Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Registrerat partnerskap, m.m., Dir. 1991:6
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 1991-01-10
Dir. 1991:6 Beslut vid regeringssammanträde 1991-01-10 Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, anför. Mitt förslag En kommitté tillkallas för att dels göra en utvärdering av lagen (1987:813) om homosexuella sambor, dels överväga en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Inledning I januari 1978 tillkallade dåvarande chefen för socialdepartementet en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att undersöka de homosexuellas situation i samhället och att föreslå åtgärder för att undanröja kvarvarande diskriminering av homosexuella. Kommittén, som antog namnet utredningen om de homosexuellas situation i samhället, överlämnade i augusti 1984 betänkandet (SOU 1984:63) Homosexuella och samhället. I betänkandet föreslogs olika åtgärder för att förbättra de homosexuellas situation. När det gäller samlevnad mellan homosexuella avvisade utredningen möjligheten till äktenskap med tanke på de grundmurade värderingarna om äktenskapet som en institution för familjebildning mellan man och kvinna. En alternativ lösning som diskuterades inom utredningen innebar att rättsverkningar skulle knytas till en anmälan eller registrering av den homosexuella samlevnaden. Ett sådant nyskapat institut ansågs emellertid olämpligt av det skälet att registreringen skulle hänföra sig bara till homosexuella och innebära att de utpekades i onödan. Däremot borde enligt utredningen homosexuell samlevnad från rättslig synpunkt jämställas med vad som inom lagstiftningen kallas äktenskapsliknande förhållande eller motsvarande uttryck. I prop. 1986/87:124 om de homosexuellas situation i samhället anslöt sig föredragande statsrådet till utredningens bedömning att det inte var möjligt att införa bestämmelser som gav två personer av samma kön rätt att ingå äktenskap med varandra. Även i fråga om registrering av homosexuell samlevnad delade statsrådet utredningens uppfattning. Statsrådet erinrade om den i ett annat lagstiftningsärende föreslagna lagen om sambors gemensamma hem (prop. 1986/87:1) och föreslog att denna lag skulle genom en särskild lag göras tillämplig på homosexuella samboförhållanden. Vid riksdagsbehandlingen avstyrkte riksdagen motionsförslag om att den familjerättsliga lagstiftningen i sin helhet skulle göras tillämplig på homosexuella par men tillstyrkte den föreslagna rättsliga regleringen av homosexuell samlevnad (LU 1986/87:28, rskr. 350). I enlighet med riksdagens beslut utfärdades lagen (1987:813) om homo sexuella sambor. Enligt denna lag skall vad som gäller i fråga om sambor enligt ett antal uppräknade lagar och bestämmelser tillämpas även på två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande. Bland de uppräknade lagarna ingår lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Den lagen innebär att, när ett samboförhållande upplöses, samborna får en giftorättsliknande rätt till delning av sådan egendom i det gemensamma hemmet (bostad och bohag) som har anskaffats för gemensamt begagnande. I fall då samboförhållandet upphör genom den ena sambons död skall den efterlevande sambon alltid ha rätt att erhålla så mycket av det gemensamma hemmet som har anskaffats för gemensamt begagnande - så långt egendomen räcker - att dess värde motsvarar två gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För sådana sambor som önskar hålla isär sina ekonomiska förhållanden öppnas en möjlighet att avtala om att lagens delningsregler inte skall gälla i deras samboförhållande. En sambo får vidare under vissa förutsättningar rätt att överta den andra sambons bostad och bohag. Om en sambo får överta sådan egendom, skall sambon i princip betala ersättning för den till den andra sambon. Med anledning av motioner prövade riksdagen våren 1989 frågan om att införa s.k. registrerat partnerskap för homosexuella. Riksdagen avstyrkte motionerna med hänvisning till att några nya omständigheter som borde föranleda ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida inte hade framkommit (1988/89:LU22, rskr. 174). Den 1 oktober 1989 trädde en lag om registrerat partnerskap i kraft i Danmark. Enligt den lagen kan två personer av samma kön låta registrera sitt partnerskap. Registrering av partnerskap har med vissa undantag samma rättsverkningar som äktenskaps ingående. Undantag gäller bl.a. för rätten till gemensam vårdnad om barn och möjligheten att adoptera barn gemensamt. Våren 1990 prövade riksdagen på nytt motionsyrkanden om att införa regler om registrerat partnerskap. I sitt av riksdagen godkända betänkande uttalade lagutskottet därvid bl.a. följande (1989/90:LU23): "Lagen om homosexuella sambor har nu kunnat tillämpas i något mer än två år och tiden kan vara mogen för en utvärdering av i vad mån lagstiftningen har medfört de fördelar för homosexuella som det var avsikten att de nya reglerna skulle ge dem. Utvärderingen bör också innefatta en kartläggning av andra frågor som de homosexuella i dag upplever som ett problem. Utskottet utgår från att en sådan utvärdering kommer till stånd i lämpligt sammanhang. Frågan huruvida vi i Sverige skall införa regler om registrerat partnerskap efter mönster av den lagstiftning som har antagits i Danmark är däremot för tidigt väckt. Sedan länge har inom Norden rått rättslikhet i spörsmål med anknytning till familjerätten, och utskottet anser det angeläget att denna rättslikhet bevaras. Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen tar initiativ till överläggningar med övriga nordiska länder rörande möjligheterna till en lagstiftning på området i nordiskt samförstånd. I avvaktan på utvecklingen i våra grannländer bör emellertid frågan om svensk lagreglering vila." Socialstyrelsen, som genom beslut av regeringen den 10 december 1987 har getts ett övergripande ansvar för samordningen av insatser för de homo sexuella, har i en skrivelse till regeringen den 18 juni 1990 föreslagit en lagstiftning om registrerat partnerskap, byggd på den danska lagen. Överväganden Som riksdagen har framhållit kan det finnas anledning att nu utvärdera lagen om homosexuella sambor. Det arbetet bör utföras av en parlamen tarisk kommitté. Kommittén bör undersöka vilka effekter som lagen har fått och bedöma om lagen fyller de funktioner som den är avsedd att ha eller om den i något eller några avseenden bör förändras. Inom ramen för arbetet med att utvärdera lagen om homosexuella sambor kan det vara lämpligt att också överväga behovet av en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. En grundläggande fråga är därvid vilket tillämpningsområde som en lagstiftning om registrerat partnerskap bör ha. Kommittén bör överväga om en sådan lag bör omfatta enbart homosexuella relationer eller om den istället bör utgå från någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken. Socialstyrelsens förslag går ut på att ett registrerat partnerskap med vissa undantag skall få samma rättsverkningar som ett äktenskap har. För att man skall kunna bedöma vilka undantag som med en sådan utgångspunkt ter sig påkallade är det nödvändigt att inventera äktenskapets olika rättsverkningar. Någon mera fullständig genomgång av det slaget har inte föregått socialstyrelsens förslag. Det blir därför en viktig uppgift för kommittén. Vid en sådan genomgång torde på det civilrättsliga området framför allt familjerättsliga regler, däribland de som handlar om underhåll och arv, komma i blickpunkten. Inom straffrätten kan frågor exempelvis om tvegifte få betydelse. Inom processrätten aktualiseras bl.a. reglerna om jäv för närstående personer. Detsamma gäller inom associationsrätten. Också inom arbetsrätten samt socialförsäkrings-, hyres- och skattelagstiftningen finns ett stort antal regler som tar sikte på äktenskaplig samlevnad och som alltså behöver övervägas i förevarande sammanhang. Kommittén bör även analysera de internationellt privaträttsliga aspekter som ett system med s.k. registrerat partnerskap kan föra med sig. Likaså bör kommittén överväga om ett sådant system medför några komplikationer vad gäller Sveriges internationella åtaganden, särskilt inom området för familjerätt och mänskliga rättigheter. Med hänsyn till att det är önskvärt med nordisk rättslikhet på bl.a. familjerättens område, bör kommittén vidare ta del av de erfarenheter som har vunnits i Danmark och informera sig om situationen på det aktuella området i de andra nordiska länderna (jämför 1989/90:LU23). Kommittén bör utifrån detta ta ställning till om en lagstiftning om registrerat partnerskap bör införas i Sverige och vilken omfattning och inriktning som den i så fall bör ha. Kommittén bör även lägga fram förslag till behövlig rättslig reglering. Övrigt Som jag redan har nämnt bör utredningen bedrivas under parlamentarisk medverkan. Till utredningen bör också knytas sakkunniga och experter. För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05) och angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda dessa frågor, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Justitiedepartementet)