Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om avgifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever., Dir. 1991:85
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1991-09-12
Dir. 1991:85
Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12
Statsrådet Persson anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa
frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever.
Bakgrund
Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor för
skolpliktiga elever får regeringen förklara huvudmannen för en godkänd
fristående skola berättigad till statsbidrag om regeringen finner det
lämpligt mot bakgrund av det allmänna intresset av att ny pedagogik och
nya verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Fr.o.m. budgetåret
1983/84 då statsbidragssystemet infördes har regeringen förklarat
sammanlagt 43 skolor berättigade till statsbidrag enligt dessa
bestämmelser. Dessutom har ytterligare nio fristående skolor på
grundskolenivå statsbidrag enligt särskilda bestämmelser.
I propositionen (1990/91:18) om ansvaret för skolan behandlad
es vissa frågor om fristående skolor. Jag redovisade där bl.a. den
uppfattningen att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer
jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form av
statligt finansiellt stöd för kommunernas skolverksamhet.
I budgetpropositionen 1990/91:100 (bil.10 p.B 16). föreslog jag en
väsentlig höjning av bidraget till de fristående skolorna. Riksdagen
biföll förslaget. (UbU9, rskr. 224)
I propositionen (1990/91:115) om vissa skollagsfrågor m.m. redovisade
jag förslag till ändringar i skollagen för fristående skolor för
skolpliktiga elever.
Riksdagen har i samband med behandlingen av denna proposition beslutat
ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om en ny
bidragsordning för fristående skolor för skolpliktiga elever.
(prop.1990/91:115, UbU17, rskr. 357).
Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att en fristående skola som
är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska för
utsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att
samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grundskolan eller i
en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola, fr.o.m. budgetåret
1992/93 skall räknas in i underlaget för kommunens sektorsbidrag.
Kommunen bör fördela sitt sektorsbidrag och sina övriga resurser på
skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig
skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående.
En fördelning efter behov innebär enligt utskottet att kommunen skall
fördela tillgängliga resurser på skolområdet på såväl kommunala som
fristående skolor inom kommunens gränser på samma sätt som kommunen
skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala.
I de fall en avgift tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig,
och kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget till
skolan med hänsyn till avgiftens storlek.
Uppdraget
Vid de flesta fristående skolor tas elevavgifter ut som en del i
finansieringen av verksamheten. Avgifterna är av varierande storlek
beroende på vilka övriga finansieringskällor som står till buds.
Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor gäller
som särskilt villkor för bidrag att elevavgiften skall vara skälig med
hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i
övrigt.
Genom riksdagens beslut kommer samtliga fristående skolor som är
godkända för vanlig skolplikt att få del av kommunens sektorsbidrag
enligt den behovsprövning och fördelning som sker inom kommunens
grundskola.
Därmed blir den statliga finansieringen av fristående skolor och av
grundskolan likvärdig.
I en fristående skola med statsbidrag, likvärdigt grundskolans, blir
avgiften inte en avgörande finansiering utan riskeras att utvecklas till
enbart en segregerande faktor där elever med betalningssvaga föräldrar
stängs ute.
Mot denna bakgrund måste förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag
analyseras och olika konsekvenser redovisas.
Det skall således ankomma på utredaren att redovisa konsekvenserna av
ett fortsatt avgiftssystem. Utredaren skall vidare bedöma hur det nya
statsbidragssystemet kommer att återverka på avgiftssättningen.
Utredaren skall därutöver lämna förslag till efter vilka principer
avgifter i framtiden skall kunna tas ut.
I uppdraget skall vidare ingå att bedöma effekterna av det nya
bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning. Utredaren skall
slutligen överväga vilka krav som staten bör ställa på fristående skolor
som en följd av den ändrade bidragsordningen.
Uppdraget omfattar ej grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska
läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs
högre samskola.
Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 1992.
För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
inriktning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter vid
fristående skolor för skolpliktiga elever
att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns
anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Utbildningsdepartementet)