Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1991:8 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att undersöka om fastighetsdatasystemets nuvarande datorstruktur är ändamålsenlig. Om analysen ger anledning till det, skall utredaren föreslå de förändringar som behövs. Bakgrund Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och stad enhetligt ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet ersätter de tidigare manuellt förda registren med fastighets- och inskrivningsuppgifter. Ansvaret för registerföringen ligger dock kvar hos fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna. Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop. 1968:1 bil. 4, SU2, 3 LU5, rskr. 80 och prop. 1970:1 bil. 4, SU2, 3 LU8,skr. 96). Efter en försöksverksamhet i Uppsala län togs systemet där i bruk med rättsverkan den 1 januari 1976. Reformarbetet har sedan genomförts i femåriga etapper, varav den senast beslutade sträcker sig t.o.m. budgetåret 1994/95. Hittills har uppgifter om ca tre miljoner fastigheter eller ca 70 % av fastighetsbeståndet förts in i systemet. Systemet är infört i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i delar av Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs och Norrbottens län. Fastighetsdatasystemet beräknas vara infört i hela landet år 1995. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet av fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och atens lantmäteriverk. CFD svarar också för driften och förvaltningen av fastighetsdatasystemet. Därutöver har CFD bl.a. i uppgift att utveckla system och metoder för fastighetsdatasystemets användning inom olika verksamhetsområden. CFDs verksamhet är i huvudsak förlagd till Gävle. Fastighetsdatasystemet baseras på en central dator placerad vid CFD i Gävle. De myndigheter som registrerar uppgifter i systemet -- i huvudsak inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheterna -- är anslutna till centraldatorn med terminaler. Även kommuner utan fastighetsregistermyndighet har numera möjlighet att registrera vissa uppgifter i systemet. Registren tillförs därutöver taxeringsuppgifter. Ett stort antal myndigheter, organisationer, banker m.fl. har, utan att kunna påverka innehållet, möjlighet att ta del av uppgifterna i fastighetsdatasystemet via olika former av anslutningar. Många kommuner och banker har sina egna datasystem anslutna till fastighetsdatasystemet. Detta innebär snabb tillgång till uppgifter för bl.a. kreditprövning. Sammanlagt kan fastighetsdatasystemet i dag nås från ca 15 000 terminalarbetsplatser. Behov av utredning Handläggningstiden vid registermyndigheterna har som en följd av fastighetsdatasystemets införande minskat. Servicen till inskrivningsväsendets kunder har förbättrats avsevärt. Lösningen med en central dator hos CFD i Gävle och terminaler ute i landet hos registermyndigheterna har hittills fungerat väl. Tillgängligheten till systemet är mycket god. Fastighetsdatasystemet har under de år som gått sedan starten utvecklats och förnyats i många avseenden. Den grundläggande strukturen med en central dator i Gävle och terminaler ute i landet är dock oförändrad. Samtidigt har samhällets utveckling inneburit en kraftigt ökad efterfrågan på information om fastigheter i ADB-form. Fastighetsdatareformen beräknas vidare vara helt genomförd år 1995. Detta sammantaget innebär att det nu enligt min mening är lämpligt att pröva om fastighetsdatasystemets grundläggande datorstruktur är den mest lämpliga även för en överblickbar framtid. En särskild utredare bör därför tillkallas för att pröva om fastighetsdatasystemets datorstruktur är ändamålsenlig. Om analysen ger anledning till det, bör utredaren föreslå de förändringar som behövs. Riktlinjer för utredningsarbetet Utredaren skall i sitt arbete utgå från det innehåll och de uppgifter som fastighetsdatasystemet har i dag samt den ansvarsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter, dvs. främst domstolsverket, CFD och lantmäteriverket. De förslag som utredaren för fram bör dock inte hindra eventuella framtida förändringar i ansvarsfördelningen. Utredaren bör pröva om fastighetsdatasystemet med den lösning med central dator som nu används har några väsentliga nackdelar. Utredaren bör vidare belysa den nuvarande datorlösningen i förhållande till den allmänna utvecklingen inom datorområdet. Utredaren bör därvid studera om det finns tekniska lösningar som skulle bli billigare eller bättre än den som nu används. Utredaren bör bl.a. pröva om ett system med en dator vid varje registermyndighet är att föredra framför ett med central dator. Bedömningarna bör utgå från analyser som tar upp ekonomiska och andra effekter för verksamheten såväl vid CFD som vid inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheterna och för andra användare av systemet. Därvid skall också beaktas behoven av uppgifter om fastigheter i andra datorsystem som redan finns eller håller på att utvecklas hos olika intressenter. Redan för närvarande sker ett omfattande utbyte av data mellan fastighetsdatasystemet och andra datorsystem. Det gäller exempelvis mell de större kreditinstituten och fastighetsdatasystemet. Inte obetydliga rationaliseringsvinster torde kunna uppnås genom ett fortsatt ökat utnyttjande av data från fastighetsdatasystemet inom närliggande områden, bl.a. i s.k. geografiska informationssystem. Inom lantmäteriet pågår exempelvis utveckling av ett ADB-system för geografisk redovisning av fastighetsindelningen där den information som finns i fastighetsdatasystemet avses kompletteras med möjlighet att även via registerkartan. Vidare pågår inom lantmäteriet arbete med att rationalisera fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen vilket också förutsätter samverkan med fastighetsdatasystemet. Inom kommunerna pågår bl.a. arbete med att bygga upp fastighetsinformationssystem vilka även de som regel förutsätter tillgång till uppgifter från fastighetsdatasystemet. Det är väsentligt att fastighetsdatasystemet är ett säkert ADB-system. Tillgängligheten bör vara hög och sårbarheten liten. Uppgifter om fastigheter är vidare av stor betydelse för totalförsvaret, bl.a. som grund för arbetet med att trygga tillgången till mark för olika totalförsvarsändamål. Det är därför väsentligt att det finns tillgång till aktuella uppgifter om fastighetsbeståndet även under kris- och krigsförhållanden. Utredaren skall därför i sitt arbete beakta såväl säkerhets- som beredskapsaspekter. Utredaren bör i övrigt föra fram de synpunkter och förslag i fråga om fastighetsdataverksamheten som han finner anledning till. Utredaren bör i arbetet inhämta synpunkter från sådana myndigheter och organisationer som har intressen att ta till vara i fråga om fastighetsdatasystemet. Utredaren bör också samråda med de pågående utredningarna om översyn av domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation (Ju 1989:06), om ett nytt panträttssystem på fastighetsrättens område (Ju 1990:05) och om statens fastighetsförvaltning (Fi 1990:05). Tidsplan m.m. Utredningsarbetet bör vara avslutat före den 31 mars 1992. För utredaren gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsuppdragens inriktning (dir. 184:5) och om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda frågor om fastighetsdatasystemets datorstruktur, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans framställan. (Bostadsdepartementet)