Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utredning om löneskillnader mellan kvinnor och män, Dir. 1991:61
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1991-06-20
Dir. 1991:61 Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20. Statsrådet Wallström anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda arten av och orsakerna till löneskillnader mellan kvinnor och män samt olika möjligheter att komma till rätta med förekommande lönediskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden. Bakgrund Regeringen behandlade i propositionen 1990/91:113 om en ny jämställdhetslag, m.m. (AU17, rskr. 288) frågor om löneskillnader mellan kvinnor och män. I propositionen (s. 15) anges bl .a. att dessa löneskillnader generellt sett, efter en period av utjämning, under 1980-talet tenderat att öka inom flera avtalsområden. Det konstateras vidare att kunskaperna om och analysen av bakgrunden till dessa förhållanden är bristfällig. I propositionen anmäler regeringen sin avsikt att tillkalla en särskild utredare för att få frågan ordentligt belyst. I Sverige finns , internationellt sett, en stor andel kvinnor i arbete på arbetsmarknaden. År 1991 tillhörde 86% av kvinnorna i åldern 20--64 år ar betskraften. I mitten av 1960-talet ingick däremot bara drygt hälften av befolkningens vuxna kvinnor i arbetskraften. Den snabba för ändring som således skett av kvinnors deltagande i förvärvslivet har växt fram samtidigt med en utbyggnad av den offentliga sektorn, där kvinnorna idag utgör drygt två tredjedelar av de anställda. Genom bl.a. solidarisk lönepolitik och låglönesatsn ingar minskade de generella löneskillnaderna mellan kvinnor och män under 1960- och 1970-talen. Trots utvecklingen mot en ökad andel kvinnor i förvärvsarbete, utför kvinnorna fortfarande enligt tillgängliga undersökningar en betydligt större del av det dagliga hemarbetet med barn och hushåll än männen. (Långtidsutredningen 1990, bil. 23.) Mer än en tredjedel av de sysselsatta kvinnorna (enligt AKU) förvärvsarbetar idag på deltid, medan motsvarande andel för män är ca 5%. Detta har sin grund i det dubbla ansvar för försörjning och omvårdnad i hemmet som kvinnor alltjämt i stor utsträckning bär. Ytterligare kunskaper om kvinnors och mäns tidsanvändning kommer att erhållas under våren 1992 genom den särskilda studie på området som statistiska centralbyrån (SCB) för närvarande genomför. Könssegregeringen på arbetsmarknaden Könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden är fortfarande markant. Segregeringen är till stor del strukturell. Branschmässigt dominerar män inom t.ex. industrin och i tekniskt betonade yrken, medan kvinnor utgör flertalet inom arbeten med vård, omsorg och utbildning. Även inom de olika branscherna finns ofta en tydlig könsuppdelning. Nivåmässigt dominerar männen på högre befattningar och kvinnor på lägre. Segregeringen är ett resultat av ett flertal historiska och sociala faktorer. Enligt forskning på området sker ofta en successiv ''könsmärkning'' av olika arbetsuppgifter inom en bransch eller ett yrkesområde. Ett vanligt mönster är här att kvinnor efterhand hamnar i arbeten med mer enformiga arbetsmoment, med arbetsuppgifter som anses ha lägre kvalifikationskrav eller med en lägre lön, jämfört med män. Särskilt tydliga tycks dessa förhållanden vara inom traditionellt manliga yrkesområden. Principen om lika lön Under första hälften av 1900-talet betraktades det i allmänhet som naturligt att kvinnor erhöll lägre löner än män, även för samma arbete. Mannen sågs som familjeförsörjare medan (den gifta) kvinnans ansvar ansågs vara främst att föda och vårda barn. År 1960 träf fade SAF och LO en överenskommelse om att genom förändring i kollektivavtalet avskaffa de särskilda kvinnolöner som dittills hade ti llämpats. Genom detta kunde Sverige också år 1962 ratificera ILO-konventionen år 1951 nr 100 om lika lön och har därefter ratificera t ett flertal internationella överenskommelser som berör frågan om lika lön. Sverige har på detta sätt förbundit sig att verka för att lika lön betalas för lika arbete men också för arbete som är att betrakta som likvärdigt. Det bör här påpekas att även t.ex. det likalönedirektiv som gäller inom EG innefattar såväl aspekten lika som likvärdigt arbete. Riksdagen har nyligen med anledning av den nämnda propositionen beslutat om en ny jämställdhetslag (1991:433). Lagen är anpassad till EGs direktiv på området. Individuell lönesättning På de offentliga avtalsområdena har under 1980-talet, liksom tidigare på den privata sektorn, införts en mer individuellt betonad lönesättning. Det finns också en tendens på hela arbetsmarknaden i riktning mot att lokalt träffade avtal får större betydelse i relation till centrala avtal. I vilken mån dessa förskjutningar har haft och har betyd else för utvecklingen av löneskillnader mellan kvinnor och män finns det ingen systematiserad kunskap om. I debatten om löneskillnader hävdas ibland att kvinnor missgynnas av att de, jämfört med män, är koncentrerade till ett färre antal yrken. Hur klassificeringarna av yrken och befattningar ser ut har här också ansetts ha betydelse. Vidare har en del studier pekat mot att skillnader i kvinnors respektive mäns självförtroende och språk har en svårfångad men dock inverkan på lönesättningen. Kvinnor har t .ex. uppgivits beskriva sina arbetsuppgifter så att de framstår som mindre kvalificerade än männens. Förhandlingssystemet och den manliga dominansen bland löneförhandlare och andra lönepolitiskt ansvariga i arbetsmarknadens organisat ioner har uppgetts vara en ytterligare faktor som kan försvåra för kvinnor att hävda sina löneintressen. Innebörden av marknadskrafternas inverk an på lönesättningen hör också till det som förts fram i debatten om lika lön. Könsneutral arbetsvärdering Inom delar av den svenska industrin har systematisk arbetsvärdering sedan länge använts som ett underlag för lönesättning. Arbetsvär deringen genomförs vanligtvis så att svårighetsgraden i olika arbetsuppgifter och befattningar jämförs med hjälp av ett antal på för hand utvalda faktorer. Faktorerna kan t.ex. röra krav på färdighet, utbildning, ansvar, arbetsmiljö m.m. och avser att mäta de krav som själva arbetet ställer, oavsett vem som utför det. Som resultat av jämförelsen erhålls en rangordning mellan befattningarna, vilken sedan bildar utgångspunkt för lönesättningen. Under loppet av de senaste 10--15 åren har man i vissa länder inom OECD-området börjat använda systematisk värdering av kvinnodominerade respektive mansdominerade befattningar som en metod för att motverka lönediskriminering av kvinnor. I Storbritannien har en systematisk jämförelse av arbetsuppgifter kommit till användning som ett underlag för rättsliga instansers prövning i mål om ifrågasatt könsdiskriminering vid lönesättning. I Kanada åläggs i viss provinslagstiftning samtliga arbetsgivare att utarbeta och tillämpa ett könsneutralt arbetsvärderingssystem och att därefter i förekommande fall genomföra lönejusteringar för berörda grupper av anställda. Ibland har uppmärksammats att arbetsvärdering som metod inte utarbetats i jämställdhetssyfte och att varken den traditionella arbets värderingen eller de system som används vid denna är könsneutrala. På den svenska arbetsmarknaden har arbetsvärdering hittills inte använts som ett sätt att jämföra kvinnligt respektive manligt dominerade arbeten. Ansatser finns dock, bl.a. inom det statliga avtalsområdet och i enstaka kommuner. Behovet av utredning Även om principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete sedan länge har gällt i Sverige, kan det konstateras att det alltjämt i stor utsträckning råder löneskillnader mellan kvinnor och män. Det är vidare oroväckande att dessa skillnader tenderat att öka under 1980-talet. Som jag redogjort för i det föregående är också kunskaperna om och analysen av bak grunden till dessa löneskillnader mycket bristfällig. Det finns därför behov av att dels klarlägga de tämligen komplicerade orsakssa mbanden i fråga om kvinnors respektive mäns löner, dels utreda möjligheterna på arbetsmarknaden att komma till rätta med sådana löne skillnader mellan kvinnor och män som inte har några sakliga grunder. Uppdraget Utredaren bör ge en allmän belysning av lönebildning och löneutveckling för kvinnor respektive män, särskilt utvecklingen av sådana löneskillnader inom eller mell an olika branscher och yrkesområden. Utvecklingen av löneskillnaderna bör bl.a. kunna belysas i form av exempel från ett begränsat a ntal yrken representerande olika arbetsmarknadssektorer. En bedömning bör lämnas av vilket behov av lönestatistik som föreligger för att en tillräckligt god statistisk information skall kunna ges om kvinnors respektive mäns löner och löneutveckling . På grundval av ovan angivna beskrivning, forskning som genomförts på området m.m. bör utredaren lämna en analys av olika orsakssamband bakom existerande löneskillnader mellan kvinnor och män. Därvid bör betydelsen av följande faktorer behandlas -- könssegregeringen på arbetsmarknaden och på arbetsplatserna, -- deltidsarbete och ansvar för oavlönat hemarbete, -- förskjutningen mot individuell lönesättning och lokala avtal, -- marknadskrafternas inverkan på lönesättningen, -- lönebild ning på den privata i förhållande till den offentliga sektorn, -- traditionella värderingar av kvinnligt och manligt på arbetsmarknaden, -- den manliga dominansen inom förhandlingssystemet samt -- arbetsorganisation, rekrytering och utbildning på arbetsplatsen. Utredaren bör lägga fram de slutsatser och förslag som följer av den genomförda analysen. Utredaren bör vidare, bl.a. på grundval av internationella erfarenheter, redovisa fördelar och nackdelar med arbetsvärdering som en metod för att jämföra arbeten som vanligtvis utförs av kvinnor respektive av män. Utredaren bör redovisa både de förutsättningar som bedöms vara nödvändiga för att en könsneutral arbetsvärdering skall kunna få fotfäste på svensk arbetsmarknad och de krav som följer av de aktuella konventioner m.m. som Sverige godkänt. Om så befinns lämpligt kan inom utredningens ram göras försök med att låta experter genomföra arbetsvärdering av kvinno- respektive mansdominerade arbeten. Svensk forskning om arbetsdelningen mellan könen och om kvinnors och mäns olika villkor i arbetslivet har lämnat avsevärda kunskapsbidrag de senaste decennierna. Forskning om lönebildning och löneskillnader ur ett könsperspektiv är däremot ännu outvecklad. Utredaren bör sammanställa den forskning som är re levant för utredningens syfte samt ge förslag till hur och på vilka områden som fortsatt forskning bäst kan gagna utvecklingen. Utredaren bör också lämna förslag om vilka åtgärder på informations- och opinionsbildningsområdet som eventuellt kan bidra till att eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsmarknadsparternas roll i ett sådant sammanhang bör sä rskilt beaktas. Arbetets bedrivande Utredaren bör bedriva arbetet i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Samråd i frågorna om lönestatistik bör ske med lönestatistiknämnden vid SCB. Samråd i frågor om försöks- och utvecklingsarbete kring kvinnors och mäns löner bör ske med arbetsmiljöfonden. Till utredningen bör knytas en referensgrupp. För utredarens arbete gäller Dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning samt Dir. 1988:43 om beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten. Utredaren bör redovisa sitt arbete senast vid utgången av år 1992. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om jämställdhet mellan kvinnor och män att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda frågor om löneskillnader mellan kvinnor och män, att besluta om ledamöter i en till utredningen knuten referensgrupp samt om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag A.2 Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Civildepartementet)