Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1991:60 Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-27 Statsrådet Åsbrink anför. Mitt förslag Jag föreslår att bostadsrättsvärderingskommittén och fastighetsskatte utredningen ges tilläggsdirektiv i anledning av att skattereglerna föreslås bli anpassade till den nya bostadsfinansieringen samt därmed sammanhängande frågor. Vidare föreslår jag att ett närmare samarbete or ganiseras mellan de båda utredningarna. Bostadsbeskattningen Genom 1990 - 1991 års skattereform har i flera avseenden nya regler införts på skatteområdet. Bl.a. har bostadsbeskattningsreglerna förändrats i så måtto att skatt i ökad utsträckning nu tas ut genom fastighetsskatt. En sådan omläggning har i sin helhet genomförts beträffande egnahemmen för vilka fastighetsskatten har ersatt schablonintäktsbeskattningen. Vissa hyresintäkter och andra intäkter från sådana fastigheter redovisas i inkomstslaget kapital, där också ränteavdragen görs. Vad avser allmännyttiga och liknande bostadsföretag samt vissa bostads rättsföreningar har förändringarna emellertid hittills inte innefattat schablonintäktsbeskattningen. Den schablonintäkt som påförs dessa bo stadsföretag redovisas dock numera i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt direktiven för bostadsrättsvärderingskommittén (Fi 1989:01), BVK, är kommittén oförhindrad att behandla frågan om huruvida denna beskattningsmetod skall användas även fortsättningsvis (jfr dir. 1989:27). Huvuduppgiften för BVK är emellertid att finna en bättre metod än den nuvarande för fastighetstaxering av sådana flerfamiljshus som ägs av bo- stadsrättsföreningar. I direktiven betonas det angelägna i att den typ av taxeringsvärden som föreslås skall kunna användas som underlag för fastighetsskatt. Uttaget av fastighetsskatt sker på basis av taxeringsvärdet. Det pågår även en översyn av underlaget för fastighetsbeskattningen som utförs av fastighetsskatteutredningen (Fi 1990:13), FSU. Enligt sina direktiv (dir. 1990:58) skall FSU bl.a. belysa effekterna av olika beskattningsunderlag i bostadspolitiska, fördelningsmässiga och andra hänseenden. Därvid påpekas att analysen bör beakta den prispåverkan som bostadssubventioneringen kan ge upphov till. Nya regler om bostadsfinansiering, m.m. Riksdagen har nyligen antagit ett nytt bostadsfinansieringssystem som skall tillämpas från och med den 1 januari 1992. Systemet omfattar såväl egnahem som hyreshus och bostadsrättshus. Det nya systemet förutsätter att reglerna för både den löpande beskattningen och realisationsvinstbe skattningen justeras i vissa avseenden. Inom finansdepartementet har mot denna bakgrund utarbetats en promemoria om skatteregler för ny bostadsfinansiering (Ds 1991:38) som kommer att presenteras inom kort. Promemorian kommer att remissbehandlas under sommaren 1991 och avsikten är att dess förslag, efter sedvanlig beredning, skall leda till lagstiftning senare under året. De förändrade reglerna om bostadsfinansieringen utgör i sig ett nytt moment att analysera i BVKs och FSUs arbete. Därtill kommer de före slagna justeringarna i skattereglerna som utarbetats inom finansdepar tementet. Eftersom båda utredningarna arbetar på att undersöka basen för bostadsskatteuttaget, om än med olika utgångspunkter och inriktning, anser jag det vara en fördel om deras analyser av de nytillkomna om ständigheterna kan samordnas. Jag finner därför anledning att ge dem gemensamma tilläggsdirektiv. Riktlinjer för utredningsuppdragen Delvis ändrade regler för realisationsvinstberäkningen I promemorian om skatteregler för ny bostadsfinansiering föreslås åt gärder för att anpassa den löpande beskattningen till det nya finan- sieringssystemet. Således lämnas där förslag till regler om skattebe handlingen av investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag, realräntebidrag och räntelån. I promemorian aktualiseras även utformningen av realisationsvinstbe-s kattningen vid avyttring av bostadsrätter. Därvid behandlas också frågor som inte omedelbart betingas av den nya bostadsfinansieringen, även om det finns ett samband. Det förslag jag nu syftar på gäller slopad genom syn vid tillämpning av den s.k. huvudregeln som gäller vid realisations- vinstberäkningen. Någon förändring föreslås däremot inte för beräkning av realisationsvinst enligt takreglerna. Jag skall i korthet förklara vad detta innebär. De nuvarande reglerna om beräkning av realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt enligt huvudregeln innebär i praktiken att den vinst som uppkommer sedan anskaffningspriset avräknats från försäljningssumman, skall justeras på ett visst sätt mot bostadsrättsföreningens förmögenhetsförhållanden. Hänsyn skall nämligen tas till den förändring som inträffat i föreningens förmögenhet mellan tidpunkten för anskaffandet och tidpunkten för avyttringen av bostadsrätten. Om föreningens skulder mellan dessa tidpunkter har ökat, skall realisationsvinsten öka med bostadsrättens del därav. Har före ningsskulderna minskat, nedjusteras i stället realisa-tionsvinsten på motsatt vis. Dessa genomsynsregler innefattar också regler om avdrags rätt för den skattskyldige för dennes andel av föreningens kostnader för ny-, till- och ombyggnader samt för vissa värdehöjande åtgärder. En alternativ metod för beräkning av realisationsvinsten är takreglerna. De innebär att vinsten beräknas som en viss procentuell andel av försäljningssumman. Även i detta fall justeras vinsten med avseende på föreningens förmögenhetsförhållanden, dock med den skillnaden att det avgörande här enbart är förhållandena vid avyttringstillfället. Genomsynsreglerna tar således hänsyn till de ekonomiska förpliktelser som bostadsrättshavaren ikläder sig genom att vara medlem i en bo-stads rättsförening. Metoden hade delvis sin motsvarighet redan enligt de äldre reglerna, genom avdragsrätt för kapitaltillskott till föreningen. Det nya som tillförts lagstiftningen med genomsynen är i princip att även kapitalöverföringar från föreningen till medlemmen blir beskattade vid avyttring av bostadsrätten. Konsekvenser av promemorieförslaget Promemorians förslag om att slopa genomsynen vid tillämpning av huvudregeln vid realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter har moti verats av främst de praktiska komplikationer som uppkommer. I första hand avses de svårigheter som är förknippade med den enskildes avdrags rätt för sin andel av vissa föreningsutgifter, nämligen dels möjligheterna att få fram ett korrekt underlag, dels de många gånger besvärliga bedömningar som är nödvändiga. I den nyss nämnda promemorian har motiven för förslaget att i visst avseende slopa genomsynen närmare utvecklats. Promemorians förslag kan leda till otillfredsställande effekter på grund av att resultatet av vinstberäkningen i vissa fall inte blir helt korrekt om den sker enligt en huvudregel utan genomsyn. Detta gäller om förhållandena är sådana att de avgifter för den löpande verksamheten som de boende betalar till bostadsrättsföreningen (årsavgiften) varit högre eller lägre än vad som - sett i ett längre tidsperspektiv - är nödvändigt för att finansiera det löpande underhållet inklusive normal fondering för inre och yttre underhåll av större beskaffenhet. I det avseendet kan genomsynsreglerna sägas innebära att konsekvenserna av för höga resp. för låga avgifter korrigeras genom beskattningsreglerna. Detta bortfaller i och med en slopad genomsyn, vilket i princip innebär ökade möjligheter för föreningarna att skattefritt finansiera bostadsrättshavarnas kostnader genom upptagande av lån. Enligt min mening kan det vara motiverat att låta utreda om de skatte mässiga och ekonomiska effekterna som följer av att man slopar genom synen vid tillämpningen av huvudregeln för realisationsvinstbeskatt ningen kan motverkas på annat sätt. Uppdraget Jag har tidigare redogjort för BVK:s uppdrag. Utredningen har under sin verksamhet kommit att beröra såväl inkomstskatte- som fastighets taxeringsfrågor. Mot bakgrund av uppdraget finner jag det lämpligt att uppdra åt BVK att utreda frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka de inte önskvärda skattemässiga och ekonomiska effekterna av slopad genomsyn. Även vissa övriga förslag i promemorian om skatteregler för ny bostads finansiering kan väcka frågor som jag anser att både BVK och FSU bör ägna gemensam uppmärksamhet åt genom samråd. Det utredningsarbete som jag nu åsyftar bör inriktas på att undersöka i vilken mån de föreslagna justeringarna i skattereglerna förändrar utredningarnas analyser. Även de konsekvenser som omläggningen av bostadsfinansieringen får inom resp. utrednings verksamhetsområde bör redovisas. Redogörelsen kan lämnas separat i resp. utredningsbetänkande. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att de förslag FSU kan komma att lägga fram rörande underlaget för fastighetsskatten också bör omfatta flerfamiljshus som ägs av bostadsrättsföreningar. Även av denna anledning finns det därför skäl för ett nära samarbete mellan de båda utredningarna i sådana frågor. Eftersom dessa tilläggsdirektiv kommer att förorsaka utredningarna ett visst merarbete är det motiverat att förlänga den tid inom vilken deras hela uppdrag skall vara slutförda. Härvid bör beaktas att promemorian om skatteregler för ny bostadsfinansiering kan leda till lagstiftning först under slutet av år 1991. Av dessa skäl bör senaste tidpunkt för slutredovisning av utredningsuppdragen bestämmas till den 1 februari 1992. Hemställan Jag hemställer att regeringen utvidgar bostadsrättsvärderingskommitténs och fastighetsskatteutredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.