Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om avgifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever., Dir. 1991:85
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 1991-09-12
Dir. 1991:85 Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12 Statsrådet Persson anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever. Bakgrund Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever får regeringen förklara huvudmannen för en godkänd fristående skola berättigad till statsbidrag om regeringen finner det lämpligt mot bakgrund av det allmänna intresset av att ny pedagogik och nya verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Fr.o.m. budgetåret 1983/84 då statsbidragssystemet infördes har regeringen förklarat sammanlagt 43 skolor berättigade till statsbidrag enligt dessa bestämmelser. Dessutom har ytterligare nio fristående skolor på grundskolenivå statsbidrag enligt särskilda bestämmelser. I propositionen (1990/91:18) om ansvaret för skolan behandlad es vissa frågor om fristående skolor. Jag redovisade där bl.a. den uppfattningen att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form av statligt finansiellt stöd för kommunernas skolverksamhet. I budgetpropositionen 1990/91:100 (bil.10 p.B 16). föreslog jag en väsentlig höjning av bidraget till de fristående skolorna. Riksdagen biföll förslaget. (UbU9, rskr. 224) I propositionen (1990/91:115) om vissa skollagsfrågor m.m. redovisade jag förslag till ändringar i skollagen för fristående skolor för skolpliktiga elever. Riksdagen har i samband med behandlingen av denna proposition beslutat ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om en ny bidragsordning för fristående skolor för skolpliktiga elever. (prop.1990/91:115, UbU17, rskr. 357). Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska för utsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grundskolan eller i en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola, fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall räknas in i underlaget för kommunens sektorsbidrag. Kommunen bör fördela sitt sektorsbidrag och sina övriga resurser på skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående. En fördelning efter behov innebär enligt utskottet att kommunen skall fördela tillgängliga resurser på skolområdet på såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser på samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala. I de fall en avgift tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig, och kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Uppdraget Vid de flesta fristående skolor tas elevavgifter ut som en del i finansieringen av verksamheten. Avgifterna är av varierande storlek beroende på vilka övriga finansieringskällor som står till buds. Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor gäller som särskilt villkor för bidrag att elevavgiften skall vara skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt. Genom riksdagens beslut kommer samtliga fristående skolor som är godkända för vanlig skolplikt att få del av kommunens sektorsbidrag enligt den behovsprövning och fördelning som sker inom kommunens grundskola. Därmed blir den statliga finansieringen av fristående skolor och av grundskolan likvärdig. I en fristående skola med statsbidrag, likvärdigt grundskolans, blir avgiften inte en avgörande finansiering utan riskeras att utvecklas till enbart en segregerande faktor där elever med betalningssvaga föräldrar stängs ute. Mot denna bakgrund måste förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag analyseras och olika konsekvenser redovisas. Det skall således ankomma på utredaren att redovisa konsekvenserna av ett fortsatt avgiftssystem. Utredaren skall vidare bedöma hur det nya statsbidragssystemet kommer att återverka på avgiftssättningen. Utredaren skall därutöver lämna förslag till efter vilka principer avgifter i framtiden skall kunna tas ut. I uppdraget skall vidare ingå att bedöma effekterna av det nya bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning. Utredaren skall slutligen överväga vilka krav som staten bör ställa på fristående skolor som en följd av den ändrade bidragsordningen. Uppdraget omfattar ej grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs högre samskola. Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 1992. För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)