Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Grupp för utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet, Dir. 1991:51
Departement: Industridepartementet
Beslut: 1991-06-20
Dir. 1991:51 Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20 Chefen för industridepartementet, statsrådet Mona Sahlin, anför. Mitt förslag En grupp -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- tillkallas för att medverka vid utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet. Utgångspunkter Behovet av utvärderingar på forskningsområdet I forskningspropositionen (1989/90:90 s.9 7) betonar regeringen vikten av en effektiv uppföljning och utvärdering av forskningen. Riksdag och regering har för sin del behov av ett kvalitativt underlag som kan ligga till grund för avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för uppföljnings- och planeringsprocessen samt att ge sådana uppdrag åt myndigheterna som kan ge relevant underlag för statsmakternas beslut. I propositionen (s.101) anförs vidare att det är en naturlig uppgift för varje sektorsorgan att svara för uppföljning och utvärdering av den egna forsknings- och utvecklingsverksamheten. Ett sektorsorgans eget utvärderingsansvar bör emellertid i vissa avseenden kompletteras för att få fram ett underlag för forskningspolitiska beslut. Det krävs härvid att samhällsrelevansen utvärderas också inom större problemområden än vad enstaka sektorsorgan svarar för. En ut värdering av samhällsrelevansen bör enligt den forskningspolitiska propositionen innefatta en analys av dels forskningsresultatens användbarhet, dels i vilken omfattning forskningsresultaten faktiskt har använts. Det ankommer på regeringen att se till att sådana övergripande utvärderingar genomförs. Gällande energiforskningsprogram Riksdagen lade våren 1990 fast riktlinjer för energiforskningen budgetåren 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337). Beslutet innebar bl.a. att 372,4 milj.kr. anslogs för energiforskning budgetåret 1990/91 fördelat på 343,8 milj.kr. på Huvudprogram ene rgiforskning och 28,6 mi lj.kr. på Integrerade insatser. Enligt riksdagens beslut bör energiforskningsprogrammet fylla tre huvuduppgifter, nämligen uppbyggnad av baskompetensen, forskning för att underlätta omställningen av energisystemet vid kärnkraftsavvecklingen samt forskning för att möjliggöra en anpassning av energisystemet till ökade miljö- och klimathänsyn. Riksdagen beslutade våren 1991 att anslå 355,6 milj.k r. för Huvudprogram energiforskning under budgetåret 1992/93 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373). Planeringsprocessen och organisationen på energiforskningsområdet innebär enligt riksdagens beslut bl.a. att programorganen skall svara för bedömningar av den vetenskapliga kvaliteten och den energipolitiska relevansen i den forskning som stöds. De skall vidare inom sina ansvars områden ha ett övergripande ansvar för att bedöma behovet av insatser i hela forsknings- och utvecklingsprocessen. I riksdagens forskningspolitiska beslut understryks betydelsen av att det regelbundet sker oberoende utvärderingar av insatserna inom olika teknikområden. Enligt riksdagens beslut skall statens energiverk och transportforskningsberedningen (TFB) svara för övergripande samordning mellan myndigheterna med ansvar inom energiforskningsprogrammet (programorganen). Vidare bör enligt beslutet uppgiften att genomföra övergr ipande utvärderingar av forskning och utveckling på energiområdet fullgöras av en särskild grupp fristående från regering och programorgan. Myndighetsorganisation och riktlinjer för energipolitiken Riksdagen har nylig en beslutat att en ny näringspolitisk myndighet bildas den 1 juli 1991 med uppgift bl.a. att verka för en effektiv, miljövänlig och säker tillförsel och användning av energi. Den nya myndigheten skall överta statens energiverks ansvar för samordning av forskning och utveckling på energiområdet (prop. 1990/91:87, NU35, rskr. 317). Riksdagens beslut om energipolitiken innebär bl.a. att ett program för effektivare energianvändning genomförs under kommande femårsperiod. Vidare förstärks resurserna för energi teknikfonden och vissa förändringar sker av fondens stödregler. Stöd lämnas till kraftvärmeproduktion med biobränslen och till investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. En biobränslekommission (I 1991:01, dir. 1991:11) har nyligen tillkallats för att bl.a. lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Enligt riksdagens beslut skall utvärderingar fortlöpande göras av resultatet av insatserna för energihushållning och ny kraft- och värmeproduktion. Regeringen skall årligen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt, mot bakgrund av vunna erfarenheter, förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgär der som är motiverade (prop. 1990/91:87, NU40, rskr. 373). Direktiv rörande forskning för budgetåren 1993/94--1995/96 Regeringen har den 4 april 1991 beslutat om direktiv för anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren 1993/94--1995/96 som bl.a. berör programorganen inom energiforskningsprogrammet. Enligt direktiven bör mer omfattande analyser vara regering en till handa senast den 10 maj 1992. I övrigt bör redovisning ske i anslagsframställningen senast den 31 augusti 1992. Behovet av utvärderingar på energiforskningsområdet Gällande energiforskningsprogram löper ut den 30 juni 1993. Det är viktigt att regeringen som underlag för ställningstagande till nästa forskningspolitiska beslut får ett underlag som allsidigt utvärder ar hittills bedriven energiforskning. Den näringspolitiska myndighet som bildas den 1 juli 1991 och övriga programorgan förutsätts löpande svara för utvärderingar av energiforskningsprogrammets energipolitiska relevans och vetenskapliga kvalitet. Det finns dock an ledning att, som ett komplement till dessa utvärderingar, med utgångspunkt i ett forskningspolitiskt perspektiv bedöma energiforskningens framtida effektivitet, samhällsrelevans och inriktning. En särskild grupp bör tillsättas för detta ändamål fri stående från regeringskansliet och programorganen. Riktlinjer för utvärderingsgruppens arbete Gruppen bör komplettera programorganens redovisningar och analyser av energiforskningens inriktning. Härvid bör den samlade energire laterade tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen utvärderas. Syftet bör vara att bedöma det statliga energiforskningsprogrammets roll och hur användningen av tillgängliga medel svarar mot de långsiktiga mål för energiforskningen som angetts i riksdagens forskningspolitiska beslut och de energipolitiska riktlinjer som riksdagen beslutat om nyligen. En utgångspunkt för utvärderingarna bör vara att förena högskolans krav på långsiktighet och kontinuitet i stödgivningen med behovet av styrning från energipolitiska utgångspunkter väsentliga problemområden. Dessa problemområden kan över tiden påverkas av statsmakternas energipolitiska ställningstaganden. Gruppen bör också ställa samman uppgifter rörande sådan energirelaterad forskning och utveckling som genomförs av industrin samt bedöma hur dessa insatser samverkar med den långsiktigt bedrivna energiforskningen. Internationella erfarenheter Det bör vidare ingå i gruppens uppgifter att inhämta internationella erfarenheter rörande forskning och utveckling som kan ge ledning för bedömningar rörande den svenska energiforskningens inriktning, prioriteringar etc. Genomförande, samråd m.m. Underlag för gruppens arbete bör i första hand inhämtas från programorganen, andra statliga myndigheter, från universitet och högskolor samt från berörda delar av näringslivet. Gruppen bör dock kunna ta initiativ till och genomföra egna utvärderingar och kartläggningar. Gruppen skall senast den 4 november 1991 till industridepartementet redovisa en plan för verksamheten. När det gäller bedömningar av forskning och utveckling på biobränsleområdet bör gruppen samråda med biobränslekommissionen (I 1991:0 1, dir. 1991:11). För arbetet bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särski lda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Gruppen bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1988:43) an gående EG-aspekter i utredningsverksamheten. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet att tillkalla en grupp -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att medverka vid utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet att besluta om ordförande och ledamöt er samt sakkunniga, experter och annat biträde åt gruppen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag H 4. Energiforskning. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes framställan. (Industridepartementet)