Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om lantmäteriutbildningarna, Dir. 1991:73
Departement: Bostadsdepartementet
Beslut: 1991-08-22
Dir. 1991:73 Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-22 Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det framtida behovet av olika slag av lantmäteriutbildning. Resultatet skall bilda underlag för ställningstaganden till utbildningarnas inne-håll, dimensionering och lokalisering. Lantmäteriutbildningarna Traditionell lantmäteriverksamhet, dvs. främst kartläggning och fastighetsbildning med därtill knutna aktiviteter, bedrivs av det stat liga lantmäteriet och kommunerna. I verksamheten arbetar i stor ut sträckning personal med något slag av lantmäteriutbildning. Personal med lantmäteriutbildning efterfrågas emellertid i betydande omfattning också inom annan statlig och kommunal verksamhet och inom enskild verksamhet, exempelvis inom exploatering och fastighetsförvaltning. Det totala antalet sysselsatta med någon form av lantmäteriutbildning torde överstiga 10 000. Lantmäteriutbildning ges främst vid tekniska högskolan i Stockholm (civilingenjörer) och vid gymnasieskolor i Kristianstad, Stockholm, Härnösand och Kiruna (kart- och mätningsingenjörer). Därtill finns en tvåårig högskoleutbildning inom kart- och mätningsteknik vid högskolan i Gävle/Sandviken. Utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm omfattar 4,5 år. Gymnasieutbildningen till kart- och mätningsingenjör är en tvåårig påbyggnadsutbildning med minst tvåårig gymnasielinje som grund. Tidigare har det vidare funnits kortare utbildningar till karttekniker, men dessa är numera i det närmaste avvecklade. En utredning behövs En brist på civilingenjörer med lantmäteriutbildning har förelegat under den senaste femårsperioden. Bl.a. är det svårt att rekrytera lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från Stockholms- regionen. Brist råder även på kart- och mätningsingenjörer. Trots detta fylls inte alla utbildningsplatser. Vidare råder det osäkerhet om ingenjörs utbildningens framtid som en följd av beslutet om en ny gymnasieskola med treårig utbildning, om vars inriktning kommunerna själva beslutar, och den därmed sammanhängande avveckling som kan bli aktuell av vissa av de gymnasiala påbyggnadsutbildningarna. Trots att merparten av kartteknikerutbildningarna har lagts ned, synes det fortfarande finnas behov av lantmäteripersonal med en annan gymnasial yrkesutbildning än dagens ingenjörsutbildning. I årets kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. II:7) har chefen för utbildningsdepartementet aviserat förändringar i högskolans organisation som bl.a. innebär att dimensioneringen av skilda utbildningar i ökad utsträckning får avgöras genom lokala beslut. Den redovisade situationen innebär oklarhet om behovet av lant mäteriutbildad personal kan tillgodoses i framtiden. En utredare bör därför nu ges i uppdrag att analysera det framtida behovet av personal med olika slag av lantmäteriutbildning. Resultatet skall bilda underlag för ställningstaganden till utbildningarnas innehåll, dimensionering och lokalisering. Riktlinjer för utredningsarbetet Civilingenjörsutbildningen Utredaren bör bedöma hur många civilingenjörer med lantmäteriutbildning som behöver utbildas varje år. Vidare bör prövas om det finns förutsättningar att bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart fall någon del av lantmäteriområdet vid någon annan teknisk högskola än tekniska högskolan i Stockholm. Detta för att bl.a. underlätta rek rytering av lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från Stockholmsregionen. Gymnasieutbildning till kart- och mätningsingenjör Utredaren bör pröva om utbildningen även i fortsättningen bör vara en gymnasial utbildning eller om en högskoleutbildning till ingenjör på mellannivå är att föredra. I uppgiften bör ingå att pröva hur många utbildningsplatser som behövs, hur stort behovet av utbildning är i olika delar av landet samt om det behövs någon annan inriktning än i dag. Teknikerutbildning Utredaren bör pröva om det i framtiden behövs en teknikerutbildning inom området och i så fall hur denna bör utformas. Genomförande Utredaren bör samråda med de större arbetsgivarna, i första hand statens lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet som företrädare för kommunerna. Samråd bör vidare ske med skolverket, uni-versitets- och högskoleämbetet, berörda utbildningsanstalter samt be-rörda personal- och yrkesorganisationer. Under utredningens gång bör utredaren dessutom samråda med utbildnings- och bostadsdepartementen. Utredaren bör i fråga om civilingenjörsutbildningen redovisa sitt arbete till regeringen före den 15 november 1991. I övrigt bör redovisningen ske före den 1 april 1992. Jag har i detta ärende samrått med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Persson. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda behovet av utbildning inom lantmäteriområdet, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Bostadsdepartementet)