Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Översyn av statens insatser inom barn- och ungdomsområdet, Dir. 1991:42
Departement: Civildepartementet
Beslut: 1991-05-30
Dir. 1991:42 Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30 Statsrådet Wallström anför. 1 Mitt förslag En särskild utredare bör tillkallas för att göra en översyn av arbets- och ansvarsfördelningen vad gäller statens insatser inom barn - och ungdomsområdet i syfte att finna mer effektiva former för samordning, utvärdering och uppföljning. 2 Bakgrund Ansvaret för barn och ungdomar ligger primärt alltid hos föräldrarna. Statliga och kommunala insatser kan aldrig ersätta föräldrarnas ansvar, men behövs som stöd och komplement inom vissa områden. Målet för regeringens ungdomspolitik är att alla barn och ungdomar skall kunna växa upp i trygga uppväxtmiljöer med god omsorg, en berikande och aktiv fritid samt goda möjligheter att själva påverka sin situation. För att uppfylla dessa mål krävs en lång rad skilda insatser från statens sida. I budgetpropositionen år 1991 (1990/91:100 bil.15 s.106, KrU 18, rskr. 213) aviserade jag en översyn av statens ungdomsråd och övriga centrala organ för ungdomsfrågorna. En sådan översyn bör även belysa insatser för barn. Den statliga barn- och ungdomspolitiken handhas inom ett flertal departement och statliga myndigheter. Civildepartementet har inom regeringskansliet en samordnande roll när det gäller ungdomsfrågorna. Barn- och ungdomsdelegationen är ett rådgivande organ till regeringen i barn- och ungdomsfrågor. Delegationen har även en opinionsbildande roll samt ger stöd till barn- och ungdomsverksamhet via medel från allmänna arvsfonden. Statens ungdomsråd har till uppgift att främja fritidsverksamhet och kulturell verksamhet bland barn och ungdomar samt att handlägga frågor om statligt stöd till barn- och ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådet skall särskilt verka för en samordning av statliga insatser på myndighetsnivå samt bistå kommunerna i deras arbete med ungdomsfrågor. Som tillsynsmyndighet för socialtjänstlagen (1980:620) skall socialstyrelsen se till att kommunerna verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Styrelsens arbete har en tyngdpunkt på kunskapsspridning samt uppföljning och utvärdering av samhällets insatser. Det från den 1 juli 1991 nya skolverket skall följa upp och utvärdera samt stödja och stimulera verksamheten i skolväsendet. Skolverket har också till uppgift att utöva tillsyn. Det likaledes nya statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall verka för att handikappade elever får bästa möjliga utbildning utifrån sina egna förutsättningar. Polisen gör olika insatser för att förebygga bl.a. ungdomsbrottslighet. Samverkan mellan polis, åklagare och socialtjänst är en förutsättning för att snabbt kunna vidta åtgärder mot unga lagövertädare. Brottsförebyggande rådet har en särskild barn- och ungdomsgrupp som arbetar med frågorm brottsförebyggande insatser bland barn och ungdomar. Barnmiljörådet arbetar främst med barns säkerhet samt barns tillgång till bra lekmiljöer. Rådet skall bevaka forskning och utveckling samt medverka till sammanställning, bearbetning och spridning av kunskap inom sitt ansvarsområde. Arbetsmarknadsstyrelsen ansvarar för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden samt motverka ungdomsarbetslöshet genom bl.a. kompetensutveckling. Även boverket, konsumentverket och statens invandrarverk arbetar med särskilda insatser för barn och ungdomar. Detsamma gäller även vissa andra myndigheter, t.ex. naturvårdsverket. Kommunerna har ett stort ansvar för att ge barn och ungdomar goda uppväxtvillkor. För att stimulera samverkan över sektorsgränserna gäller en rekommendation (cirkulär 1970:513, senast reviderat!1981:1228) om intensifierat samarbete mellan polis, socialtjänst och skola. Förslag till revidering av cirkuläret har redovisats i rapporten (SoS 1990:3) ''Växa i välfärdsland''. I förslaget ingår att även fritidssektorn och föreningslivet skall innefattas. Kommunerna kommer i framtiden att få ökad frihet att själva välja nämndorganisation. Därmed kommer det organisatoriska ansvaret och formerna för kommunala insatser inom barn- och ungdomsområdet i allt större utsträckning att variera mellan olika kommuner. Den statliga ungdomskommittén (C 1989:06) har i sitt betänkande (SOU 1991:12) ''Ungdom och makt'' efterlyst en tydligare ansvarsfördelning och effektivare hantering av ungdomsfrågorna på central myndighetsnivå. Utredningen föreslår att ett mindre barn- och ungdomsverk inrättas, med uppgift att initiera målinriktade och strukturella åtgärder inom barn- och ungdomsområdet. Statens ungdomsråd har, i en skrivelse till regeringen den 22 april 1991 (C91/931/UNG), lämnat vissa förslag till statliga insatser för att ytterligare stimulera och utveckla kommunernas arbete med ungdomsfrågor. Regeringen har för avsikt att inom kort tillsätta en arbetsgrupp som skall fullgöra vissa uppgifter inom det brottsförebyggande området. Som framgår av den nu lämnade redovisningen är ansvaret för barn- och ungdomsfrågorna spritt på många skilda myndigheter och andra organ. Ansvars- och arbetsfördelningen dem emellan är inte alldeles klar, och i vissa fall sysslar flera organ med samma eller näraliggande uppgifter. Dessa förhållanden kan innebära att tillgängliga resurser inte används på ett effektivt sätt. 3 Utredningsuppdraget Med hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av arbets- och ansvarsfördelningen för de statliga insatserna inom barn- och ungdomsområdet. Översynsarbetet bör inriktas på att finna former för hur statens insatser för att ge alla barn och ungdomar goda uppväxtvillkor bättre skall kunna samordnas och effektiviseras inom de givna ekonomiska ramarna, samt hur en förenkling och minskning av administrationen skall kunna åstadkommas. Utredaren bör därvid belysa i vilken mån de statliga insatser som för närvarande görs inom barn- och ungdomsområdet är ändamålsenliga och effektiva. Relationerna till kommunerna och deras insatser för barn och ungdomar skall särskilt uppmärksammas. I samband med avregleringen av den kommunala nämndorganisationen kan kommunernas sätt att arbeta med barn- och ungdomsfrågor komma att förändras. Utredningen bör därför beakta vilka förändringar detta kan leda till i fråga om kommunernas behov av kontakt med statliga myndigheter. Utredaren skall ägna särskild uppmärksamhet åt statens ungdomsråd, samt dess kontaktansvar gentemot kommuner, övriga myndigheter och berörda organisationer. Flera av de berörda myndigheterna har nyligen varit föremål för utredning och omorganisation varvid dessa myndigheters roll och uppgifter har preciserats. Det ankommer inte på utredaren att på nytt pröva dessa myndigheters inriktning och interna organisation. Utredaren bör utifrån olika alternativ utveckla förslag som innebär både en renodling och en samordning av insatserna på myndighetsnivå. Förslagen kan avse såväl ramar och riktlinjer för verksamheten som arbets- och ansvarsfördelningen på statlig nivå. Samordningen skall bl.a. göra det möjligt att bistå regering och riksdag med väl underbyggda underlag inför viktigare beslut av ungdomspolitisk betydelse. Vidare bör modeller för utvärdering och uppföljning av de samlade statliga insatserna inom barn- och ungdomsområdet presenteras. Den särskilda utredaren är fri att på eget initiativ ta upp även andra frågor som ligger i linje med uppdragets övergripande inriktn ing. En sådan fråga kan vara förslag på lämpliga resultatkrav och resultatmått som kan användas för statens insatser inom barn- och ungdomsverksamheten. 4 Utredningsarbetets genomförande Utredaren bör ta del av tidigare översyner vad avser arbetet med barn- och ungdomsfrågor på myndighetsnivå. Utredaren bör vidare följa utredningen (S 1991:01) om Barnombudsman samt översynen (dir.1991:3) om allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelser. Utredaren bör dessutom följa den aviserade översynen av socialtjänstlagen (jfr prop. 1990/91:100 bil.7 SoU 12, rskr. 211), arbetet med att inrätta ett särskilt folkhälsoinstitut (jfr prop. 1990/91:175, SoU 23, rskr. 376) samt den tidigare nämnda arbetsgruppen om brottsförebyggande frågor. För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05), dels beaktandet av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.1988:43) och jämställdhetsperspektiv på förslagen. Arbetet bör vara slutfört före utgången av april 1992. 5 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör ungdomsfrågor att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av arbets- och ansvarsfördelningen av statens insatser inom barn- och ungdomsområdet att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.xn Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag A2. Utredningar m.m. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Civildepartementet)