En asylsökande får enligt gällande regler inte förvärvsarbeta under den tid ansökan om asyl prövas. Denna ordning har under senare år -- då handläggningstiderna i asylärenden varit långa -- utsatts för kritik. Kritiken har främst tagit fasta på att de asylsökande tvingats till passivitet under väntetiden och att en lång tid av passivitet kan vara mycket destruktiv för individen. Från början aktiva, kompetenta och handlingskraftiga människor kan förlora både initiativförmåga och handlingskraft när de inte får lov att arbeta för sin egen försörjning. För att motverka passivisering under väntetiden och ge de asylsökande möjlighet att bättre ta till vara och stärka sina resurser har invandrarverket utarbetat riktlinjer för asylsökandes vistelse på förläggning. Regeringen har redovisat sin bedömning av frågan om arbete och annan verksamhet för asylsökande under väntetiden i propositionen 1990/91:195 om aktiv flykting- och immigrationspolitik m.m. (s. 105 ff.). En viktig utgångspunkt i regeringens bedömning är att bästa sättet att göra väntetiden för asylsökande uthärdlig är att göra den kort. En rad åtgärder har vidtagits i detta syfte. En annan viktig princip som anges i propositionen är att de arbetstillfällen som finns på den öppna marknaden även i fortsättningen i första hand bör tillförsäkras dem som redan är bosatta i Sverige. Ett starkt skäl mot att införa generella arbetstillstånd för asylsökande är risken att en sådan ordning indirekt skulle kunna bli ett hot mot asylrätten. Möjligheter till arbete med marknadsmässig lön skulle kunna locka fler personer som inte är flyktingar att söka asyl här. Erfarenheterna från länder där asylsökande tillåtits att förvärvsarbeta under väntetiden tyder på detta. En följd skulle kunna bli att vårt mottagningssystem för asylsökande utsattes för mycket starka påfrestningar, vilket ytterst skulle kunna hota de akut skyddsbehövande flyktingarnas rätt att få en snabb och rättssäker prövning av ansökan om asyl. Sammanfattningsvis är regeringens bedömning i propositionen att de motiv som talar emot en ordning med att tillåta arbete med marknadsmässig lön väger tungt. Samtidigt kan vissa lättnader i det principiella förbudet mot arbete under väntetiden vara nödvändiga för att ge asylsökande en meningsfull väntetid. En möjlighet vore att, under betingelser som inte ger upphov till ökad oreglerad invandring, undanta vissa asylsökande från skyldigheten att ha arbetstillstånd. För att en sådan förändring skall kunna genomföras krävs emellertid ytterligare utredning av härmed sammanhängande frågor i bl.a. arbetsrättsligt avseende. Frågan om arbete för asylsökande har under våren 1991 också behandlats i socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/91:SfU13 med anledning av ett antal motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 1991. Utskottet anser i likhet med regeringen att det fortfarande finns starka skäl som talar mot att generellt ge alla asylsökande arbetstills tånd redan vid ankomsten. Utskottet anser emellertid att man skall undersöka möjligheterna att ge asylsökande ett temporärt arbetstillstånd, om handläggningen av deras ansökan tar alltför lång tid hos invandrarverket. Enligt utskottets uppfattning bör man överväga om ett temporärt arbetstillstånd skall kunna ges, så snart invandrarverket kan förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i ett asylärende inom sex månader. Med hänsyn till frågans komplexitet bedömer utskottet att frågan om temporära arbetstillstånd för asylsökande behöver utredas närmare. Vad socialförsäkringsutskottet anfört har riksdagen som sin mening gett regeringen till känna (rskr. 1990/91:337). 3. Utredningsuppdraget Utredaren skall -- med utgångspunkt i uttalandena i socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/91:SfU13 och regeringens bedömning i prop. 1990/91:195 när det gäller verksamhet för asylsökande under väntetiden -- pröva under vilka förutsättningar och på vilka vill kor asylsökande bör få arbeta medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd samt föreslå nödvändiga förändringar av gällande regler. Utredaren skall härvid bl.a. ta ställning till om vissa asylsökande bör undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd eller om någon form av temporära arbetstillstånd för asylsökande bör införas. Utredaren skall utgå från följande. 1. Det bör inte införas någon generell rätt till arbetstillstånd för asylsökande. 2. Under vistelsen på förläggning bör asylsökande kunna medverka i det praktiska arbetet på förläggningen. Dessutom bör det vara möjligt för en asylsökande att utföra ideellt inriktat arbete utanför förläggningen. 3. Det bör därutöver vara möjligt för en asylsökande att ta annat arbete då den asylsökande får vänta alltför lång tid på invandrarverkets beslut i asylärendet. Utredaren bör överväga om asylsökande generellt skall ha rätt att ta ett avlönat arbete utanför förläggningen då invandrarverket kan förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i asylärendet inom en viss tid, t.ex. sex månader. I sina riktlinjer för meningsfull vistelse för asylsökande på förläggning har invandrarverket redovisat en rad förslag till sysselsättning i det ordinarie arbetet vid en förläggning. Utredaren bör redovisa om det finns någon annan lämplig verksamhet för asylsökande som de idag inte kan ägna sig åt därför att det krävs arbetstillstånd, men som skulle kunna anordnas om de rättsliga förutsättningarna förändras. Det kan vara såväl ytterligare verksamhet i förläggningarnas regi som annan verksamhet utanför själva förläggningen, t.ex. i samverkan med den kommun där förläggningen ligger eller med frivilligorganisationer på orten. Utredaren bör bedöma och föreslå vilken ersättning som skall lämnas till asylsökande som utför arbete inom ramen för eller i anslutning till vistelsen på en förläggning. Utredaren bör också bedöma hur ersättning för arbete under väntetiden skall förhålla sig till det ekonomiska bistånd som den asylsökande för närvarande har rätt till enligt lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. Ersättningen till asylsökande bör stimulera och motivera de asylsökande att vara aktiva. Samtidigt får inte ersättningen eller verksamheten under väntetiden vara utformad så att den lockar till missbruk av asylrätten. Ersättningen får inte heller öka statens totala kostnader för mottagandet av asylsökande och flyktingar. Utredaren skall belysa frågor om beskattning och sociala avgifter för asylsökande som utför arbete under väntetiden. Utredaren skall vidare överväga och lämna förslag i fråga om de asylsökandes försäkringsskydd vid sysselsättning under väntetiden. I den mån det uppkommer andra arbetsrättsliga frågeställningar bör även dessa utredas närmare och förslag lämnas till lösningar. Utredaren bör i sitt arbete inhämta synpunkter från arbetsmarknadens parter och frivilliga organisationer som är engagerade i mottagandet av flyktingar och asylsökande. Utredningens arbete skall vara slutfört senast den 30 juni 1992. I arbetet skall beaktas innehållet i regeringens allmänna kommittédirektiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittér och särskilda utredare angående förslagens inriktning. Utredaren skall också beakta regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). 4. Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har ansvar för utlännings- och invandrarfrågor att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommitteförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en utredning om arbete för asylsökande och att besluta om sakkunniga, experter samt annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag A2., Utredningar m.m. 5. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)